Datasets:

Schibsted

/

svd-seo-title

like 1

Follow

Schibsted Media 2

https://www.svd.se/a/kEAXJj/

Amerikanska bombplan flög lågt över Stockholm och Uppsala vid lunchtid på onsdagen – en del av en övning. ”Det är en tydlig signal till svenska folket att vi försvarar vårt lands territorium och skapar trygghet och säkerhet”, säger Försvarsmaktens övningsplanerare. Flygningen är en del av en samövning mellan Försvarsmakten och amerikanska Bomber Task Force där de amerikanska flygplanen B-1B Lancer och B-52 Stratofortress ska eskorteras av svenska Jas 39 Gripen över stora delar av det svenska luftrummet. När de passerat svenskt territorium ska de ansluta till den pågående Natoövningen Nordic Response. Flygplanen planerades passera på 3 000 fot, vilket motsvarar ungefär 900 meter, över Stockholm. De passerade Avicii arena och Centralbron någon gång mellan 12:40 och 13:00. – Det är i det här fallet lågt, det skulle inte man göra annars ur taktiskt perspektiv. Det här gör vi för att visa upp. Det är en tydlig signal till svenska folket att vi försvarar vårt lands territorium tillsammans med andra och skapar trygghet och säkerhet för Sveriges befolkning, säger Mikael Månsson, övningsplanerare, Försvarsmakten. Efter Stockholm flyger de vidare för att passera Arlanda och Uppsala garnison. Och det är inga små pjäser som är på Sverigebesök. B-1B Lancer har en längd på nästan 45 meter och ett vingspann på nästan 42 meter. Med svepta vingar – vilket innebär att de kan fällas bakåt för att bli snabbare – är vingbredden drygt 23 meter. Flygplanet har fyra motorer och tomvikt på 87,1 ton. B-52 Stratofortress är drygt 49 meter lång, har ett vingspann på 52 meter och väger tom 74,9 ton. Syftet med övningen är att öva försvaret av Sverige och förmågan att verka tillsammans med andra länder och att kunna ge värdlandsstöd. – I strategiskt syfte används dessa bombplan för att kunna nå långt med en viss typ av last, i detta fall helt är de helt obeväpnade, säger Mikael Månsson. Efter att bombplanen anslutit till Natoövningen Nordic Response flyger de hem till USA igen. – De lufttankar bara, så de landar aldrig. Det visar också ett strategiskt budskap att kunna förflytta sig över stora sträckor och utan att landa, säger Månsson.

amerikanska bombplan stockholm

Amerikanska bombplan över Stockholm och Uppsala

SVD

https://www.svd.se/a/2BLb24/

Övergången till förnybar el skapar en ny mångmiljardindustri för energilagring. Med EU-pengar i ryggen hoppas det nya svenska bolaget Repono ta 10 procent av den europeiska marknaden – till priset av 330 miljarder kronor. Övergången till förnybar el skapar en ny mångmiljardindustri för energilagring. Med EU-pengar i ryggen hoppas det nya svenska bolaget Repono ta 10 procent av den europeiska marknaden – till priset av 330 miljarder kronor. Tänk en parkeringsplats med 17 miljoner Tesla 3. Så stor lagringskapacitet kommer det enligt EU-kommissionens beräkningar att krävas fram till 2030. Annars kommer omställningen mot förnybar energi inte att lyckas. Mer precist handlar det om 1 TWh, eller tillräckligt mycket för att förse 50 000 eluppvärmda villor med ström i ett år. Det här väntas leda till att det skapas en helt ny marknad för energilager. När Repono ger sig in på den marknaden är det med pengar från storföretag som Stena-koncernen, Schneider Electric och det EU-finansierade riskkapitalbolaget EIT Innoenergy. Planen är att äga och driva energilager energilager i bland annat Tyskland, Frankrike, Polen och Italien. ”Kommer att lyckas” Reponos vd Rasmus Bergström medger att det är en satsning som kommer att kosta väldigt mycket pengar. – Vi kommer behöva investera någonstans kring 30 miljarder euro (motsvarande 330 miljarder kronor) under den här perioden, säger han. Rasmus Bergström räknar med att en del av pengarna ska komma från grundarna och nya investerare, men han säger att merparten kommer att lånefinansieras. Men hur realistiskt är det att ni lyckas få fram 30 miljarder euro på bara sex år? – Det nätverk som EIT Innoenergy har är helt unikt, både vad det gäller industriella, politiska och finansiella kontakter. Det öppnar väldigt många dörrar och därför kommer det här lyckas, säger han och tillägger: – Baserat på det vi ser från EU och de krav som omställningen till förnybar energi ställer så kommer det att behövas någon typ av energilagring. Skulle inte ny kärnkraft lika gärna kunna vara lösningen? Den är ju både planerbar och bidrar med stabilitet. – Av det jag läser i din och andra tidningar är det uppenbart att det kommer att ta tid innan ny kärnkraft finns på plats. Den är inte svaret på hur vi ska lösa energiutmaningen fram till 2030. Hur ska ni lyckas få tag på batterier motsvarande miljontals bilar? – Vi kommer fokusera på en europeisk värdekedja. Tittar man på den utbyggnad som nu sker hos ett antal batteriproducenter så säger jag att de här batterierna kommer att finnas. Affärsidén vilar på tre ben Basen för Repono är bolaget Battery Loop, som fram till i höstas ägdes av Stena Metall, som ingår i Stena-koncernen. Affärsidén var att ge gamla batterier från bland annat fordon nytt liv i form av batterilager. När det nya bolaget Repono köpte Battery Loop fick man framfört allt med sig kompetens kring batteriteknik i form av 25 medarbetare. Affärsidén för energilager vilar på tre ben, berättar Rasmus Bergström. Kraftgaranti. De nya energikrävande gröna industrierna behöver el dygnet runt, inte bara när det blåser eller när solen skiner. Företag inom energilager kan gå in som garant för att det alltid finns ström när den behövs. Arbitrage. En utmaning med till exempel vindkraft är att det inte alltid blåser när elbehovet är som störst. Det kan leda till stora variationer i elpriset. Frekvensreglering. Ett energisystem där en stor del av elen kommer från sol- och vindkraft blir lätt instabilt. Om frekvensen avviker för mycket från 50 Hz riskerar hela nätet att kollapsa. Stora batterilager kan vara ett sätt att stabilisera nätet och det är de nätansvariga beredda att betala för. – Vi kommer att kunna köpa billig el när det finns ett överskott och sedan sälja den dyrare när efterfrågan är som störst, säger Rasmus Bergström

repono

Repono satsar på energilager – för 330 miljarder kronor

SVD

https://www.svd.se/a/dwxpnA/

Det blev en supertisdag för Donald Trump. Han vann över 90 procent av delegaterna på spel – medan frågan är om hans utmanare Nikki Haley motvilligt är på väg att kasta in handduken. NEW YORK. Som en av valårets höjdpunkter var årets supertisdag ovanligt avslagen. Förutsägbarheten var väntad men otillfredsställande för den som gillar politisk spänning. Med två för världen redan välbekanta herrar runt 80 år och brist på utmanare med verklig chans att vinna saknas elementen som brukar skänka dagen nerv. Både Biden och Trump ser ut att befinna sig på snitslad bana till att nomineras av sina partier. 15 delstater höll primärval på tisdagen och båda kandidater fick överlägset flest röster inom sina partier. Biden vann alla 15 även om Amerikanska Samoaöarna – ett amerikanskt territorium i södra Stilla havet – blev ett pikant nederlag då den togs hem av den för många okända entreprenören Jason Palmer som vann med 11 röster i ett val som bara 91 väljare deltog i. På den republikanska sidan hade Donald Trump strax före 21.30 amerikansk östkusttid vunnit tio delstater. Två timmar senare hade han räknat hem ytterligare minst två, medan Haley lyckats knipa Vermont. När denna text lämnas har Donald Trump vunnit 550 av supertisdagens 865 delegater. Nikki Haley har lyckats vinna 52 av desamma. Före supertisdagen hade Trump bara förlorat en delstat: Washington DC. Mot bakgrund av hans etablissemangskritiska retorik lär han betrakta förlusten som en bedrift. Trumps segervåg sätter press på Nikki Haley, som hittills insisterat på att stanna kvar i racet med motiveringen att 70 procent väljarna vill ha ett annat alternativ än Trump eller Biden. En referens till en tidigare opinionsundersökning om oberoende väljare. Matematiskt har Haley en mikroskopisk chans att vinna. Trump närmar sig de 1215 delegatröster som krävs för att knipa en nominering och väntas efter valen om en vecka ha passerat gränsen. Det republikanska partiorganet RNC uppmanar Haley att kliva åt sidan och sluta upp bakom Trump. Haley har hittills struntat i uppmaningen. Däremot valde Haley att inte hålla något officiellt anförande på tisdagen, något som väcker frågor om hon planerar ett i dagarna och vad hon i så fall kommer att säga. Många spekulerar om varför Haley valt att stanna i racet. Om det är för att hon hoppas att de kriminella utredningarna ska sätta stopp för Trump och erbjuda henne en chans, eller avser använda medieexponeringen för att bygga en kampanj som oberoende kandidat. Det senare är något som hon konsekvent har förnekat. Haley säger att hon alltid varit republikan och inte tänker ställa upp som något annat. Om Haley höll låg profil på tisdagen, gjorde Trump motsatsen. I ett långt tal på tisdagskvällen fokuserade Trump på migrationen och vad han betraktar som Bidens fatala misslyckande. Ett sätt att inskärpa en bild av en inkompetent administration samtidigt som Biden försöker bygga förtroende hos väljarna genom att tala om striktare migrationspolitik och enligt uppgifter överväger att använda sin exekutiva makt för att kontrollera den södra gränsen mot Mexiko. Haley nämnde Trump däremot inte alls. Möjligen med vetskapen att han en dag kommer behöva hennes väljares stöd.

donald trump

Malin Ekman: Väntad supertisdag för Donald Trump

SVD

https://www.svd.se/a/EQ3mX3/

PODD | Elon Musk stämmer nu Open AI – företaget han själv var med och grundade. Det är en maktkamp som sker inför öppen ridå mellan några av de mest spektakulära personerna inom techvärlden just nu.  PODD | Elon Musk stämmer nu Open AI – företaget han själv var med och grundade. Det är en maktkamp som sker inför öppen ridå mellan några av de mest spektakulära personerna inom techvärlden just nu.  PODD | Elon Musk stämmer nu Open AI – företaget han själv var med och grundade. Det är en maktkamp som sker inför öppen ridå mellan några av de mest spektakulära personerna inom techvärlden just nu.  På en kvart får du veta vad Elon Musk vill uppnå med att gå till domstol och vad som kan bli konsekvensen om han vinner.  Gäst idag: Björn Jeffery, techanalytiker på SvD. Lyssna på Dagens story Dagens story produceras av Svenska Dagbladet och distribueras av Acast. Förutom att lyssna här på SvD.se kan du även höra podden i följande kanaler: Hitta podcasten genom att söka efter ”Dagens story” – eller klicka på länkarna. På en kvart får du veta vad Elon Musk vill uppnå med att gå till domstol och vad som kan bli konsekvensen om han vinner.  Gäst idag: Björn Jeffery, techanalytiker på SvD. Lyssna på Dagens story Dagens story produceras av Svenska Dagbladet och distribueras av Acast. Förutom att lyssna här på SvD.se kan du även höra podden i följande kanaler: Hitta podcasten genom att söka efter ”Dagens story” – eller klicka på länkarna. På en kvart får du veta vad Elon Musk vill uppnå med att gå till domstol och vad som kan bli konsekvensen om han vinner.  Gäst idag: Björn Jeffery, techanalytiker på SvD. Lyssna på Dagens story Dagens story produceras av Svenska Dagbladet och distribueras av Acast. Förutom att lyssna här på SvD.se kan du även höra podden i följande kanaler: Hitta podcasten genom att söka efter ”Dagens story” – eller klicka på länkarna.

elon musk

Elon Musk stämmer Open AI – som han själv var med och grundade

SVD

https://www.svd.se/a/KndOp6/

Hans vuxna barn är besvikna och arga på sin pappa och vill inte umgås. ”Kommer vårt förhållande försämra situationen?” undrar den nya partnern. Din sambo kan reparera relationen, svarar SvD:s psykolog. Fråga: Min sambo och jag har varit tillsammans i fyra år, och han är över tio år äldre än mig. Hans vuxna barn (20+) har länge varit besvikna och arga på sin far. De verkar inte ha accepterat vårt förhållande och känner att deras pappa har prioriterat bort dem och skaffat en ny familj. Jag inser att det är normalt för barn att känna sig osäkra och oroliga när en förälder inleder en ny relation. Men det har det nu gått fyra år sedan vi träffades. Min sambo har haft obearbetade problem med sina barn långt innan jag kom in i bilden. Barnen uppfattade honom som oengagerad och att han inte ansträngde sig, fram tills jag dök upp och gav honom ett nytt liv. Tidigare försökte jag förbättra relationen med hans barn genom att bjuda in dem på fika eller middag, men det möttes med avvisanden och verkar ha förvärrat deras ilska. Vi funderar dessutom även på att skaffa barn tillsammans. Jag undrar om det överhuvudtaget är möjligt för oss att ha ett lyckligt liv tillsammans, med tanke på att han i stort sett har förlorat kontakten med sina barn, och om vårt förhållande skulle försämra situationen ytterligare för honom? /X Jenny Jägerfeld: Familjedynamiken du befinner dig i är onekligen komplex och känslomässigt utmanande. Det låter som om din sambos barn är arga och besvikna på sin pappa, och det påverkar såklart både honom och dig, samt era framtidsplaner. Du skriver ingenting om hur din man känner inför att hans barn tagit avstånd, men de flesta som befinner sig i den situationen mår förstås väldigt dåligt. Man känner en saknad och sorg över förlusten och många kämpar med skam och skuldkänslor. Det är inte ovanligt att man inte helt förstår (eller vill ta in) varför barnen brutit eller att man känner en hjälplöshet inför situationen och inte vet hur man ska kunna ställa saker till rätta. Du skriver att du har försökt bjuda in barnen, men att detta möttes av avvisanden. Det är bra att du har sträckt ut en hand, det visar att du är mån om relationen och att du inte vill ta deras pappa ifrån dem. Du beskriver dock inte hur din sambo agerat, om han också har försökt träffa dem eller ta kontakt. Det gör att jag antar att han har intagit en mer passiv roll. Berätta om din oro Det är såklart främst din sambo som är ansvarig för relationen med barnen, men om du orkar och vill skulle du kunna prova några saker för att se om det går att hitta en väg framåt. Först behöver du och din sambo prata om situationen på ett öppet och ärligt vis. Både vad ni känner inför att barnen inte vill ses och vad det innebär för dem och för er. Särskilt viktigt är det att ni reflekterar över hur ett eventuellt gemensamt barn kan påverka situationen. Lyssna på vad han tänker och känner, men berätta även om din oro inför framtiden. Alla barn vill ha kontakt Du skulle även kunna hjälpa din sambo att identifiera problemet. Alla barn vill i grunden ha kontakt med sina föräldrar. Om de bestämmer sig för att inte ha det är det i 99 fall av 100 för att skydda sig själva – inte för bestraffa sin förälder, vilket somliga föräldrar tror. De skyddar sig från något som uppkommit i relation till föräldern, som besvikelse, smärta, känsla av övergivenhet och så vidare. Detta kan såklart vara jobbigt att ta in. De allra flesta har ju försökt att vara goda föräldrar och har inte velat göra sina barn besvikna. Att försöka se saken från barnens synvinkel och reflektera över sina egna tillkortakommanden är inte särskilt behagligt

förälder

Psykologen: Barn bryter inte kontakten för bestraffa sin förälder

SVD

https://www.svd.se/a/wA7nk4/

Huvudregeln är att bara den som lever vid någons död kan ärva. Men vad händer om ett ofött barns pappa går bort innan barnet kommer till världen? Huvudregeln är att bara den som lever vid någons död kan ärva. Men vad händer om ett ofött barns pappa går bort innan barnet kommer till världen? Fråga: En kvinna och en man väntar barn. De är inte gifta, inget är skrivet mellan dem. Mannen dör en kort tid innan barnet föds. Ärver barnet sin pappa? /Anonym Caroline Elander Knip: Av lagen framgår att endast den som lever vid arvlåtarens död kan ärva den avlidne. Detta medför enligt huvudregeln att en person som inte är född eller som är avliden innan arvlåtaren inte kan ärva en avliden person. Vad gäller just barn till arvlåtaren finns dock en undantagsregel. Där gäller att ett barn som är avlat men ännu inte har fötts vid arvlåtarens död ärver den avlidne om detta barn föds vid liv. Sammanfattningsvis innebär detta att barnet i ditt fall kommer att ärva sin avlidne far under förutsättning att barnet föds vid liv. Jag uppfattar dock ditt fall som att barnet föddes vid liv varför barnet har rätt till arv efter sin avlidne far. Av kommentaren till lagen framgår att den rätt som ett ofött barn har till arv efter sin avlidne förälder ska tillgodoses av en god man. Denne har således att bevaka de ofödda barnets rättigheter i dödsboet till dess barnet föds. Fråga: En kvinna och en man väntar barn. De är inte gifta, inget är skrivet mellan dem. Mannen dör en kort tid innan barnet föds. Ärver barnet sin pappa? /Anonym Caroline Elander Knip: Av lagen framgår att endast den som lever vid arvlåtarens död kan ärva den avlidne. Detta medför enligt huvudregeln att en person som inte är född eller som är avliden innan arvlåtaren inte kan ärva en avliden person. Vad gäller just barn till arvlåtaren finns dock en undantagsregel. Där gäller att ett barn som är avlat men ännu inte har fötts vid arvlåtarens död ärver den avlidne om detta barn föds vid liv. Sammanfattningsvis innebär detta att barnet i ditt fall kommer att ärva sin avlidne far under förutsättning att barnet föds vid liv. Jag uppfattar dock ditt fall som att barnet föddes vid liv varför barnet har rätt till arv efter sin avlidne far. Av kommentaren till lagen framgår att den rätt som ett ofött barn har till arv efter sin avlidne förälder ska tillgodoses av en god man. Denne har således att bevaka de ofödda barnets rättigheter i dödsboet till dess barnet föds.

barn

Ärver det ofödda barnet sin döda pappa? – advokaten reder ut

SVD

https://www.svd.se/a/gEgyX9/

En explosion har inträffat i Farsta strand i södra Stockholm. En port och ett trapphus i en flerfamiljsbostad ska ha fått skador, enligt polisen. Polisen och räddningstjänsten arbetar för tillfället med att evakuera boende från trapphuset på grund av rasrisk. Polisen har startat en förundersökning om allmänfarlig ödeläggelse efter en explosion i ett flerfamiljshus i Farsta strand. – Explosionen ska ha skett högst upp i ett fyravåningshus, det är rasrisk i trapphuset och i delar av fasaden. Vi har inte fått till oss att någon ska vara skadad, säger Josefin Lindblom, ledningsoperatör på räddningscentral Mitt. Trapphuset har drabbats av omfattande skador och flera dörrar har förstörts. Dessutom har lägenheterna inuti fått invändiga skador. Polisen och räddningstjänsten har arbetat tillsammans under kvällen för att evakuera boende från trapphuset på grund av rasrisk. – Vi har hjälpt till att säkerställa att alla kommer ut säkert. Alla är nu evakuerade och i princip alla våra resurser kommer att lämna inom kort, säger Josefin Lindblom. Det är för närvarande stopp på den gröna tunnelbanelinjen mellan Farsta och Farsta strand i båda riktningar, på grund av polisinsats, enligt SL. Trafiken stoppades även tillfälligt för pendeltåg linje 43 vid Farsta strand. Förseningar på upp mot 10 minuter förekommer. Stoppet hävdes strax efter klockan 22:00. Detta är den senaste i en serie explosioner i Stockholmsområdet på kort tid. Under måndagskvällen inträffade en explosion vid ett flerfamiljshus i Fagersjö, som ligger intill Farsta. Fem personer skadades då lindrigt. Under natten till tisdagen exploderade en misstänkt bomb i en port i Larsberg på Lidingö. Två personer skadades lindrigt.

explosion

Explosion i bostadshus i Farsta strand i Stockholm

SVD

https://www.svd.se/a/2BL96l/

Ursula von der Leyen, 65, vill efterträda sig själv. Hon vill fortsätta leda EU-kommissionen i ytterligare fem år. Hennes kommande mandatperiod kan dock blir rätt annorlunda mot hennes tidigare – om hon ens vinner. Ursula von der Leyen, 65, vill efterträda sig själv. Hon vill fortsätta leda EU-kommissionen i ytterligare fem år. Hennes kommande mandatperiod kan dock blir rätt annorlunda mot hennes tidigare – om hon ens vinner. De kristdemokratiska och konservativa partierna i EPP har utsett Ursula von der Leyen som sin toppkandidat i valet i EU-parlamentet i början av juni. Nu öppnar en politiskt intensiv period som kulminerar till hösten med utnämningarna till flera toppjobb. Samtidigt är Viktor Orbán från Ungern ordförande i EU. För ”Madame Europa” väntar en krävande och besvärlig politisk balansgång i flera etapper. På förhand kan hon inte räkna med en enkel seger, även om hon företräder EPP, det parti som ser ut att fortsatt vara det största i det nya EU-parlamentet. Ett första steg blir att få en kvalificerad majoritet av EU:s stats- och regeringschefer att föreslå henne. Det kan ske vid ett toppmöte i slutet av juni. Detta bör vara enkelt. Även Tysklands förbundskansler Olaf Scholz (SPD) förväntas ställa sig bakom Ursula von der Leyen trots att hon representerar oppositionspartiet CDU. Antalet ledamöter i EU-parlamentet utökas nästa mandatperiod med 15 från dagens 705 till 720. Därmed behövs minst 361 röster för att uppnå absolut majoritet, som är kravet när nästa ordförande i EU-kommissionen skall godkännas. När hon utsågs förra gången, 2019, nådde hon ett knappt flertal på bara nio röster. Om man får tro olika prognoser så går det nya EU-parlamentet höger ut. Även det största partiet EPP behöver stöd utifrån för att nå en tillräcklig absolut majoritet. Inte ens med det traditionella samarbetet med socialdemokrater och liberaler kan det förmodligen bildas ett tillräckligt flertal. Av allt att döma tvingas Ursula von der Leyen söka stöd från högern, i synnerhet som hon inte kan lita på att alla ledamöter i den egna grupperingen ger henne sitt stöd. Det ytterst känsliga politiska kraftprovet blir att balansera svårförenliga målsättningar. De handlar bland annat om den ambitiösa klimatpolitik, som hon tycks distansera sig ifrån, flyktingpolitiken och migrationen  samt säkerhetspolitiken. Ursula von der Leyen har redan utlovat att en post som ansvarig för försvarsfrågor inrättas i nästa EU-kommission. Den allt överskuggande frågan gäller löftet att stödja och förbereda Ukraina för EU-medlemskap. Den påverkar direkt motsättningarna om framtiden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Inför att det nyvalda EU-parlamentet samlas till sin första session i juli uppstår sannolikt stor oreda bland högerpartierna. Ursula von der Leyen har redan förklarat att hon är beredd att gå några av dem till mötes. Det gäller i första hand ”Italiens bröder” som leds av premiärminister Giorgia Meloni och som ingår i den nuvarande högeralliansen ECR. Men det största partiet i ECR, Polens ”Lag och rättvisa”, kan inte förväntas stödja henne. Viktor Orbáns parti Fidesz, som vill ingå i ECR tillhör inte heller Ursula von der Leyens vänner. En avgörande fråga blir hur olika ledamöter i den traditionella center-vänstern förhåller sig till ett samförstånd mellan Ursula von der Leyen och högernationalister som ”Italiens bröder” eller ungerska Fidesz. Ett sanningens ögonblick infaller när EU-parlamentet i mitten av september håller sin ordinarie session. Senast då avgörs förtroendefrågan för Ursula von der Leyen. Samtidigt bör hon då lyckats komponera det lag som hon föreslår för att bilda nästa EU-kommission. För de föreslagna enskilda ledamöterna väntar skriftliga och muntliga förhör i öppna hearings, som ibland blir svåra prövningar

ursula von der leyen

Ursula von der Leyen kan tvingas gå långt till höger

SVD

https://www.svd.se/a/AP6Q0E/

Under tisdagen drabbades flera myndighetssajter av en överbelastningsattack, som kan ha utförts av en pro-rysk hackargrupp. Senare samma dag upplevde även Metas plattformar problem. ”Syftet är att skapa oro i vårt samhälle, och få svenskar att känna sig sårbara”, säger en cybersäkerhetsexpert. Tidigt på tisdagen drabbades flera svenska myndigheter, inklusive Försäkringskassan, Finansinspektionen och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), av en överbelastningsattack. Senare meddelade två pro-ryska hackargrupper på Telegram att de genomfört riktade cyberangrepp mot Sverige. Under eftermiddagen upplevde användare även problem med att logga in på Facebook, Instagram och Messenger, som alla ägs av Meta. Karl Emil Nikka, fristående it-säkerhetskonsult, förklarar händelserna som ett olyckligt sammanträffande. – Myndighetsattacken och Metas tekniska problem är två separata händelser som inte är relaterade till varandra. Metas problem handlar enligt honom om driftstörningar som påverkade inte bara Sverige utan även hundratusentals användare i cirka 50 länder, vilket bekräftades av Metas talesperson Andy Stone i ett inlägg på X: ”Vi är medvetna om att människor har problem att komma åt våra tjänster. Vi jobbar just nu för att lösa detta.” Vad som exakt orsakade Metas driftstörningar är ännu för tidigt att fastställa, enligt Karl Emil Nikka. – Det är inte ovanligt, det har hänt tidigare. Den här typen av driftstörning är oftast orsakat av att någon har begått ett misstag. Han menar att det finns två möjliga förklaringar. Den mest troliga är att det beror på en felkonfiguration som gjort att systemet blivit otillgängligt. Något som var anmärkningsvärt var att även Google påverkades, men det kan finnas en mycket enkel förklaring till det enligt Karl Emil Nikka. – När Meta hade problem sökte alla i stället upp Google och Youtube. Det ledde till en enorm tillströmning av användare som Google inte hade förväntat sig. – Jag kan inte få tillgång till Facebook, så jag får hänga på Youtube i stället. När en stor webbplats går ner på det här sättet brukar det resultera i en stor ökning av trafiken till en annan webbplats, konstaterar han. Även cybersäkerhetsexperten Marcus Murray, grundare av Truesec, påpekar att de två händelserna kan vara en slump, men att det också kan finnas en koppling mellan dem. – Det är svårt att säga just nu, men det kommer nog att visa sig. En sak är säker, den här typen av aktörer brukar annonsera och ta ansvar för sina aktiviteter, om det rör sig om en cyberattack. Varför sker den här typen av cyberattacker mot Sverige just nu? – Det finns olika anledningar, men det är självklart att det är en politiskt laddad tid vi lever i med den svenska Natoansökan och så vidare. Det är ju uppenbarligen så att Ryssland planerar aktiviteter, säger Marcus Murray. Han konstaterar att de aktörer som genomför sådana attacker gör det för att väcka uppmärksamhet. – Det är visserligen olyckligt om Facebook är nere en kort stund, men det största värdet för dem är att få medial uppmärksamhet. Syftet är att skapa oro i vårt samhälle, och få svenskar att känna sig sårbara. Marcus Murray poängterar att de här attackerna i sig inte är speciellt farliga, och att de i regel handlar om temporära attacker. Integritetsskyddsmyndigheten upptäckte attacken vid 8-tiden på tisdagsmorgonen och polisanmälde den senare, enligt Per Lövgren, pressansvarig på IMY. – Vi vidtog olika åtgärder och det tog ett tag för oss att förstå vad som hade hänt, säger Lövgren. Även riksdagens webbplats hade tekniska problem under tisdagen. Besökare möts, så sent som vid 18-tiden, av ett meddelande om att det kan vara svårt att nå delar av hemsidan

facebook

Cyberattack mot myndigheter – Facebook, Instagram kraschade också

SVD

https://www.svd.se/a/Ll8eo9/

Allmänna arvsfonden måste läggas ner – och visar hur den offentliga bidragsindustrin inte bara försörjer lycksökare, utan har blivit samhällsfarlig. Den enda tröst som står att finna när man läser Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden, är att de avlidna åtminstone själva slipper uppleva hur deras minne skändas. Det som beskrivs i den skoningslösa granskningen, som publicerades på tisdagen, är svårt att likna vid annat än gravplundring i statlig regi. För inte nog med att den snart hundraåriga fonden finansieras med livsbesparingarna från människor som ofta dött i ensamhet. Sedan 2016 tillförs fonden också omkring 100 miljoner kronor per år från försäljningen av tandguld och andra metaller som återvinns vid landets krematorier. Intäkterna skulle, enligt fondens ursprungliga syfte när den instiftades 1928, ”komma kommande generationer tillgodo”. Under sin första tid finansierade fonden bland annat föregångare till förskolor och mödravårdscentraler. Men i takt med att intäkterna vuxit – Allmänna arvsfonden förvaltar i dagsläget tillgångar på drygt tolv miljarder kronor – har staten utvidgat ändamålen för att hinna göra av med mer pengar än som strömmar in. Samtidigt har det offentliga tagit över ansvaret för mycket av den välfärdsverksamhet fondens avkastning ursprungligen var tänkt att gå till. De senaste decennierna har fonden kommit att fungera som bankomat för allsköns välmenande initiativ. Så de senaste decennierna har fonden kommit att fungera som bankomat för allsköns välmenande initiativ. Bara mellan 2020 och 2022 delade fonden ut 1,7 miljarder kronor till allt från ”mindfulness och skogsbad” för att förebygga psykisk ohälsa, till föreningar som vill ”väcka nyfikenhet och sprida kunskap om begravningsplatser” på TikTok. Det genomsnittliga projektet beviljas sex miljoner kronor. Och här bör tilläggas att arvsfonden är långt ifrån den enda kassako som mjölkas av detta projektindustriella komplex. Riksrevisionen uppskattar att staten sammanlagt delar ut cirka 20 miljarder kronor per år i bidrag till föreningar och organisationer, via ett 40-tal olika myndigheter. Utöver det finns miljardbidrag att hämta från kommuner och regioner.  Dessvärre är det inte bara harmlösa pysselsättningsprojekt som sitter på mjölkpallen. I sin granskning konstaterar Riksrevisionen att det såväl bland anställda som firmatecknare i åtskilliga arvsfondsprojekt finns en historik av ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet bland såväl anställda som firmatecknare. Både personer och organisationer som fått bidrag ur arvsfonden är dessutom kraftigt överrepresenterade i Finanspolisens register över misstänkt penningtvätt. Utöver det har hälften av alla ideella föreningar med pågående projektbidrag låtit bli att deklarera intäkten, eller lämnat in missvisande uppgifter. Riksrevisionen ser bara två tänkbara förklaringar till detta – ”att organisationen har för låg administrativ kapacitet eller att den är oseriös”. Skillnaden mellan det ena och det andra är dock möjligen inte så stor. Riksrevisionens slutsats är glasklar: Allmänna arvsfonden har blivit samhällsfarlig. Därför måste den avvecklas. Regeringen behöver hitta ett annat sätt att förvalta intäkterna från avlidna utan arvingar. Men regeringen får inte stanna där. Sverige måste ha lika låg tolerans för korruption och missförhållanden i sin egen statsförvaltning, som i exempelvis FN-organet UNRWA. I väntan på ett nytt system för statens arvsintäkter måste rimligen alla nya utbetalningar frysas. En sådan bidragspaus bör också utökas till andra myndigheter. För vi vet sedan länge att också de i allt högre grad utnyttjas av oseriösa och kriminella aktörer

allmänna arvsfonden

Stoppa Allmänna arvsfondens gravplundring

SVD

https://www.svd.se/a/Q7dadq/

Tyskland har svårt att rekrytera soldater och nu riktas blickarna mot den svenska värnpliktsmodellen. ”En modell som jag föredrar”, säger Tysklands försvarsminister Boris Pistorius som på tisdagen besökte Stockholm. BONN När Sovjetunionen kollapsade föll försvarsutgifterna till rekordlåga nivåer i både Sverige och Tyskland. Samtidigt lades i båda länder värnplikten på is – efter rekordhöga 50 000 krigsplacerade årligen på 1960-talet i Sverige. I Tyskland avskaffades värnplikten för 13 år sedan. – Sett i backspegeln var det ett misstag, medgav i oktober förra året försvarsminister Boris Pistorius i en intervju med tyska Handelsblatt. Sedan dess har han gång på gång lyft fram Sverige som en möjlig modell för att komma tillrätta med den tyska försvarsmaktens personalproblem. I Sverige återinfördes värnplikten 2017. Sedan dess måste alla som fyllt 18 år räkna med att bli inkallade till grundutbildning. I år väntas nästan 29 000 kallas till mönstring, varav 8000 tas ut värnpliktsutbildning, enligt Plikt- och prövningsverket. – Jag har tydliga preferenser för den svenska modellen, sa Boris Pistorius på en pressträff på tisdagen efter överläggningar med försvarsminister Pål Jonson. – Men det innebär inte att vi kan kopiera den rakt av. I den tyska grundlagen gäller exempelvis värnplikten endast för män medan den i Sverige omfattar både män och kvinnor. – Det är naturligtvis tidsenligare. Men det kräver en lagändring i Tyskland, sa Boris Pistorius. Tyskland har i dag närmare 182 000 soldater men planerar att förstärka till 203 000 soldater fram till 2031. Ett mål som många anser vara orealistiskt. – Försvarsmakten är inte längre attraktiv för unga människor, kritiserade i höstas det tyska parlamentets ombudsperson för försvaret, Eva Högel. Som skäl angav hon bland annat föråldrade kaserner och brist på allt från vapen till personlig skyddsutrustning. Påkostade rekryteringskampanjer med löften om kvalificerad utbildning och ett spännande och ansvarsfullt arbete har inte har gett den utdelning som de ansvariga hoppats på. Boris Pistorius vill nu vända utvecklingen. En snabbutredning om tänkbara värnpliktsmodeller ska läggas fram redan i april. Enligt uppgifter i Spiegel vill Pistorius sedan presentera ett lagförslag om återinförd värnplikt lagom till nästa förbundsdagsval i september 2025. Den svenska modellen Till den svenska modellens fördelar hör enligt Pistorius att obligatorisk mönstring ger en överblick över antalet unga män och kvinnor som står till förfogande och hur deras utbildning och deras fysiska förutsättningar är. Det innebär att det blir enklare att bygga en reserv som står till förfogande i fall av ett skärpt säkerhetsläge. Vid sidan av Sverige är även Finland i fokus för tyska intresset. Där uppgår stampersonalen till inte mer än 8000 soldater. Men Finlands reserv på cirka 900 000 personer är en av de största i världen. Den är också vältränad och förfogar över egna förråd av vapen, ammunition och annan utrustning. Kritiker i Tyskland varnar för att jämföra med Sverige eller Finland. Ordföranden i parlamentets försvarsutskott Marie-Agnes Strack-Zimmermann säger att det saknas förutsättningar för att utbilda tiotusentals värnpliktiga. – Vi har varken kaserner, eller tillräckligt med stampersonal för att utbilda värnpliktiga. Alla dessa resurser har vi för länge sedan monterat ner, sa hon i slutet av förra året till Spiegel. Med dagens krav på högt specialiserade experter kommer unga värnpliktiga bara i mycket begränsad omfattning kunna bidra till att lösa problemen, konstaterade hon.

tyskland

Svenska värnplikten ett föredöme för Tyskland

SVD

https://www.svd.se/a/76EyzB/

Ambitionerna är stora, men i fjol var andelen levererade eldrivna lastbilar bara 0,2 procent – 222 stycken. Enligt Scanias vd Christan Levin hade siffran kunnat vara ”ett antal tusen” utan Northvolts leveransproblem. Lastbilstillverkaren Scania hade en stark avslutning på 2023 med en nettovinst på omkring 17 miljarder kronor för hela året. En dryg fördubbling mot året före. Försäljningen av vanliga dieseldrivna lastbilar ser dessutom ut att rulla på även framöver. Men leveranserna av eldrivna lastbilar går desto sämre. Under 2023 stod de inte för mer än 0,2 procent av alla lastbilar som Scania levererade och totalt blev inte Scania klart med mer än 222 eldrivna lastbilar. Det innebär bland annat Scania ligger långt efter värsta konkurrenten AB Volvo. Där stod de eldrivna lastbilarna åtminstone för 2,2 procent av leveranserna. Vad ser ni egentligen för intresse för eldrivna lastbilar? – Det är svårt att mäta. Intresset är fortsatt stort men vi har inte kunnat leverera på de order vi fått in, säger Christian Levin som är vd för både Scania och ägarbolaget Traton. Enligt Christian Levin är problemet en följd av att batteritillverkaren Northvolt inte klarat att få fart på produktionen av battericeller till Scania. Det har gjort att tillverkningen gått dåligt även i Scanias nya fabrik där batterierna sätts samman. Hur många eldrivna lastbilar hade ni levererat om produktionen fungerat? – Det hade handlat om ett antal tusen fordon. Nu ser vi att det kommer fler battericeller från Northvolt och jag hoppas det blir ett uppsving under andra halvåret så vi kan börja beta av de beställningar vi har, säger Christian Levin och konstaterar att bolaget nu ligger ett till två år efter med sina elektrifieringsplaner. Enligt Northvolt har bolaget nu fått bättre fart i sin tillverkning av battericeller till Scania. – Från att ha levererat tusentals celler per vecka är vi nu uppe i tiotusentals per vecka. Vi har också fått en ny nivå av stabilitet i produktionen och jobbar för att komma ikapp, säger Anders Thor, kommunikationschef på Northvolt. Men han vill inte uppge hur mycket Northvolt egentligen skulle ha behövt tillverka för att vara uppe på den nivå som Scania från början avtalat om. – Vi ökar produktionen med de maskiner de redan har samtidigt som vi bygger nytt. Men vi kommer inte att nå full produktion under 2024, säger Anders Thor. Målen för Scania är också högt satta. Under nästa år ska 10 procent av de lastbilar Scania levererar vara eldrivna och 2030 ska hälften gå på el. Den snabba ökningen behövs för att bolaget, precis som konkurrenterna, ska klara EU:s allt hårdare krav på att minska utsläppen av koldioxid. Tillverkare som misslyckas riskerar att få betala böter. Finns det någon risk för att ni inte klarar kraven och får betala? – För 2025 har jag inga farhågor om att vi ska hamna där. Vi har ju också lanserat en ny förbränningsmotor som drar ned bränsleförbrukningen ordentligt. Men 2030 måste 40–50 procent av försäljningen vara elektrisk, annars går det inte. Även när det gäller personbilar går det för tillfället trögt med elektrifieringen. Det har fått flera tillverkare har följa Tesla i spåren och sänka priserna för att locka kunderna att gå över till el. Lastbilar är visserligen en helt annan marknad. Men även där spelar priset en roll. Inte minst då en eldriven lastbil är två till tre gånger dyrare i inköp än en diesellastbil. Har ni planer på några prissänkningar? – Inköpspriset är en väldigt liten del av driftkostnaden så jag tror inte det är där problemet ligger. Batteriet står för upp emot tre fjärdedelar av hela kostnaden för fordonet och där minskar kostnaden. Så det vore korkat med någon form av priskrig nu, säger Christian Levin. Men även om det hackar för eldriften går det bra i övrigt för hela Tratongruppen

scania

Scanias vd ryter till – försening Northvolts fel

SVD

https://www.svd.se/a/69mVMr/

Hennes väljare står i mitten och är högutbildade. Nikki Haley var i princip uträknad redan före supertisdagen – men vad supportrarna gör kan påverka presidentvalet. – Om Trump eller Biden är valmöjligheterna så har jag inga valmöjligheter. 55-åriga Julia Trout har alltid röstat republikanskt, men är en av många republikaner som inte längre vet vad de ska göra. Hon säger till New York Times att hon sannolikt struntar i att rösta om Donald Trump står mot Joe Biden. Och det väntas bli fallet när amerikanerna skrider till valurnorna i november. Supertisdagen den 5 mars är en höjdpunkt på det politiska året i USA – när femton delstater och ett territorium väljer sina presidentkandidater för Republikanerna och Demokraterna. Vinsterna för den republikanska utmanaren Nikki Haley blev som väntat små. Hittills har hon bara tagit hem en delstat: Vermont. Men Nikki Haley – och de som röstar på henne – kan ändå bli en rejäl huvudvärk för Donald Trump framöver. Inför presidentvalet väcks nämligen frågan om hur hennes supportrar kommer att rösta. – Trump har sin bas, men det finns ganska många republikaner som inte bara föredrar Haley, utan som skulle ha svårt att rösta på Trump, säger Merrick Tabor, statsvetare vid Stockholms universitet och expert på amerikansk politik. Det, fortsätter han, kan spela en avgörande roll. – Huruvida de röstar på Biden eller inte röstar över huvud taget är oklart. Men det visar en potentiell svaghet som Trump har. Jämnt presidentval väntar Det är oklart exakt hur stor den gruppen är. Nikki Haley räknade nyligen också hem segern i primärvalet i Washington DC. Merrick Tabor nämner att hon i vissa delstater har fått omkring 20 till 40 procent av de republikanska rösterna. Och presidentvalet i höst kan bli jämnt. Enligt statsvetaren måste Donald Trump sannolikt få stöd från de flesta republikaner och från osäkra mittenväljare för att kamma hem segern. – Förlorar han en alltför stor andel republikaner kan det bli tufft för honom. Bland Nikki Haleys supportrar finns många högutbildade väljare som lutar åt mitten. De beskrivs av New York Times ha spelat stor roll i tidigare val. Merrick Tabor påpekar dock att alla väljargrupper kan få vågskålen att tippa åt ena eller andra hållet om valet blir jämnt. Framför allt är så kallade swing states, vågmästarstater, centrala. Men det kan också finnas andra planer på hur Donald Trump ska spelas ut. Det är nämligen inte säkert att Nikki Haley kastar in handduken än – trots att hon väntas förlora de flesta primärvalen. – Jag tror att hon säkert har lite olika idéer om hur hon skulle kunna få nomineringen, även om utsikterna inte är så goda, säger Merrick Tabor. Delegater röstar fram kandidat Det är delegaterna på partikonventen som röstar fram presidentkandidaterna, vilket för republikansk del blir i juli. – Trump försöker få kontroll över partiorganisationen, för han har förstått att det skulle kunna bli ett slags kupp mot honom på konventet. Om tillräckligt många anser att han inte kommer kunna vinna valet, då skulle man kunna försöka övertyga delegaterna att rösta på någon annan. Parallellt med valrörelsen står Trump också i mitten av flera rättsprocesser – med fyra brottsåtal riktade mot sig. Men hur sannolikt är det att Trump inte skulle nomineras till republikansk presidentkandidat? – Om det verkligen går dåligt för honom och om det ser ut som att det kan bli en stor valkatastrof, då är det förstås troligare att man försöker få bort honom på olika sätt. Men det är väldigt svårt att förutse. Proteströster kan bli utmaning Demokraternas Joe Biden radar, likt Donald Trump, upp segrar under supertisdagen. Men det fanns vissa osäkerheter. När Michigan höll primärval valde över 100 000 demokrater att rösta blankt i protest mot USA:s stöd till Israel under kriget i Gaza. Proteströrelsen spred sig runt om i landet – men med mindre kraft och tid bakom initiativen

trump

Nikki Haleys väljare kan avgöra för Trump i valet: ”En svaghet”

SVD

https://www.svd.se/a/151x9M/

Romina Pourmokhtari säger att Liberalerna motarbetar förslag som drar åt det auktoritära hållet. ”Jag sover mindre gott på nätterna”, säger ministern. Hon blir påmind om ett gammalt inlägg. ”Jag sover gott på nätterna, för mitt parti kommer aldrig samarbeta med SD eller stänga gränsen”, skrev Romina Pourmokhtari i sociala medier 2018. Så blev det inte. Nu är hon klimatminister i en regering som har ett nära samarbete med Sverigedemokraterna. – Jag sover mindre gott på nätterna. På grund av att liberalismen inte har samma genomslag, säger Romina Pourmokhtari på en träff med riksdagsjournalisterna. Hon säger att inlägget var skrivet i ett sammanhang då Jan Björklund var partiledare och Liberalerna hade en annorlunda linje i frågan om ett samarbete med Sverigedemokraterna. – Aldrig betydde aldrig för den partiledningen. Jag var väldigt bekväm med den linjen, att vi sa att vi aldrig kommer att göra det. Romina Pourmokhtari påminner om att det sedan kom en ny partiledning, med Nyamko Sabuni i spetsen, som drev på för en ändrad linje. Under den processen var Pourmokhtari ordförande för ungdomsförbunden och argumenterade emot ett samarbete med SD. Den kampen förlorade hon. – Jag funderade på om jag skulle göra annat i stället. Jag fick till och med ganska spännande erbjudanden av folk som tänkte att jag såklart inte skulle vara kvar. Efter noga övervägande bestämde sig Romina Pourmokhtari för att stanna kvar i politiken och bli minister i en regering som samarbetar med Jimmie Åkessons parti. – Jag tror inte att jag hade mått bättre av att backa undan, göra annat och lämna partiet åt sitt öde. I stället ska jag gå in mitt i smeten, vara där och se till att Liberalerna verkligen gör vad vi ska i det här samarbetet. Jimmie Åkesson har varit tydlig med att Sverigedemokraterna vill sitta i regering efter nästa val. Romina Pourmokhtari säger att hon håller med sin partiledare Johan Pehrson. – Att det inte är aktuellt att SD ska sitta i regering, säger hon. – Jag utesluter personligen att kunna sitta i sådana konstellationer. Det hade inte jag kunnat göra. Jag tycker det är ganska uppenbart att jag just nu går ner i spagat för att få ihop det, som det är. Om Liberalerna ändrar uppfattning och kan acceptera en sådan situation, kommer du då inte att vara en del av det? – Jag kommer inte att vara en del av den regeringen. Du kommer inte att ändra dig på den punkten? – Nej. – Jag hoppas att det blir ljusare framöver och att stödet för liberalismen blir så stort att man kan hitta andra parlamentariska konstellationer där liberalismen får större genomslag än just nu, där det konservativa får stort genomslag. Romina Pourmokhtari säger att Liberalerna varje dag motarbetar förslag ”som ligger på bordet” inom ramen för Tidösamarbetet. Det handlar om politik i en auktoritär och protektionistisk riktning, säger hon. Vad är auktoritärt? – Tyvärr känner jag inte att det är lämpligt att bjussa på mer än så. – Min tolkning av den konservativa riktningen är att det ibland går åt det auktoritära hållet. Jag är väldigt mån om att försvara friheten och liberalismen.

romina pourmokhtari

Romina Pourmokhtari utesluter att sitta i regering med SD efter nästa val

SVD

https://www.svd.se/a/nQ3Vza/

Boende på Lidingö vaknade upp av smällar och ljudet av krossat glas. Ett par timmar tidigare small det i Fagersjö söder om Stockholm. Dåden, där totalt sju personer skadades lindrigt, har koppling till varandra, enligt uppgifter till SvD. Boende på Lidingö vaknade upp av smällar och ljudet av krossat glas. Ett par timmar tidigare small det i Fagersjö söder om Stockholm. Dåden, där totalt sju personer skadades lindrigt, har koppling till varandra, enligt uppgifter till SvD. Det ligger glas överallt. Flera fönster är utblåsta. Ett barns mjukisdjur dinglar i fönstret. Flera Lidingöbor har samlats utanför lägenhetshuset i förundran över det som skett. – Hur kan det här hända på Lidingö?, säger en kvinna. – Det händer överallt, säger en annan. Under natten till tisdagen, strax innan klockan fyra, exploderade en misstänkt bomb i en port i Larsberg på Lidingö. Två personer skadades lindrigt. Under måndagskvällen, bara ett par timmar tidigare, skedde en annan sprängning, då vid ett flerfamiljshus i Fagersjö i södra Stockholm. Där skadades fem personer lindrigt, varav tre fick köras till sjukhus. De blev senare under natten utskrivna. Totalt sett ska alltså sju personer ha skadats i båda sprängningarna. Polisen är i nuläget förtegna om de båda sprängningarna har koppling till varandra. – Det är för tidigt att säga något men det är klart vi kollar om det finns något samband, säger Anna Stålhuvud, presstalesperson hos polisen. En person är gripen för sprängdådet i Fagersjö på måndagskvällen och en person är gripen för Lidingösprängningen, uppger polisen. Enligt källor som SvD talat med så ska det finnas samband mellan de två sprängningarna som skedde i Stockholmsområdet under kvällen och natten. Båda ska ha utförts av ett nätverk verksamma i södra Stockholm, enligt vad SvD erfar. Oro i bostadsområdet Bland glassplittret på gatan på Lidingö reagerar boende på att våldet krupit allt närmre deras bostadsområde. Elin Karlsson, tillsammans med dottern Ester, är på väg till förskolan och gymmet. De bor precis intill den sprängda porten –  Elin vaknade av explosionen. — Jag hörde smällen men jag trodde först att det var minstingen som förde liv, säger hon. På platsen utanför den sprängda porten på Lidingö stannar förbipasserande. Bilar på andra sidan vägen stannar till vid vägkanten för att ta in vad som hänt. Fram till och med den 29 februari i år har det skett 21 sprängdåd i Sverige. Värst drabbat är region Syd med sex sprängdåd under januarimånad. Tar man in nattens och morgonens sprängningar hamnar Stockholmsområdet på sju sprängdåd hittills i år. Samma period förra året hade det skett 29 sprängdåd. Oro i bostadsområdet Det var inte så länge sedan en skjutning drabbade området, berättar Elin Karlsson. Hon är inte orolig för sig själv men hon tänker på sina barn. — Det har ju varit saker som hänt här, i höstas sköt man här uppe. Men det är tryggt känner jag ändå, säger hon. Även när sådant här sker? — Det har ju skett en förändring sedan jag flyttade hit för tre år sen. Dock så ser man poliser hela tiden här. Hon fortsätter: — Det är mycket skjutningar och sprängningar i området upplever jag. Men man ska komma ihåg att det är inte bara här som det sker utan det sker överallt i Stockholm. Det går inte att komma bort från det. Trots att det är kallt hänger folk kvar på platsen. De två kvinnorna som står en bit längre upp på vägen frågar sig när detta kommer ta slut. — Jag har sett människor sälja droger i tvättstugan här på kvällarna, säger den ena kvinnan. — Ja, det har gått för långt, säger den andra. Det ligger glas överallt

sprängning stockholm

Nattens sprängdåd i Stockholm har koppling till varandra

SVD

https://www.svd.se/a/JQVLmm/

Nu ger Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, sin syn på kaoset i pensionsjätten Alecta och beskriver situationen som ”jobbig”. Trots två misslyckade rekryteringar har Jan-Olof Jacke fortsatt förtroende för beredningsnämndens Kenneth Bengtsson. Nu ger Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, sin syn på kaoset i pensionsjätten Alecta och beskriver situationen som ”jobbig”. Trots två misslyckade rekryteringar har Jan-Olof Jacke fortsatt förtroende för beredningsnämndens Kenneth Bengtsson. Lugn och ro. Det är vad Jan-Olof Jacke önskar för Alecta, pensionsjätten som han återigen är tillförordnad ordförande för. Men lugn är inte riktigt vad som råder. Så sent som i söndags valde den nyvalda styrelseordföranden Carina Åkerström med omedelbar verkan, efter bara en vecka på posten, att ställa sin plats till förfogande. När SvD på måndagen ville ställa frågor till Jan-Olof Jacke, tillförordnad ordförande i Alecta och vd för pensionsbolagets ägare Svenskt Näringsliv var det locket på. Men på tisdagen svarade Jan-Olof Jacke på SvDs frågor i samband med ett seminarium anordnat av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Vad är din uppfattning av vad som gick fel med den här rekryteringen? – För det första vill jag nu fokusera på att skapa lite lugn och ro, det är en jobbig situation för organisationen, och ta mig an det så gott jag bara kan, säger Jan-Olof Jacke till SvD. Två spruckna rekryteringar Alecta har sedan Ingrid Bonde lämnade posten den 2 oktober förra året försökt tillsätta en ny ordförande i Alectas styrelse. Alectas beredningsnämnds (pensionsjättens valberedning) första val var den tidigare danska riksbankschefen Lars Rohde. I slutet av januari föreslogs han ta över ordförandeklubben. Men när det framkom att Rohde vid tidpunkten var aktuell för ett annat styrelseuppdrag fick förslaget dras tillbaka. För en dryg vecka sedan tillsattes i stället Carina Åkerström, tidigare vd på Handelsbanken. Men i fredags rapporterade Dagens Industri att intressekonflikter skulle kunna uppstå för Åkerström som ordförande i Alecta. Två dagar senare meddelade hon ställde sin plats till förfogande. ”Min bedömning är att jag inte kommer kunna tillvarata pensionsspararnas intressen på ett sätt som Alectas kunder har rätt att kräva”, uppgav hon för Dagens Industri. ”Att [då] ha en styrelseordförande som omges av frågor kring jävsproblematik är olyckligt. Därför väljer jag att avgå.” Varför det blev som det blev med rekryteringen är ”lite svårt att förstå”, enligt Jan-Olof Jacke. – Det finns inga nya sakomständigheter som inte hade framkommit under processen. Men uppenbarligen så har Carina gjort en annan bedömning av situationen lite senare. ”Måste kunna se kandidaten i ögonen” Alectas beredningsnämnd leds av ordföranden Kenneth Bengtsson. Trots det som hänt beskrev han på måndagen Carina Åkerström som ”den perfekta ordföranden” för Alecta, i Dagens Industri. Beredningsnämndens uppfattning är att det inte förelåg några intressekonflikter ”som inte kunde hanteras på sedvanligt sätt”, enligt ett pressmeddelande från i söndags. Enligt Kenneth Bengtsson hade ”noga prövningar” gjorts innan Carina Åkerström tillträdde som ordförande, uppgav han för DI på måndagen. ”Men någonstans måste man kunna titta kandidaten i ögonen och lita på att de gör sin egen prövning. Det är de som sitter inne med informationen, inte minst om du omfattas av banksekretess”, uppgav han för tidningen. När SvD på tisdagen intervjuar Jan-Olof Jacke väljer han sin ord noga

alecta

Jan-Olof Jacke om kaoset på Alecta: Inget misslyckande

SVD

https://www.svd.se/a/4o51KV/

Sara Stridsbergs nya pjäs gör, via antiken, upp med makt och fadersgestalter. Lina Englund och Johan Rabaeus får till ett tätt samspel bland utbrotten av ironisk teatralitet. Sara Stridsbergs nya pjäs gör, via antiken, upp med makt och fadersgestalter. Lina Englund och Johan Rabaeus får till ett tätt samspel bland utbrotten av ironisk teatralitet. Sara Stridsbergs nya pjäs gör, via antiken, upp med makt och fadersgestalter. Lina Englund och Johan Rabaeus får till ett tätt samspel bland utbrotten av ironisk teatralitet. Oidipus, det är han som påbörjar den våg av våld som ska svepa över Grekland och som skildras via en hel radda pjäser. Oidipus är spådd att döda sin far och äkta sin mor – och gör det. Sigmund Freud ska så småningom göra psykoanalytisk karriär på temat. Sara Stridsberg har nu skrivit ännu en pjäs att lägga till Sofoklos trilogi som avslutas med dottern Antigones uppror mot staten. Hon begraver sin bror Polyneikos trots att kung Kreon bestämt att han ska slukas av vilda hundar. ”En grav för två” skildrar hur Oidipus leds av sin dotter till Kolonos. Han är blind efter att ha stuckit ut ögonen, och söker med Antigones hjälp en lämplig grav. Pjäsen bildar ett spelrum mellan Sofokles pjäser, men är också en parafras på Shakespeares ”Kung Lear”. Oidipus är ännu fylld av stora gester, en magnifik trashank. Teater Galeasen kan, om man så vill, beskrivas som en litterär scen där nyskrivna, högkvalitativa texter ofta möter en mycket fysisk spelstil. Så också denna gång, Stridsberg har skrivit en metateatral text som gång på gång refererar till andra författarskap. Här dundrar Brecht förbi, och Gertrud Stein. Tydligast referenspunkt, språkligt och visuellt, är ändå Beckett. Inledningen på texten, och scenografin ekar ”Godot” – liksom repliker som ”födelsen är vår död”. Här väntas på att Oidipus ska hitta den ultimata platsen att bli en del av evigheten – under tiden möter han kören, här ett gäng tomtar som nog är på rymmen från ett ålderdomshem. Scenen är ett plan som sluttar, med en grön institutionsväxt i stället för ett beckettskt träd som sakta dör. Scenografen Zofi Lagerman har skapat en avskrädeshög fylld av skrynkliga manuspapper som från en litterär kanon. ”En grav för två” är en pjäs med lager på lager. Först och främst naturligtvis originalen där fadern tvingas förstå att den fria viljan spelar en liten roll ställd mot samhälleligt bestämda strukturer, och där dottern skapas att slåss på samma sätt mot makten. Utöver detta finner man också den far–dottersituation som Stridsberg ständigt återkommer till, ett incestuöst beroendeskap. Här lattjas också, som sagt, med ständiga hänvisningar till världslitteraturen för att spräcka all psykologisk realism. Regin stryker under det teatrala, ibland det lekfullt knäppa. Lina Englund gör Antigones roll till en subtil frigörelseprocess som långsamt, trött men insiktsfullt skiljer sig från sin far. Det är riktigt bra gjort, med en utsökt artikulerad diktion. Johan Rabaeus, å andra sidan, låter Oidipus vara magnifikt storskalig – så har han just gjort en Lear som soppteater. Han spelar blind med stor närvaro, mån om sin kunglighet, eller sitt kändisskap som rollen säger. Maja Rung får spela död maka, men också bullriga roller som kören, det är mycket livat. ”En grav för två” är en pjäs om att göra upp med fadersgestalter, samtidigt är den så pyntad med antika och litterära referenser att den – för full åtkomlighet – kräver en hyggligt påläst publik. Iscensättningen är subtil och en aning gapig på en och samma gång. Den blandar finkalibrerad gestaltning med ironisk teatralitet

sara stridsberg

Recension: Sara Stridsbergs ”En grav för två” skildrar ett fadersuppror

SVD

https://www.svd.se/a/5B14AX/

Ett rånförsök gick snett och Sara dömdes för människorov. Adam dömdes för mordförsök. Under tiden i fängelse vände sig de båda till skrivandet för att klara livet bakom galler. ”Cell 7, oktober 2018. Klockan slår 11.30, nu kommer lunchvagnen med någon oätlig gryta och två skivor bröd. Om en timme får jag gå ut och röka en cigarett på gården, övervakad av 3 plitar... Varför sitter vi alla isolerade? Ja just det någon tog en läsk ur kylskåpet utan att fråga vems det var. Detta resulterade i ett blodigt handgemäng i duschutrymmet mellan ägaren och tjuven... En helt vanlig dag härinne verkar det som.” Så skriver Adam med blyertspenna i det kollegieblock som utgjorde hans dagbok i fängelset. – Dagboksskrivandet var ett sätt att hålla mig mentalt frisk därinne, säger Adam, nu 32 år. Gjorde ont att möta känslorna Vardagen inne på anstalten är enformigt grå. Ibland bryts monotonin av slagsmål, att det kommer en ny intern eller att någon som Adam kommit bra överens med plötsligt blir förflyttad. Inombords tumlar känslorna omkring: rädsla inför framtiden, ilska över det långa fängelsestraffet, maktlöshet över att inte kunna hjälpa familj och vänner utanför murarna och uppgivenhet över människans råa sidor som kommer fram därinne. I början gör det så ont att möta känslorna att Adam helst vill undvika dagboken. Men när han väl börjat skriva känns det skönt att få ner dem på papper. – Jag funderade över hur jag skulle göra för att inte låta detta bryta ner mig helt. Mest rädd var jag för att ge upp. Jag har alltid kunnat lösa de problem jag haft framför mig, men därinne kändes det som att det bara fanns problem och att jag inte hade några verktyg. Skrivandet blev mitt redskap för att försöka hitta lösningar. Ångrar sig inte Adam är dömd till ett långt fängelsestraff för försök till mord på en person som enligt honom har skadat en av hans nära anhöriga. Han började skriva på ett romanmanus om brottet, men orkade inte fortsätta. – Jag blev bara arg. Att skriva om det tog mig tillbaka känslomässigt och jag ville gå vidare. Hur ser du på brottet och domen i dag? – Jag känner mig sviken av rättssystemet. Inte så att jag inte har begått ett brott, för det har jag, men moraliskt… Hade jag kunnat leva med att min anhöriga kanske inte hade levt i dag? Nej, det hade jag inte. Att skriva hjälper mot ilskan I fängelset har han all tid i världen för att skriva. Han skriver i kod ifall personalen skulle läsa, hittar på alias och byter ut platser, och försöker att inte skriva något som skulle kunna ge honom problem. Ilskan och hopplösheten rinner ner på sidorna och sjunker undan, ger plats för andra perspektiv. Adam inser att han vill använda tiden i fängelset till att utbilda sig och skriva en kriminalroman. – Jag ville få med mig något från det här stället, att det inte bara skulle vara bortkastad tid. Jag skrev också uppmuntrande till mig själv, som att den här erfarenheten kanske kommer att vara till nytta någon gång i framtiden. ”Skriva en ren överlevnadsinstinkt” Sara sitter i baksätet på bilen och skriver frenetiskt i mobiltelefonens anteckningsapp: ”11 augusti 2023 ASSÅ PÅ RIKTIGT!!!! Han ber fucking bedragare att göra jobbet jag är skapt för!?!?!?!?!?!?! Asså driver han med mitt liv????? Eller nej, driver han med sitt eget liv????????? Ne fan nu får det räcka!!! Ska jag sitta o göra 100% rätt och få skit o han 1% rätt och få kramar och kärlek?????” Hon lyssnar till sin pojkvän och en annan person i framsätet som pratar om att ge ett uppdrag som hon hade velat ha till en annan kille. Vet att hon får en örfil om hon skulle öppna munnen

skrev dagbok

Adam skrev dagbok i kod i fängelset – kom ut med bokmanus

SVD

https://www.svd.se/a/abmwpA/

Hon avslutade sitt liv under den tid vi granskade hennes fall. Lisas familj står bakom publiceringen i SvD. De är starkt kritiska till vården i psykiatrin. Familjen hittar Lisas avskedsbrev när de ska städa ur hennes lägenhet. I brevet står det om trauman och övergrepp som hon utsatts för inom psykiatrin – och besvikelsen över att inte ha blivit trodd när hon larmade till vården. Det står att hon träffat journalister för att få ut sin berättelse. Hennes sista önskan är att publiceringen ska genomföras. Kort senare ber Lisas trillingbror oss om ett videosamtal. – Vi ringer för att vi måste berätta att Lisa har gått bort. Hon begick självmord för två veckor sedan, säger Victor och torkar ögonen med baksidan av händerna. Hade mått dåligt i flera år Han sitter i det som var Lisas soffa i Lisas lägenhet. Bredvid sig har han sina föräldrar och Lisas andra trillingbror. De är alla rödgråtna. Det är dagen efter att familjen en sista gång fått se Lisa och ta farväl, innan kistan spikades igen. – Det var ju den jobbigaste dagen i ens eget liv alltså. Att ta farväl av våran Lisa, säger pappa Patric. Familjen berättar att Lisa har mått dåligt under många år. Hon fick kontakt med barn och ungdomspsykiatrin (BUP) när hon gick på högstadiet. Då hade hon problem med svåra ätstörningar, och utvecklade även ett själv­skadebeteende. Hon upplevde att vården på Gotland svek henne. Försökte börja om Mamma Anette beskriver en situation när hon skulle hämta dottern vid psykiatriska kliniken i Visby. Hon hittar dottern drogad i entrén. Det visar sig att Lisa hade fått en påse med tabletter från personal inom psykiatrin. Tanken var att Lisa skulle ta med sig den hem, men hon tömmer hela påsen innan hon ens lämnat kliniken. Ambulans tillkallas. – Man tror ju inte att det är sant. Ambulanschaufförerna bara skakade på huvudet. Att de ska behöva hämta henne i psyks farstu, på grund av tabletter hon fått där, för att köra henne till akuten. Det ska inte hända. Lisa flyttade till Sundsvall i ett försök att börja om. Men återigen naggades hennes förtroende för vården. Vi har tidigare skrivit om att Lisa anmälde sexuella ofredanden från en skötare. Efter ett självmordsförsök tvingades hon till vård på samma avdelning som han arbetade på. När informationen nådde vården blev hon inte trodd. – En del av att hon valde att ta sitt liv var ju trauman och övergrepp inom psykiatrin. Hon fick ingen hjälp. När hon försökte så blev hon utsatt i stället, säger trillingbrodern Victor. Ingen samverkan i vården Han beskriver Lisas situation som en negativ spiral utan botten. – Hon var ju tvungen rent ekonomiskt att ta jobb och det var aldrig svårt för henne att hitta arbeten. Men så fort hon började jobba så tröt det emot. Hon orkade inte fysiskt. Hon blev utmattad och var tvungen att sjukskriva sig ett tag. Tills allt började om igen. Familjen anser att ett problem med svensk sjukvård i allmänhet och med psykiatrin i synnerhet är att den är decentraliserad. – Det finns ingen samverkan mellan regioner eller förståelse för samsjuklighet. Man behandlar ett problem i taget utan att se att allt hänger samman, säger Victor och får medhåll från resten av familjen. – Du kan ju inte jobba med en patient utan återkoppling från patienten. Allt handlar ju om förtroende. Och det finns ju inte heller i dag, säger pappa Patric. Lisa var engagerad i en förening som arbetar med att sprida kunskap om självskadebeteende och ätstörningar, och ge stöd åt drabbade och närstående. – Det är tragiskt att det behövs organisationer som lever på donationer för att åstadkomma förändring. Det här är ju ett arbete som borde bedrivas inifrån sjukvården, säger Victor

psykiatrin

Lisas familj starkt kritisk till vården inom psykiatrin

SVD

https://www.svd.se/a/GMojpl/

Oroligheter bröt ut under helgen i Haiti med massrymningar från flera fängelser. Den kända gängledaren Jimmy ”Barbecue” Chérizier tar på sig ansvaret och säger att man nu kontrollerar merparten av öns huvudstad. Den haitiska regeringen har utlyst undantagstillstånd och ett nattligt utegångsförbud efter helgens oroligheter i huvudstaden Port-au-Prince, rapporterar The Guardian. Det började under torsdagen förra veckan med våldsamma upplopp. Under helgen stormades sedan två fängelser i huvudstaden av beväpnade gäng och över 4 000 fångar lyckades rymma. Antalet döda i oroligheterna räknas till ett tiotal. Haitis premiärminister, Ariel Henry, befinner sig just nu i Kenya och försöker få till en FN-ledd säkerhetsstyrka för att stabilisera den utsatta önationen. – Polisen fick order att använda alla till buds stående medel för att upprätthålla utegångsförbudet och att gripa alla som bryter mot lagen, sa Patrick Boivert, finansminister, enligt The Guardian. Den som tar på sig helgens attacker mot landets flygplatser, polisstationer och fängelser är den notoriske gängledaren Jimmy ”Barbecue” Chérizier. Han har, förutom helgens våldsdåd, utmanat den sittande regeringen och vid flertalet gånger deltagit i våldsamma upplopp under årens gång. 2018 fick han sparken från den haitiska polisstyrkan för att ha lett olika gäng i en av Haitis värsta massaker på årtionden. Ett 70-tal människor ska ha förlorat sina liv. Smeknamnet ”Barbecue” ska han ha fått efter att det gått rykten om att han satt levande personer i brand. Jimmy Chérizier leder just nu Haitis största beväpnade gäng som går under namnet ”Fòs Revolisyonè G9 an fanmi e alye”, eller ”G9” som det förkortas, och har varit den mest aktiva i att försöka störta regeringen ända sedan mordet på den då sittande premiärministern Jovenel Moïse. Målet ska ha varit att gripa landets polismästare samt att gripa andra ministrar för att förhindra Ariel Henrys återkomst till landet. – Med våra vapen och folket på Haiti, kommer vi befria landet, sa Jimmy Chérizier enligt The Guardian. Fler än 8 400 personer har rapporterats dödade, skadade eller kidnappade i Haiti under 2023 – mer än dubbelt så många som rapporterades 2022. Gängen i Port-au-Prince, med ”G9” i spetsen, fortsätter att slåss om territorium och beräknas nu kontrollera upp till 80 procent av huvudstaden.

jimmy cherizier

Gängledaren Jimmy ”Barbecue” Chérizier låg bakom attack i Haiti

SVD

https://www.svd.se/a/9zyoml/

Kaoset på Alecta fortsätter när ännu en ordförande lämnar. Från högsta ledningen på pensionsjätten ligger locket på när SvD vill ställa frågor om vad det är som hänt. Kaoset på Alecta fortsätter när ännu en ordförande lämnar. Från högsta ledningen på pensionsjätten ligger locket på när SvD vill ställa frågor om vad det är som hänt. På kort tid har Alecta vid två tillfällen försökt tillsätta en ny styrelseordförande. Båda försöken har slutat i misslyckanden. Carina Åkerström, tidigare vd på Handelsbanken, fick frågan av Alecta ”en väldigt tidig morgon i slutet av januari”, sa hon till SvD när hon tillsattes som ordförande för drygt en vecka sedan. I söndags meddelade Åkerström att hon, med omedelbar verkan, ställer sin plats till förfogande. ”Min bedömning är att jag inte kommer kunna tillvarata pensionsspararnas intressen på ett sätt som Alectas kunder har rätt att kräva”, uppgav hon till Dagens Industri. Ordförandelösa sedan förra hösten Alectas valberedning, ledd av Kenneth Bengtsson, har sedan i höstas letat efter en ersättare till Ingrid Bonde. Bonde lämnade posten som ordförande med omedelbar verkan den 2 oktober förra året. Bakgrunden var bland annat pensionsjättens placeringar i flera amerikanska nischbanker, vilket resulterade i mångmiljardförluster. Förtroendekrisen växte sig större när Alectas investeringar i fastighetsbolaget Heimstaden Bostad började uppmärksammas. År 2022 ägde pensionsjätten 36 procent av fastighetsbolagets aktier. Då värderades innehavet till nästan 53 miljarder kronor. Även denna investering har, sedan räntorna började skjuta i höjden, resulterat i stora förluster för Alecta. Investeringsbesluten kopplade till både de amerikanska nischbankerna och Heimstaden utreds just nu av Finansinspektionen (FI). Valberedningens första val som ny ordförande var den tidigare danska riksbankschefen Lars Rohde. Han förslogs ta över ordförandeklubban i slutet av januari och var tänkt att väljas av överstyrelsen i början av februari. Förslaget drogs dock snabbt tillbaka när det framkom att Rohde vid samma tidpunkt var aktuell för ett annat styrelseuppdrag hos storbanken Nordea. Snart därpå valdes Carina Åkerström till ordförande i Alectas styrelse. Nu har även hon kastat in handduken. Locket på hos pensionsjätten När SvD försöker få intervjuer med de högst ansvariga på Alecta tar det stopp. Jan-Olof Jacke, tillförordnad styrelseordförande, avböjer att kommentera händelserna. Även vice ordförande Elisabeth Sasse säger nej. ”Tack för möjligheten. Eftersom detta rör beredningsnämndens arbete som jag inte kan eller ska kommentera så hänvisar jag till beredningsnämndens ordförande, Kenneth Bengtsson”, skriver hon till SvD. Kenneth Bengtsson vill inte heller ställa upp på intervju. Genom Alectas presschef hänvisar han till ett kort pressmeddelande som Alecta publicerade i söndags samt svar han gav till Dagens industri på måndagen. ”Det är beklagligt att Carina Åkerström gjort en förändrad bedömning av sina möjligheter att fullfölja uppdraget som styrelseordförande i Alecta och valt att avgå. Det har inte framkommit några nya uppgifter som vi inte redan kände till”, står det i pressmeddelandet. Unionens förbundsordförande Peter Hellberg, som sitter i Alectas valberedning, lämnar en kort kommentar till SvD via mejl. ”Beskedet var oväntat och situationen är självklart beklaglig och innebär att beredningsnämnden nu arbetar vidare med förslag till ny ordförande inför ordinarie överstyrelsemöte”. För ytterligare kommentarer hänvisas SvD till Alectas presstjänst, där svaret alltså är nej

alecta

Alecta står utan ordförande – igen

SVD

https://www.svd.se/a/8JeKPr/

Hon tog sig från Glasgows fattiga kvarter till överhuset. Nu anklagas baronessan Michelle Mone för att ha blivit stormrik på offentliga kontrakt under pandemin. Efter att tillgångar på en miljard kronor har frusits kämpar Mone nu för att rentvå sitt namn. LONDON Michelle Mone poserar i baddräkt på en lyxyacht. Året är 2021 och Storbritannien genomlever den tredje vågen av covid. Affärskvinnan Mone och hennes make kryssar runt medelhavet på ”Lady M” som uppges ha kostat motsvarande närmare 130 miljoner kronor. ”Baroness bra”, alltså ”Baronessan BH”, som hon kallas i den brittiska pressen, uppges ha blivit mycket rik under pandemin. Under bilden som hon själv lagt ut på sociala medier skriver hon: ”Business isn’t easy, but it’s rewarding”. Att göra affärer är inte enkelt, men det är givande. Nu har det blivit klarlagt hur givande pandemin var för Michelle Mone och hennes make Douglas Barryman. De anklagas för att ha tjänat tiotals miljoner pund på att ha sålt skyddsutrustning till regeringen under pandemin. Utrustning som dessutom var felaktig och inte gick att använda. ”Jag har ett par bröst – det löser sig” Michelle Mones berättelse har beskrivits av flera medier: Den börjar i Glasgows fattiga East End – ett område med drogproblem och gängvåld där medellivslängden för män 2021 var 54 år. Hon ska ha kämpat sig upp från en uppväxt i en etta utan badrum genom att sälja tidningar och frukt. Hon lämnade skolan som 15-åring utan avgångsbetyg och blev som 30-åring en av Storbritanniens mest uppmärksammade affärskvinnor. Kring millennieskiftet grundade hon underklädsmärket Ultimo. Hon var ung och poserade själv i underkläder för att uppmärksamma företaget, enligt uppgifter i brittiska medier. I intervjuer har hon berättat om hur vännerna försökte avråda henne från att grunda företaget eftersom hon inte visste något om kläder eller hur man driver företag. Mone uppger att hon då svarade: – Jag har ett par bröst, det kommer att lösa sig. Under de kommande åren fick Ultimo ofta uppmärksamhet i medier. Michelle Mone bidrog själv till presscirkusen, bland annat genom marknadsföring som beskrivits som påhittig. Hon har själv ofta berättat om hur hon marknadsförde sina BH:ar som köpts in av varuhuset Selfridges. Hon anställde skådespelare som fick ställa sig utanför varuhuset på shoppinggatan Oxford Street i London. De var utklädda till plastikkirurger och protesterade mot att hennes BH:ar skulle göra dem arbetslösa. Det är oklart om PR-kupperna faktiskt ledde till finansiella framgångar. Däremot uppges det ha givit henne kontakter inom politiken. Kring det skotska självständighetsvalet 2014 ska den dåvarande premiärministern David Cameron ha fått upp ögonen för henne, enligt brittiska medier. Hon beskrevs som en framstående och fotogenisk skotsk affärskvinna som var villig att stödja hans kampanj mot självständighet. Ett år efter att Skottland röstat nej belönades Michelle Mone med en plats i överhuset. Då uttryckte en del inom Glasgows näringsliv skepticism över den nyblivna baronessan. Hennes företag beskrevs bland annat som ”överhypat” och Michelle Mone anklagades för att ha överdrivit både sin egen och företagets framgång, uppger brittiska medier. Bara två år tidigare uppges hon ha gjort en förlust på motsvarande 10 miljoner kronor, enligt The Guardian. Baronessan hamnade dessutom snabbt på löpsedlarna igen – på grund av en skilsmässa. Michelle Mone berättar i självbiografin ”My fight to the top”, Min kamp mot toppen, hur hon tog en kniv och skrapade exmakens dyra Porsche och hällde laxermedel i hans kaffe för att hämnas för att han enligt henne varit otrogen. Paret skilde sig och Michelle Mone träffade affärsmannen Douglas Barrowman, en skotsk miljardär som uppges ha tjänat sin förmögenhet genom att bland annat hjälpa kunder investera pengar i Isle of Man

michelle mone

Michelle Mone – baronessan som uppges blivit stormrik på pandemin

SVD

https://www.svd.se/a/4o5WKe/

Regionernas problem att få sjukvården att fungera är inte för lite pengar. Regionernas problem att få sjukvården att fungera är inte för lite pengar. Nu har den inletts, den publika skedmatningen som regeringar oberoende av färg brukar ägna sig åt med start ett par månader före vårändringsbudgeten. Tidöpartierna höll presskonferens under måndagen för att ”dela ut” sex miljarder kronor till regionerna. Det är inget att glädjas över som borgerlig väljare. För trots att regionerna under många år haft stora överskott, har kostnaderna dragit iväg samtidigt som produktiviteten tycks gå ner. Och som SvD berättat (19/2) slog kostnaderna för hyrpersonal rekord under 2022. Antalet som arbetar med administration har ökat rejält, delvis till följd av ett otympligt och dysfunktionellt system. Det avhjälps inte med plåster från staten. Signalen från regeringen blir nu lika opedagogisk som från en förälder som swishar mer pengar när barnet har löpt amok i godisaffären. Nu har den inletts, den publika skedmatningen som regeringar oberoende av färg brukar ägna sig åt med start ett par månader före vårändringsbudgeten. Tidöpartierna höll presskonferens under måndagen för att ”dela ut” sex miljarder kronor till regionerna. Det är inget att glädjas över som borgerlig väljare. För trots att regionerna under många år haft stora överskott, har kostnaderna dragit iväg samtidigt som produktiviteten tycks gå ner. Och som SvD berättat (19/2) slog kostnaderna för hyrpersonal rekord under 2022. Antalet som arbetar med administration har ökat rejält, delvis till följd av ett otympligt och dysfunktionellt system. Det avhjälps inte med plåster från staten. Signalen från regeringen blir nu lika opedagogisk som från en förälder som swishar mer pengar när barnet har löpt amok i godisaffären.

pengar

Regionernas problem är inte för lite pengar

SVD

https://www.svd.se/a/Xbv4mn/

PODD | 4 mars. Två år in i ett vidrigt krig – hur ska vi förstå det som har hänt, och det som kommer att hända framöver? PODD | 4 mars. Två år in i ett vidrigt krig – hur ska vi förstå det som har hänt, och det som kommer att hända framöver? Nils Bildt sammanfattar i boken ”Putins vidriga krig” de två år som gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det är en berättelse om ryska människorättsbrott, men också om ryska bakslag och en västvärld som upptäckt sin kapacitet att hjälpa. Han samtalar med Mattias Svensson. Vad har hänt sedan invasionen inleddes? Varför har det gått som det har gått, hur hade det kunnat gå annorlunda, och vilket slags stöd behöver Ukraina för att på sikt vinna kriget? Detta och mycket mer diskuteras i podden. Nils Bildt sammanfattar i boken ”Putins vidriga krig” de två år som gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det är en berättelse om ryska människorättsbrott, men också om ryska bakslag och en västvärld som upptäckt sin kapacitet att hjälpa. Han samtalar med Mattias Svensson. Vad har hänt sedan invasionen inleddes? Varför har det gått som det har gått, hur hade det kunnat gå annorlunda, och vilket slags stöd behöver Ukraina för att på sikt vinna kriget? Detta och mycket mer diskuteras i podden.

putin

Nils Bildt intervjuas om sin bok ”Putins vidriga krig”.

SVD

https://www.svd.se/a/wAwabo/

Artikeln i SvD där Björn Werner uttrycker glädje över att flygskammen är på väg bort, har väckt starka känslor. Här svarar han sina kritiker – och tror sig förstå varför de kommer från vänstern. Artikeln i SvD där Björn Werner uttrycker glädje över att flygskammen är på väg bort, har väckt starka känslor. Här svarar han sina kritiker – och tror sig förstå varför de kommer från vänstern. Artikeln i SvD där Björn Werner uttrycker glädje över att flygskammen är på väg bort, har väckt starka känslor. Här svarar han sina kritiker – och tror sig förstå varför de kommer från vänstern. I förra veckan utforskade jag i två texter tanken att människan inte är ofelbar. Dels genom att fundera över varför flygskammen är på väg bort – och varför det är bra. Dels genom att föreslå att en del av hatet mot Romina Pourmokhtari kanske egentligen handlar om att många kritiker ser sig själva i klimatministern. Av reaktionerna att döma har jag fel. Det är inte människan som är felbar – det är jag. Ett axplock: DN:s Sandra Stiskalo föser ihop mig med regeringens förslag att subventionera flygande och kallar det hela för vettlöst. Aftonbladets kolumnist Johanna Frändén menar att jag gjort ett intellektuellt undermåligt försök att dra av min egen solsemester på skatten. En av samma tidnings kulturredaktörer, Eric Rosén, vill också vara med. Han menar att jag i princip uppmuntrar till direkta miljöbrott, som att hälla ut spillolja i naturen. Jag är till råga på allt på samma gång också misogynt förringande av Pourmokhtaris person, samtidigt som jag tagit henne i försvar. Kritiken förenas av en sak. Den är uteslutande skriven av personer från den vänstra delen av åsiktsspektrat. Jag anar varför. Mina texter bryter mot vänsterns politiska konsensus som bygger på att klimatet går att rädda genom en tro på individens inneboende godhet och förmåga att välja rätt. Något jag alltså inte håller med om. Men det innebär inte att min inställning är högerorienterad. Det enda politiska förslag jag för fram är kollektivistiskt: lasta inte enskilda individer för ett problem som framförallt går att lösa genom gemensamma politiska beslut. Idén att skuldbelägga enskilda människor verkar, givet att flygresandet ökar kraftigt globalt, inte fungera. Och även om man kan klandra Pourmokhtari för att ha tackat ja till jobbet som klimatminister förringar det inte faktum: att mer än halva Sveriges befolkning med öppna ögon röstat fram det många avfärdar som en klimatfientlig regering. Inte så lite tror jag det beror på just den attityd som mina replikerande kollegor gett prov på i veckan. Moraliserande i stället för samtal. På ett personligt plan kan jag förstå och sympatisera. Om Eric Rosén (mot förmodan) aldrig flyger på semester sticker det såklart i ögonen när andra gör det. Som politisk strategi i en demokrati är det däremot mindre klokt att kalla presumtiva väljare för idioter. Sandra Stiskalos svar följer här samma linje. Trots att jag rakt ut skriver att kollektiva åtgärder är avgörande för att vrida samhället i rätt riktning ställer hon mig i samma lag som en regering som alltså aktivt vill subventionera mer flygande. Vad vill hon egentligen åstadkomma med detta? Johanna Frändén för däremot samtalet framåt. Hennes text bygger på en nyligen publicerad studie som indikerar att 86 procent av jordens befolkning (studien har kartlagt 130 000 människor i 125 länder) är positiv till förändrade sociala normer som en klimatåtgärd, däribland skam (”shame”). Men tittar man på hur frågan i undersökningen faktiskt är utformad så blir det genast luddigare

björn werner

Björn Werner anar varför det är vänstern som är mest arg på honom

SVD

https://www.svd.se/a/O8GWrb/

I väntan på vapenvila kommer nu rapporter om att barn i Gaza svälter ihjäl. Samtidigt rapporteras Israel ha uteblivit från överläggningar i Kairo efter att Hamas inte uppfyllt två krav. Larmrapporterna om uttorkning och svältdöd bland barn kommer främst från norra Gaza. Det krigsdrabbade området skriker efter förnödenheter och medicin. Den palestinska hälsomyndigheten, som kontrolleras av Hamas, uppgav på söndagen att 15 barn dött till följd av uttorkning och undernäring. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor då internationella medier inte finns närvarande. Men Unicef har sagt sig känna till minst tio dödsfall av barn vid sjukhuset Kamal Adwan i norra Gaza. Detta sedan kuvöser och syrgas slutat fungera nattetid. Talespersonen Adele Khodr säger i ett uttalande att ”folk är hungriga, utmattade och traumatiserade. Många kämpar för livet”. De akuta larmen kommer sedan Israels främsta allierade, USA, gradvis skärpt tonen om den humanitära situationen i Gaza och FN varnat för att hundratusentals människor riskerar att utsättas för svältkatastrofen. I förra veckan dog över 100 palestinier i det kaos som uppstod när hjälpleveranser nådde fram till den hungrande befolkningen i Gaza stad.  Versionerna om vad som egentligen hände går i sär. USA:s ”matbombning” kritiserades I helgen ”matbombade” USA och Jordanien området. 66 större knyten innehållande 38 000 portioner ska ha släppts från tre transportplan, enligt CNN. Hjälporganisationer har kritiserat släppen som ineffektiva och nedvärderande. Richard Gowan chef för FN:s krisgrupp, liknade hjälpen vid tillfälliga plåster. USA:s vicepresident Kamala Harris skärpte under söndagen tonen mot Israel: ”Givet det enorma lidandet i Gaza måste det bli en omedelbar vapenvila som ska vara i minst sex veckor. Vi har sett hur mammor föder undernärda barn utan medicinsk hjälp. Israel måste göra mer – det finns inga ursäkter”. Hon bekräftade att det finns en plan för vapenvila på förhandlingsbordet och uppmanade båda parter att gå med på en uppgörelse. ”Låt gisslan återförenas med sina familjer och skänk omedelbar lättnad till folket i Gaza”, sa Harris. Harris möter Gantz Kritiken från Harris kom bara dagen före att hon på måndagen tog emot Benny Gantz för samtal, ledamoten av Israels krigskabinett och tidigare överbefälhavare. Samtidigt kommer uppgifter om att Israel inte åkt till Egypten för fortsatta förhandlingar. Enligt CNN ska anledningen vara att Hamas inte uppfyllt två krav: en lista på gisslan, döda och levande, samt en bekräftelse på förhållandet av antalet palestinska fångar i en utväxling mot gisslan. Hamas har också uttryckt att man vill se ett permanent slut på kriget innan man släpper gisslan. Men samtidigt kom på måndagen också uppgifter från egyptisk tv om ”betydande framsteg” gällande ett eldupphör före den muslimska fastemånaden ramadan, som inleds i helgen. – Det liknar en förhandling i en basar i Mellanöstern. Det kan vara en del av taktiken i dramat att läcka uppgifter av strategiskt intresse. Det är heller inte givet att någon av sidorna vill ha en deal, säger Anders Persson, Mellanösternexpert vid Linnéuniversitetet. Är ramadan en röd linje för vapenvila? – Nej, det behöver det inte vara. Det kan komma besked om vapenvila ett par dagar in i fastemånaden. Konflikten kan också komma att eskalera under ramadan, säger han.

gaza

Barn uppges dö av svält i väntan på vapenvila i Gaza

SVD

https://www.svd.se/a/l3pJJM/

Domen var väntad och ledamöterna eniga. Högsta domstolen underkänner domen i Colorado som diskvalificerade Trump från delstatens valsedlar. Men vad betyder beskedet? Vad säger domstolen? Samtliga ledamöter var överens – Högsta domstolen underkänner Coloradodomen som diskvalificerade Donald Trump från valsedlar. Beslutet publicerades på måndagen klockan 16 (svensk tid) och gäller samtliga amerikanska delstater. Därmed sätter det stopp för stämningsansökningar i delstater som planerade gå samma väg som Colorado. Colorado håller primärval på tisdag och har låtit Donald Trumps namn stå kvar på valsedlarna i väntan på Högsta domstolens beslut. Domstolen resonerade att en enskild delstat inte kan diskvalificera en kandidat från presidentämbetet. Något som chefsdomare John Roberts tidigare argumenterat skulle bli följden av Coloradodomen. Den delstatliga domstolen skulle i princip ha sett till att Trump inte blev valbar. Däremot fördjupar sig HD inte ingående i huruvida Trump var involverad i stormningen av Kapitolium 2021. Colorados högsta domstol ansåg att han var det och hänvisade till en paragraf i konstitutionens fjortonde tillägg som hindrar den som deltagit i ett uppror från att väljas om. En paragraf som infördes efter inbördeskriget för att hindra sydstatsrekryter från viktiga ämbeten. Lagtexten förklarar dock inte exakt när, hur och av vem den ska användas.  Domstolen diskuterar i sitt färska utlåtande snarare historien bakom paragrafen och olika tolkningar av den. Juridiska experter har tidigare varit skeptiska till att åberopa paragrafen. Vad betyder det här? Att den som hoppats att juridiken skulle besegra Donald Trump får tänka om. Om inget oförutsett händer står duellen mellan Biden och Trump och den av dem som lyckas övertyga väljarna om sin egen politiks överlägsenhet vinner. Coloradodomen, som låg till grund för Högsta domstolens prövning, har kritiserats för att utgöra ”lawfare” – det vill säga att använda det juridiska systemet i politiskt syfte. Även om beslutet var väntat blir det tydligare för president Biden att han har motvind i opinionen och måste vända denna för att vinna i november. För närvarande ligger han efter i nationella opinionsundersökningar liksom i fem av sex av de viktigaste vågmästardelstaterna. Om Högsta domstolen hade givit klartecken till att diskvalificera Donald Trump från valsedlarna hade det inneburit en skräll. Många skulle ha betraktat det som ett hårt slag mot demokratin, att hindra en person som många av väljarna föredrar, att delta i ett demokratiskt val. Särskilt efter att tunga juridiska experter – liksom både demokrater och republikaner – kritiserat Coloradodomen. Hur påverkar det mittenväljare? Om domen har någon påverkan på Trumps chanser att vinna så är den sannolikt inte negativ, eftersom den kan uppfattas ge hans kandidatur större legitimitet. Men det återstår att se huruvida den förändrar något i väljargruppen. Tidigare opinionsmätningar bland mittenväljare har lutat till både Trumps och Bidens fördel. I februari kom en undersökning från Quinnipiacuniversitetet där Biden hade en tydlig ledning: 50 procent mot Trumps 44 procent. Två veckor tidigare visade en annan, från Messenger/Harris, omvänt resultat: en seger för Trump med elva procentenheter. Att just domen skulle bli central för mittenväljare är inte givet. De viktigaste frågorna för väljarna överlag är som följer i fallande ordning: inflationen, sjukvården, migrationen, ekonomin, klimatet. Abortfrågan kommer först på åttonde plats, men kan eventuellt spela en mer betydande roll bland särskilt kvinnliga mittenväljare. En opinionsundersökning för ett år sedan visade att ekonomin är en dominerande fråga bland republikaner och oberoende väljare, medan att ”bevara demokratin” hamnade högt både hos oberoende väljare och demokrater.

biden

Malin Ekman: Beskedet innebär tydlighet för Biden

SVD

https://www.svd.se/a/O8GzXA/

Koreografen och dansaren Cristina Caprioli belönas med Venedigbiennalens prestigefyllda danspris Guldlejonet för sitt livsverk. Koreografen och dansaren Cristina Caprioli belönas med Venedigbiennalens prestigefyllda danspris Guldlejonet för sitt livsverk. Koreografen och dansaren Cristina Caprioli belönas med Venedigbiennalens prestigefyllda danspris Guldlejonet för sitt livsverk. ”Tre decennier av provokativ, fysisk undersökning”, lyder bland annat juryns motivering. Tidigare har bland andra Merce Cunningham och Pina Bausch fått utmärkelsen Lifetime achievement i dans. Under 1990-talet kom en våg av spännande koreografer fram i Sverige, Cristina Caprioli – född 1953 i Italien och utbildad i Sverige och USA – är en av dem. 1998 grundade hon föreningen CCAP, där hon har producerat åtskilliga dansverk, publikationer och filmer med mera, inspirerad av bland annat filosofi och feminism. Capriolis konstnärskap står med en fot i konsten och en i forskningen. Hon har även initierat festivaler och symposier. År 2008 blev hon professor i koreografi vid Dans- och cirkushögskolan i Stockholm. 2022 medverkade Cristina Caprioli med en omfattande retrospektiv på Berlinfestivalen Tanz im August. På Dansbiennalen i Venedig den 18 juli till 3 augusti kommer flera av Capriolis verk att presenteras och hon arbetar också fram ett nytt verk på plats. ”Tre decennier av provokativ, fysisk undersökning”, lyder bland annat juryns motivering. Tidigare har bland andra Merce Cunningham och Pina Bausch fått utmärkelsen Lifetime achievement i dans. Under 1990-talet kom en våg av spännande koreografer fram i Sverige, Cristina Caprioli – född 1953 i Italien och utbildad i Sverige och USA – är en av dem. 1998 grundade hon föreningen CCAP, där hon har producerat åtskilliga dansverk, publikationer och filmer med mera, inspirerad av bland annat filosofi och feminism. Capriolis konstnärskap står med en fot i konsten och en i forskningen. Hon har även initierat festivaler och symposier. År 2008 blev hon professor i koreografi vid Dans- och cirkushögskolan i Stockholm. 2022 medverkade Cristina Caprioli med en omfattande retrospektiv på Berlinfestivalen Tanz im August. På Dansbiennalen i Venedig den 18 juli till 3 augusti kommer flera av Capriolis verk att presenteras och hon arbetar också fram ett nytt verk på plats. ”Tre decennier av provokativ, fysisk undersökning”, lyder bland annat juryns motivering. Tidigare har bland andra Merce Cunningham och Pina Bausch fått utmärkelsen Lifetime achievement i dans. Under 1990-talet kom en våg av spännande koreografer fram i Sverige, Cristina Caprioli – född 1953 i Italien och utbildad i Sverige och USA – är en av dem. 1998 grundade hon föreningen CCAP, där hon har producerat åtskilliga dansverk, publikationer och filmer med mera, inspirerad av bland annat filosofi och feminism. Capriolis konstnärskap står med en fot i konsten och en i forskningen. Hon har även initierat festivaler och symposier. År 2008 blev hon professor i koreografi vid Dans- och cirkushögskolan i Stockholm. 2022 medverkade Cristina Caprioli med en omfattande retrospektiv på Berlinfestivalen Tanz im August. På Dansbiennalen i Venedig den 18 juli till 3 augusti kommer flera av Capriolis verk att presenteras och hon arbetar också fram ett nytt verk på plats.

cristina caprioli

Cristina Caprioli får Guldlejonet

SVD

https://www.svd.se/a/kEAmq9/

Open AI stäms av medgrundaren Elon Musk. Han säger sig vilja bevara företagets ursprungliga ideella ambitioner. Men Musk har fler skäl att vilja bromsa vad som nu blivit hans konkurrent. I stämningsansökan som Elon Musk lämnat in till det kaliforniska domstolssystemet avslöjas direkt komplexiteten i fallet. På ena sidan står ”Elon Musk, an individual”. På andra sidan Open AI-cheferna Sam Altman, Greg Brockman – och åtta olika Open AI-bolag, alla med namn som låter så här: Open AI LP, Open AI LLC och Open AI GP LLC. Behövs allt detta för något som var en ideell verksamhet med syfte göra gott för världen med artificiell intelligens? Det anser inte Musk som nu stämmer dem. Elon Musk är en av grundarna till Open AI från början, och en av dess initialt största finansiärer. Det stämmer att bolaget sedan dess ställt om till att inkludera en mer kommersiell bolagsstruktur. Därav alla dessa krångliga företagsnamn som äger varandra. Men denna förvandling skedde redan 2019. Så varför stämmer Musk först nu, fem år senare? Det finns tre tänkbara skäl. Den första – och mest välvilliga tolkningen – är att det är först nu som Open AI slagit igenom stort. Utvecklingen inom AI accelererar i takt med de stora investeringarna som görs inom området. Riskerna som vissa AI-forskare varnat för kan således bli mer aktuella. Open AI sattes ursprungligen upp för att säkerställa att AI-tekniken används med gott uppsåt och på ett sätt som gynnar mänskligheten. Musk har varit tydlig med att han vill kolonisera Mars som ett alternativ till jorden för dess invånare. Om han genuint är orolig för att AI-tekniken kan komma att användas på fel sätt, är detta rätt tillfälle att försöka hindra det. Något som talar mot detta är uppgifter i en artikel i New York Times om att Elon Musk så sent som 2018 ska ha uppmuntrat Open AI att accelerera sin utvecklingshastighet på ett sätt som en forskare där ansåg var ”vårdslöst”. Det andra skälet är att Musk nu konkurrerar med Open AI via sina egna bolag. Publikationen Semafor har tidigare rapporterat att Musk försökte ta över Open AI 2018, efter ett bråk med Sam Altman. När det misslyckades drog Musk tillbaka en stor tilltänkt donation. Flera år senare driver Musk nu flera bolag med kopplingar till AI – däribland Tesla och det nya projektet XAI. Intressant nog har XAI registrerats som ett kommersiellt ”benefit corporation”, vilket är en företagsform som ska gynna fler än bara dess aktieägare. En slags hybrid mellan det ideella och det kommersiella. Oavsett hur XAI är uppsatt är de en direkt konkurrent till Open AI. Att sakta ner eller tvinga Open AI att strukturera om sig skulle kunna gynna Musks egna initiativ rejält. Det tredje skälet är en fråga om makt. Tillgången till AI-tjänster ökar explosionsartat, men de underliggande systemen som tillhandahåller dem är få. I dagsläget är det främst Google, Open AI tillsammans med Microsoft, Anthropic, Meta och en handfull till som ligger till grund för nästan alla AI-tjänster. Det innebär att maktkoncentrationen blir väldigt hög – och den liknar det läget som vi har haft med nätets techjättar de senaste 15 åren. Musk är i dag inte en av dessa maktspelare. Och det svider nog att han varit med och finansierat någonting som nu både skapar vinster och en svårintaglig position för några av hans konkurrenter. Stämningen var på många vis väntad. Musk har varit tydlig i sin kritik av Open AI en längre tid. Varken Microsoft eller Open AI anser dock att sättet som Musk beskriver relationen dem emellan är korrekt. De anser att det är ett kommersiellt partnerskap, men att Microsoft inte kan kontrollera vad Open AI gör. Samt att den ideella delen av Open AI finns kvar, som den juridiska enhet där styrelsen som bestämmer allting sitter exempelvis. Det är lätt att vara idealistisk kring den nuvarande AI-utvecklingen och hur man vill att den ska användas

elon musk

Björn Jeffery: Flera skäl till att Elon Musk stämmer Open AI

SVD

https://www.svd.se/a/GMowXB/

”Liam Gallagher & John Squire” påminner om hur länge sedan Gallagher och Squire var relevanta. Det här är musik från stenåldern – med skolgårdslyrik från trotsåldern. ”Liam Gallagher & John Squire” påminner om hur länge sedan Gallagher och Squire var relevanta. Det här är musik från stenåldern – med skolgårdslyrik från trotsåldern. The Stone Roses debutalbum fyller 35 år i maj, sent i september firar Oasis ”Definitely Maybe” sin 30-årsdag.  Det förstnämnda bandets gitarrist och kompositör John Squire och det andra bandets sångare ser efter alla dessa år ut som två frusna nordengelska mormödrar på väg till Manchesters Arndale-galleria för att hamstra ökenkängor på Clark’s och marmite till extrapris på Aldi.  Det är inte helt lätt att se hur det under funktionsplaggen och de grånat spröda britpop-frisyrerna döljer sig två lokala rockgudar.  I en rockhistorisk brittisk Mojo-kontext ter sig förstås ett album med de här två Lancashire-damerna som en efterlängtat våt dröm. Utanför det sammanhanget är det i praktiken blott ett oändligt gitarrsolo i duett med Liams karakteristiska morrande som tillsammans vadar genom Beatles- och Led Zeppelin-pastischer med urbota dum lyrik; ”I’m so bored with this song/ I’m so bored all night long” och, herregud, sjunger Gallagher verkligen ”these aren’t the droids you’re looking for”? 1994 gick Oasis snarlika nödrim i ironiskt leende Marc Bolan-anda att gömma bakom solglasögon och en sarkastisk swag av sällan skådat slag – men 2024 är Squire 61 år gammal, Gallagher blott tio år yngre. De borde ha hunnit bli skriv- eller i alla fall läs-kunniga. Helst kanske både och. Men, nej, inget av detta verkar ha inträffat.  Med förstoringsglas och pincett letar jag ändå efter försonande ögonblick. De finns faktiskt där, jag hör dem, men är inte längre kapabel att tillgodogöra mig dem. Anstränger jag mig å det grövsta kan jag rent teoretiskt skönja melodislingor som på ett potentiellt tredje Stone Roses-album i 1990-talets slut kanske hade framstått som om inte direkt meningsfulla så i alla fall begripliga. Sällan har dock musik överstämt så hundraprocentigt med förpackningens innehållsdeklaration. Det låter exakt som man föreställer sig att ett tre decennier försenat möte mellan Oasis och Stone Roses i övre medelåldern skulle resultera i. Det enda på ”Liam Gallagher & John Squire” som kan kategoriseras som något av en överraskning – för övrigt en högst obehaglig sådan – är hur gärna Squire allra helst vältrar sig i bluesrock. Men – och det är ett välmenande men – i några flyktiga ögonblick blir jag ändå påmind om hur oerhört kul, till och med omvälvande, det var att i realtid låta sig övermannas av både Stone Roses självsäkerhet och det tidiga Oasis nonchalans i ”I am the resurrection” respektive ”Cigarettes & Alcohol”. Hur oerhört hårt de båda slog underifrån; representanter för en tystad arbetarklass som saknade egna röster och kulturella förebilder.  Deras betydelse är knepig att retroaktivt försvara, i alla fall rent musikaliskt. Det socio-geografiska klassperspektivet är nästan det enda – möjligen också The Stone Roses ”Fool’s Gold” – som i dag återstår gentemot åklagarsidans med tiden alltmer övertygande bevisföring.  Mer än något annat framstår ”Liam Gallagher & John Squire”, för någon i min ålder, som en smått skrämmande erinran om hur oerhört länge sedan det var, hur det de försöker åstadkomma tillsammans i dag verkligen är musik från stenåldern – med skolgårdslyrik från trotsåldern, vilket uppenbarligen var ännu längre sedan – som inte uppfyller någon som helst acceptabel funktion, knappt ens, hoppas jag, för de som har svurit en ed om livslång lojalitet till Gallagher och Stones Roses som vore de fotbollslag

liam gallagher

Recension: Andres Lokko om Liam Gallagher & John Squire

SVD

https://www.svd.se/a/bgy7BA/

Det hade kunnat kasta om spelplanen totalt inför presidentvalet. Men nu har Högsta domstolen beslutat att Colorado inte får stryka Trump från valsedeln. Något som kommer väcka starka reaktioner enligt en USA-expert. USA:s högsta domstol har rört sig på tidigare outforskad juridisk mark. En 155 år gammal lagtext har använts av domare i Colorado, Maine och Illinois för att förbjuda Donald Trump från att stå på valsedlarna. HD:s besked för Colorado blev klart på måndagseftermiddagen: Så får de inte göra. Det sätter stopp för alla delstaters försök att gå på samma linje. Trump själv kommenterade snart utslaget. ”En stor seger för Amerika”, skrev han i versaler på plattformen Truth Social. Det var efter förhandlingar i amerikanska HD den 8 februari som domstolen i söndags gjorde något ovanligt. De avslöjade att ett beslut skulle komma på måndagen trots att domarna inte hade ett planerat sammanträde. Flera stater sa nej Colorado är en av 15 delstater som håller primärval på supertisdagen – i morgon – och domarna troddes vilja fatta beslut i frågan till dess. Utan ett beslut var det osäkert om Trumprösterna skulle räknas. Den första av de spektakulära domarna kom också i Colorado i december 2023. Utslaget från delstatens högsta domstol slog ned som en bomb i USA. Domstolen där ansåg att Trump var inblandad i händelserna när kongressbyggnaden Kapitolium i Washington stormades den 6 januari 2021. Därför diskvalificerades han från att stå på valsedlarna. Omkring en vecka senare kom samma besked i Maine – den här gången efter ett tjänstemannabeslut. Och i slutet av februari i år blev Illinois tredje delstat att gå samma väg. Domstolar i ytterligare delstater har prövat saken och kommit fram till att Trump inte kan diskvalificeras. Det var under fjolåret som idén började vädras – att den amerikanska konstitutionen skulle förbjuda Donald Trump från att ställa upp i ett nytt val. Tredje stycket i det 14:e tillägget i grundlagen tar sikte mot att hindra de som ”engagerat sig i uppror” att företräda USA. HD har en konservativ majoritet bland domarna, med sex mot tre. De flesta bedömare, skriver Sky News, trodde redan före måndagens besked att Colorados beslut skulle rivas upp. När HD hade förhandling i februari var alla utom en domare skeptiska. – En handfull delstater kommer att avgöra presidentvalet, en ganska skrämmande konsekvens, sa chefsdomaren John Roberts. I sitt beslut på måndagen slår HD fast att det enligt grundlagen är ”kongressens, inte delstaternas” ansvar att upprätthålla den aktuella lagparagrafen. Alla nio domare var överens. Trumps advokater har tidigare hävdat att tillägget inte kan tillämpas eftersom de inte anser att stormningen av USA:s kongress var ett uppror. Dessutom, har de påpekat, deltog inte Trump själv i den. De menar också att det inte kan appliceras på presidenter, utan handlar om tjänstemän. Expert: Skulle påverkat oavsett utfall Fallet har beskrivits som historiskt. USA-experten Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, var rätt övertygad om att HD skulle låta Trump ställa upp i primärvalet överallt. – Annars skulle det bli politisk jordbävning, och det ägnar sig inte Högsta domstolen åt. Det är så direkt politiskt, säger han. Samtidigt lyfter han att flera, inklusive konservativa jurister, har argumenterat på ”ett tämligen övertygande sätt” att man skulle kunna förbjuda den tidigare presidenten från att ställa upp. – Men det är rent juridiskt resonemang som bortser från de politiska konnotationerna. Enligt Jan Hallenberg hade en dom som gick emot Trump fått direkt bäring på presidentvalet i november. – Hela valkampanjen skulle bli fullständigt kullkastad

hd

Expert om HD-domen kring Trump: Politisk jordbävning

SVD

https://www.svd.se/a/8JrRXx/

Ida Ölmedal blir ny kulturchef på Svenska Dagbladet. – Kreativiteten på SvD:s kulturredaktion har inspirerat mig mycket de senaste åren. Jag ser fram emot att göra lekfull kulturjournalistik med högt i tak, säger hon. Sedan 2018 är Ida Ölmedal kulturchef på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, men nu lämnar hon Malmö för att leda Svenska Dagbladets kulturredaktion.  Vad är det som lockar med SvD? – Allt! SvD är en smart och nyfiken tidning som ger en koll på saker innan de händer. Från technyheter och internationell politik till nya intressanta böcker och kulturfenomen. Vad betyder kultur för dig? – Mitt förhållande till kultur är nog rätt romantiskt. Jag kan bli besatt av ett musikstycke eller en författare i månader. Just nu är jag besatt av kulturhistorikern Robert Darnton, som studerat hur censorer jobbat i olika tider, ofta med häpnadsväckande yrkesstolthet. Tyvärr ett aktuellt ämne även i dag. Hur kommer det sig att du började syssla med kulturjournalistik? – Det började nog på studenttidningen Lundagård. Jag hade pluggat filosofi och intervjuade gärna forskare om allt ifrån mysticism till hur man skulle kunna kommunicera med utomjordingar. Sedan hamnade jag på Expressen Kultur, där jag blev knockad av friheten i kulturjournalistiken. Ena dagen får man låsa in sig på kammaren och läsa Hannah Arendt och den andra får man ge sig ut i världen och känna vinden i håret! Och man får lära sig om nya verk och nya tankar med hjälp av akademiker och kritiker. Lyxigt! Varför behövs kulturjournalistik? – För att det finns frågor som inte kan få klara svar, men som vi behöver tala om ändå: Vad är kärlek? Hur uppstår rasism? Har man en plikt att kriga för sitt land? I sådana frågor behöver man bildning snarare än en faktacheck. Bildning är bland annat att kunna placera sig i en annan tid, på en annan plats eller i en annan människas skor för att se sin egen situation i dag från fler håll. Det har varit en del debatter om kulturjournalistiken på senare tid – det handlar om alltifrån neddragningar ute i landet till frågan om hur personlig den bör vara. Hur mår svensk kulturjournalistik i dag? – Bilden är tudelad. På storstadstidningarna har kulturjournalistiken hög status och är en central del av tidningarnas identitet. På många mindre lokaltidningar sparar man, och på vissa av dem verkar inte kulturjournalistiken ses som en del av kärnuppdraget. En missräkning, inte minst med tanke på att kulturens frågor står i centrum av den politiska debatten. En annan diskussionsfråga är huruvida det är för mycket politik på kultursidorna. Vad säger du om det? – Som jag ser det är det snarare politiken som just nu uppehåller sig kring typiska kulturfrågor som identitet, tillhörighet, akademisk frihet och så vidare. Klart kultursidorna ska bidra med perspektiv! Sedan ska det ju inte bara vara åsikter, utan man ska lära sig något. Inom alla branscher talas det mycket om ”AI-revolutionen” och vad den kan innebära. Vad tror du att den kommer att betyda för journalistiken? – Först och främst att vi kommer att behöva vara ännu tydligare och mer transparenta med hur vi jobbar för att läsarna ska kunna känna igen äkta, faktabaserad och genomtänkt journalistik med en ansvarig människa bakom. AI-användning leder till stora frågor om just utkrävande av ansvar – så är det i alla branscher, från självkörande bilar till bildredigering, och det kommer att bli extremt spännande att se hur det utvecklas.  Hur vill du utveckla kulturjournalistiken på SvD? – SvD Kultur ska vara ledande i kulturdebatten och det självklara valet för den som vill ha koll på ny kultur och förstå sin samtid och de idémässiga strömningar som präglar den. Jag tror också att vi kommer att sträcka ut en hand till läsarna då och då och bjuda in dem att delta mer

svenska dagbladet

Ida Ölmedal blir ny kulturchef på Svenska Dagbladet

SVD

https://www.svd.se/a/kEA0Rv/

PODD | Ungern har nu köpt fyra Gripen C stridsplan av Sverige. Men försvarsaffärer är inte som vilken business som helst. Det är ett komplicerat spel – med tjänster och gentjänster. PODD | Ungern har nu köpt fyra Gripen C stridsplan av Sverige. Men försvarsaffärer är inte som vilken business som helst. Det är ett komplicerat spel – med tjänster och gentjänster. På en kvart får du veta vad Sverige kan tänkas ge Ungern som tack för köpet, och hur den här sortens försvarsaffärer brukar gå till. Med Birgitta Forsberg, politikreporter på SvD. Lyssna på Dagens story Dagens story produceras av Svenska Dagbladet och distribueras av Acast. Förutom att lyssna här på SvD.se kan du även höra podden i följande kanaler: Hitta podcasten genom att söka efter ”Dagens story” – eller klicka på länkarna. På en kvart får du veta vad Sverige kan tänkas ge Ungern som tack för köpet, och hur den här sortens försvarsaffärer brukar gå till. Med Birgitta Forsberg, politikreporter på SvD. Lyssna på Dagens story Dagens story produceras av Svenska Dagbladet och distribueras av Acast. Förutom att lyssna här på SvD.se kan du även höra podden i följande kanaler: Hitta podcasten genom att söka efter ”Dagens story” – eller klicka på länkarna.

gripen

Svenska dealen som fick Ungerns Viktor Orbán att köpa JAS Gripen

SVD

https://www.svd.se/a/mQO9K0/

Tarmcancer ökar hos personer under 50. Misstankar riktas mot processat kött, lågt fiberintag och för lite motion. ”Det här är första generationen som exponerats för den livsstilen sedan barndomen”, säger professor Anna Martling. Tarmcancer ökar hos personer under 50. Misstankar riktas mot processat kött, lågt fiberintag och för lite motion. ”Det här är första generationen som exponerats för den livsstilen sedan barndomen”, säger professor Anna Martling. Carina Kroon var 45 år när hon fick diagnosen tjock- och ändtarmscancer. Som så många andra fick hon covid-19 i maj 2020. Men när infektionen gått över var tröttheten kvar – i månader. Först trodde Carina att det var sviter av infektionen. – Men under hösten började jag känna mig sjukligt trött. Och så upptäckte jag en dag lite blod i avföringen. Min mamma har haft tjocktarmscancer, så jag misstänkte genast cancer, fast det var svårt att erkänna det. Carina fick en snabb tid på vårdcentralen, och i februari 2021 en tid till koloskopi, alltså kameraundersökning av tjocktarmen där patienten är vaken och kan se bilderna. Hon arbetar själv som obduktionstekniker, så hon förstod att hon såg en avvikelse i tarmen. – Jag frågade om det är cancer och koloskopisten bekräftade det. Då gick rullgardinen ner. Jag tänkte: ska jag dö nu? Ska jag inte ens bli 50? Allt fler yngre får tarmcancer Cirka 7 000 personer i Sverige får diagnosen tjock- eller ändtarmscancer per år. Ungefär fem procent av dem är under 50 år, vilket motsvarar 350 personer. Om man bara beaktar ändtarmscancer är tio procent av dem som insjuknar under 50 år. – Andelen har gradvis ökat sedan 1990-talet och fortsätter att öka. Om det fortsätter så här, kommer tio procent av dem som får tjocktarmscancer vara under 50 år om tio år, och 20–25 procent av dem som får ändtarmscancer, där ökningen är ännu kraftigare, säger Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet. Det är dock fortfarande så att sjukdomen är ovanlig bland yngre: hälften av patienterna är över 70 år vid diagnostillfället. ”Behandlingen är tuff” Men Anna Martling anser att den här förändringen måste tas på stort allvar. – Tjock- och ändtarmscancer är potentiellt en dödlig sjukdom och behandlingen med strålning, cellgifter och kirurgi är tuff. Den leder till stora konsekvenser för personer mitt i livet. Livskvaliteten påverkas mycket om man överlever. Jag blev erbjuden peruk, men tog på min keps och fortsatte strida mot cancern. Yngre personer som diagnostiseras med tjock- eller ändtarmscancer har också ofta en svårare sjukdom än äldre. – Det kan bero på flera faktorer: en mer aggressiv cancertyp, att man söker senare för sina tarmbesvär eller kanske att sjukvården inte tar yngres symtom på allvar, så att man mer sällan utreder med koloskopi. Tappade håret – tog på kepsen Carina Kroon fick snabbt komma till tarmavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Där konstaterades att hon hade tumörer både i ändtarmen och en bit upp i tjocktarmen. Hon fick börja med strålbehandling i mars 2021. Det gick bra i början, men på slutet fick hon väldigt ont i bäckenet och rinnande diarré. Nästa steg var cellgiftsbehandling. Carina fick nio behandlingar varannan vecka, under hela sommaren. – Jag fick en obehaglig metallsmak i munnen och domningar i händer och fötter. Och jag tappade halva håret. Det mådde jag extremt dåligt av. Det var som att tappa sin personlighet. Jag blev erbjuden peruk, men tog på min Gant-keps och fortsatte strida mot cancern. ”Cancern fick inte bestämma” Under hela cellgiftsbehandlingen fortsatte Carina Kroon att jobba halvtid. – Det var skönt att ha en rutin i allt detta. Cancern skulle inte få bestämma över hela mig

kött

Tarmcancer ökar hos svenskar under 50 – processat kött pekas ut

SVD

https://www.svd.se/a/mQOxyp/

Journalisten Fanna Ndow Norrby kombinerar helst styrketräning med latin­amerikansk dans. Men ibland måste hon ha inskolning med sig själv på gymmet. Journalisten Fanna Ndow Norrby kombinerar helst styrketräning med latin­amerikansk dans. Men ibland måste hon ha inskolning med sig själv på gymmet. Hur ser din träning träningsvecka ut? – Den varierar. När jag är on fire och har kommit igång ordentligt, då är det styrketräning två gånger i veckan och någon typ av danspass en gång i veckan. Vilken dansstil brukar du köra? – Jag har dansat mycket salsa, samba och zumba. Det fina med de stilarna är att de är välkomnande! Man behöver inte vara ett proffs, utan det finns många olika nivåer. Jag brukar gå på zumbapass eller så sätter jag på ett Youtubeklipp och kör hemma. Har du någon favoritkroppsdel att träna? – Jag tränar mycket ben och rumpa. Jag gillar att träna de musklerna där jag är stark för att känna mig som en vinnare! Min favorit övning är hip thrust och då känner jag mig så jävla stark. Det är en speciell känsla av kontroll som man styr helt själv. Hur tränar du när du bara har 15 minuter? – Om jag bara har 15 minuter att träna, då tränar jag inte. Jag dansar hellre till fyra eller fem låtar och sedan är det klart. Men att gå till gymmet för bara 15 minuter händer inte, då lägger jag ner tiden på att sminka mig i stället! Vilket är ditt hemliga trick som får dig att komma ur soffan och iväg till träningen? – Jag har en strategi som jag har haft i några år. Jag kör en så kallad inskolning, det värsta som finns är att ta sig tillbaka till gymmet efter att ha varit sjuk. Jag brukar gå dit utan en plan, jag kanske går på löpbandet eller ställer mig på crosstrainern. Det viktigaste är att man bara tar sig till gymmet, och när man väl har inskolat sig får man känslan av att vilja träna. Tränar du helst i grupp eller själv? – Det beror lite på hur jag mår och vad jag ska göra för typ av träning. Men jag brukar inte vilja gymma med andra, jag tycker att det är skönt att vara i sin egen bubbla. Vad har du för musik i lurarna på passen? – Afrobeat eller reggaeton. Jag behöver musik som gör mig glad och avslappnad. Vad tillåter du dig själv att fuska med? – Jag gillar inte ordet ”fusk” kopplat till träning, för att jag vill inte ha en negativ känsla i samband med träning. Men jag tränar så mycket som min kropp orkar, jag är inte den som kommer att pusha mig själv. Som sagt så handlar det om att jag faktiskt är där, att lyfta tunga vikter är inte det viktigaste. Kan du se att dina träningsvanor någon gång haft ohälsosamma inslag? – Jag tror att jag har tränat mycket i liv just för att det är kul. Men jag tror dock att jag har en självbild av att jag tränar mer än vad jag gör, vilket gör att jag skjuter fram träningen under mina slackerperioder. Och då kommer man ju aldrig iväg till gymmet. När var du skadad senast? – Jag har haft jättemycket problem med ländryggen genom åren, och den krassa verkligheten är att jag måste styrketräna för att inte få ryggskott. 2019 bestämde jag mig för att ta min kropp seriöst, jag köpte dyra PT-timmar för att bygga upp kropp och självkänsla i gymmet. Och min rygg är i dag bra! Vad gör du när du blir en riktig slacker? – Jag tillåter mig slacka ibland lite för länge. Men jag vet att jag kan vända skutan, det har jag gjort många gånger. Ryggen påminner mig om att jag måste get back at it! Hur ser din träning träningsvecka ut? – Den varierar. När jag är on fire och har kommit igång ordentligt, då är det styrketräning två gånger i veckan och någon typ av danspass en gång i veckan

fanna ndow norrby

Fanna Ndow Norrby berättar om sina träningsrutiner

SVD

https://www.svd.se/a/gEgL6a/

Pollensäsongen är i antågande och redan nu finns höga halter av hassel och al i delar av Sverige. Enligt pollenexperten Åslög Dahl finns det mycket okunskap om hur allvarligt pollenallergi faktiskt kan vara. Pollensäsongen är i antågande och redan nu finns höga halter av hassel och al i delar av Sverige. Enligt pollenexperten Åslög Dahl finns det mycket okunskap om hur allvarligt pollenallergi faktiskt kan vara. Med våren kommer ljuset och värmen – men för många innebär den också irriterande allergibesvär med rinnande näsa, nysningar och kliande ögon. Omkring 30 procent av svenskarna är allergiska mot pollen, enligt Astma- och allergiförbundet. Det vanligaste är björk- och gräspollenallergi. I södra och mellersta Sverige blommar nu både hassel och al för fullt och enligt prognosen råder risk för höga pollenhalter, framför allt i söder där hasseln nu nått sin kumlen. Och björkpollensäsongen, som brukar beskrivas som den värsta för pollenallergiker, är bara några veckor bort. Men det kan bli en mildare björkpollensäsong i år. Det menar Åslög Dahl, pollenexpert och forskare inom biologi- och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. – Förra året blommande björken med kraft, det brukar följas av ett svagare år. Man kan faktiskt redan se att det inte alls är lika mycket hängen på björken i år, vilket är ett tydligt tecken på att den inte tänker blomma lika mycket, säger Åslög Dahl. Däremot kan pollen från andra närliggande länder blåsa in över Sverige, vilket kan medföra att pollenhalterna ändå höjs. För björkpollenallergiker väntas säsongen bli som värst runt maj. – Den värsta perioden med högst halter brukar i södra Sverige vara mot sista halvan av april och eventuellt en bit in i maj. Uppåt Norrland brukar det vara senare, mot sist halvan av maj ungefär, säger Åslög Dahl. Hur gräspollensäsongen kommer bli är ännu svårt att sia om, det beror på hur varmt och fuktigt det blir i mars och april. – Normalt sett brukar gräsblomningen nå kulmen mellan 15 juni och 15 juli, även om själva blomningen börjar tidigare än så. Det beror också lite på hur kall våren och sommaren blir. Kan upplevas som svår influensa Att vara förberedd och påbörja medicinering redan en tid innan pollenhalterna tar fart, kan vara nyckeln till lindrigare besvär säsongen ut, säger Åslög Dahl. – Det är också viktigt att undvika träning utomhus när det är höga pollenhalter eftersom man då får i sig mera pollen än om man till exempel är i viloläge, och det är intagen som påverkar symptomen mest. Det kan även vara bra att följa Pollenrapporten där man bor och tänka på att byta kläder och tvätta håret innan man går och lägger sig om man varit ute, för att inte får pollen på sängkläderna. – Under björksäsongen bör man heller inte vädra vare sig dag eller natt, och inte torka tvätt utomhus, om man är allergisk. Det gäller i hela landet. En vanlig miss bland personer som inte själva drabbas är, enligt Åslög Dahl, att tro att pollenallergi är en mindre allvarlig åkomma som man inte behöver ta på så stort allvar. – För den allergiske kan pollenallergi upplevas som en svår influensa. Man sover dåligt, ofta känner sig nedslagen och deprimerad och får nedsatt prestations- och koncentrationsförmåga. Som exempel nämner hon att forskning har visat att barn med allergi löper större risk att få sänkt betyg mellan hösten och våren än barn utan allergi. – Det visar hur jobbigt det kan vara, och det kan vara bra att känna till som lärare eller arbetsgivare. Det är viktigt med förståelse för en sjukdom som påverkar livskvaliteten

pollen

Säsongen för pollen är här – kan bli mildare än vanligt

SVD

https://www.svd.se/a/nQ3vOx/

Flera personer har förts med ambulans till sjukhus efter att ett tak rasat in på en butikslokal i Östersund. Enligt räddningstjänsten kan fler personer finnas kvar under rasmassorna. Klockan var 11.35 på söndagen när polisen larmades om att taket på Intersport i Lillänge, ett köpcentrum utanför Östersund, hade rasat in. När polis och räddningstjänst kom till platsen utrymdes närliggande butiker och parkeringsytan utanför spärrades av. Tre personer fördes med ambulans till sjukhus, enligt SOS Alarm. Flera människor ska ha befunnit sig både i och utanför Intersport-butiken när taket kollapsade, enligt vittnesuppgifter Räddningstjänsten har under dagen försökt bilda sig en uppfattning om det kan finnas fler personer kvar i butiken och om det finns risk för ytterligare ras. Ett räddningsteam med specialutbildning för sök i rasmassor har kallats in från Trondheim i Norge. Även Fjällräddningen deltar i insatsen med hundar. Klockan 19 på söndagen höll räddningstjänsten i Östersund tillsammans med polisen en pressträff med anledning av olyckan. Då var det fortfarande oklart om någon person fanns kvar bland rasmassorna. – Vi vill ta det säkra före det osäkra, och för att kunna göra det måste vi säkra området innan vi kan in och fortsätta räddningsarbetet, sade räddningstjänsten. Arbetet väntas fortsätta under kvällen och natten. Enligt räddningstjänsten kan upp emot 30 personer kan ha befunnit sig i byggnaden vid tillfället för raset, men man har inte fått några indikationer på att någon skulle finnas kvar där inne. – Alla tre som skadades är vuxna och har lindriga skador, skrubbsår och någon mindre fraktur. Alla har kunnat lämna sjukhuset och är hemma, säger sjukvårdsledaren på plats. Orsaken till raset är i nuläget oklar. En arbetshypotes är stora mängder snö på taket. En förundersökning om arbetsmiljöbrott och vållande till kroppsskada har inletts. Senaste månaden har flera tak i området rasat in, och enligt räddningsledaren på pressträffen kan det bli aktuellt för Statens haverikommission att utreda fenomenet vidare.

östersund

Tre till sjukhus efter att butikstak rasat i Östersund.

SVD

https://www.svd.se/a/l3B89y/

En stamcellstransplantation innebär för svårt sjuka skillnaden mellan liv och död. Men var tredje patient hittar aldrig en passande givare, skriver tidigare politikern Birgitta Ohlsson och Nicole Silverstolpe, Tobiasregistret. En stamcellstransplantation innebär för svårt sjuka skillnaden mellan liv och död. Men var tredje patient hittar aldrig en passande givare, skriver tidigare politikern Birgitta Ohlsson och Nicole Silverstolpe, Tobiasregistret. En stamcellstransplantation innebär för svårt sjuka skillnaden mellan liv och död. Men var tredje patient hittar aldrig en passande givare, skriver tidigare politikern Birgitta Ohlsson och Nicole Silverstolpe, Tobiasregistret. En stamcellstransplantation innebär för svårt sjuka skillnaden mellan liv och död. Men var tredje patient hittar aldrig en passande givare, skriver tidigare politikern Birgitta Ohlsson och Nicole Silverstolpe, Tobiasregistret. En stamcellstransplantation innebär för svårt sjuka skillnaden mellan liv och död. Men var tredje patient hittar aldrig en passande givare, skriver tidigare politikern Birgitta Ohlsson och Nicole Silverstolpe, Tobiasregistret. En stamcellstransplantation innebär för svårt sjuka skillnaden mellan liv och död. Men var tredje patient hittar aldrig en passande givare, skriver tidigare politikern Birgitta Ohlsson och Nicole Silverstolpe, Tobiasregistret. En stamcellstransplantation innebär för svårt sjuka skillnaden mellan liv och död. Men var tredje patient hittar aldrig en passande givare, skriver tidigare politikern Birgitta Ohlsson och Nicole Silverstolpe, Tobiasregistret. En stamcellstransplantation innebär för svårt sjuka skillnaden mellan liv och död. Men var tredje patient hittar aldrig en passande givare, skriver tidigare politikern Birgitta Ohlsson och Nicole Silverstolpe, Tobiasregistret. En stamcellstransplantation innebär för svårt sjuka skillnaden mellan liv och död. Men var tredje patient hittar aldrig en passande givare, skriver tidigare politikern Birgitta Ohlsson och Nicole Silverstolpe, Tobiasregistret. En stamcellstransplantation innebär för svårt sjuka skillnaden mellan liv och död. Men var tredje patient hittar aldrig en passande givare, skriver tidigare politikern Birgitta Ohlsson och Nicole Silverstolpe, Tobiasregistret. Varje dag drabbas någon i Sverige av en allvarlig blodsjukdom där en stamcellstransplantation innebär skillnaden mellan liv och död. Vanligast är leukemi men stamcellstransplantation kan också bota lymfom, myelom samt immunbrist- och ämnesomsättningssjukdomar. Därför finns sedan 30 år tillbaka Tobiasregistret, det svenska registret för blodstamceller. Tobiasregistret har ett nationellt uppdrag att rekrytera och koordinera obesläktade stamcellsgivare för att sjuka patienter ska kunna få den behandling som krävs för att kunna överleva. Friska människor mellan 18-35 år kan registrera sig för att bli givare och processen är enkel: du fyller i dina hälso- och kontaktuppgifter online och får därefter ett topsningskit hemskickat. Du topsar insidan av kinden, lägger topsen på brevlådan – klart. Därefter är du en av de nästan 40 miljoner registrerade stamcellsgivare som finns internationellt, och som Tobiasregistret samverkar med. I grunden är det ett altruistiskt ställningstagande: jag offrar några timmar av mitt liv, för att någon annan ska kunna fortsätta leva sitt. 2023 genomfördes 223 obesläktade donationer och i skrivande stund är 240 000 svenskar med i Tobiasregistret. Tyvärr är det fortfarande alldeles för få: var tredje patient hittar aldrig en passande givare och får därför aldrig den livräddande behandling den så desperat behöver. För en stamcellstransplantation görs inte lättvindigt – tvärtom är det i de flesta fall patientens sista hopp när all annan behandling har misslyckats. Tobiasregistrets viktigaste uppdrag är därför att få fler svenskar att gå med. Framförallt behövs fler unga killar då de är kraftigt underrepresenterade – bara 30 procent i registret är män. Samtidigt vet vi att det är en målgrupp som är svår att nå

birgitta ohlsson

Fler skulle kunna rädda andras liv, skriver Ohlsson och Silverstolpe

SVD

https://www.svd.se/a/5BP6e6/

Man vill gärna vistas bland kvinnorna i Golnaz salong. Ta del av deras drömmar och tillkortakommanden. Synd bara att dramaturgin hackar upp pjäsen i alltför korta tablåer. Man vill gärna vistas bland kvinnorna i Golnaz salong. Ta del av deras drömmar och tillkortakommanden. Synd bara att dramaturgin hackar upp pjäsen i alltför korta tablåer. Man vill gärna vistas bland kvinnorna i Golnaz salong. Ta del av deras drömmar och tillkortakommanden. Synd bara att dramaturgin hackar upp pjäsen i alltför korta tablåer. Seluah Alsaatis pjäser kan sägas bygga upp ett eget universum av kvinnoliv som befolkar den svenska orten. Först med debuten ”Inte din baby”, en självbiografisk monolog om dysfunktionell kärlek, därefter ”Min mamma” och ”Vem som hon”, båda baserade på intervjumaterial. ”Salong Golnaz” är inget undantag och den som följt hennes fleråriga samarbete med regissören Affe Ashkar kommer att känna igen sig, inte minst i rollbesättningen. Vi möter Golnaz, som precis har öppnat en hårsalong i sin lägenhet och försöker locka grannskapet som sin nya kundkrets. Maja Döblings scenografi låter en nästan känna doften av hårkemikalierna. I fonden har man riggat videoskärmar som visar hur människor går till och från sina portar i ett slags realtid. Golnaz är driftig, ambitiös och skäms inte för att sikta högt. Först att besöka salongen är killtokiga Dominique (Vendela Idun), en frånskild mamma som längtar efter kärleken. Snart hakar även Jannah på, stolt över sitt afrohår men med en hopplöst bristande känsla för att hålla i sin ekonomi, samt den aspirerande journalisten Halima (Parwin Hoseinia) och hennes svärmor Madar Joon, som från hemlandet har med sig husmorsknep mot det mesta. Det är en fint sammansatt ensemble där Inès Cherif i titelrollen har den beskyddande storasysterns rakryggade pondus som bara bryts när bland det värsta tänkbara inträffar. Susan Taslimi som den äldre svärmodern framstår som både lite gaggig och aningslös gällande sonens våldsamma tendenser, men blir i slutänden en varm hommage till den generation av felbara kvinnor som är våra mödrar. I en serie tablåliknande scener som växlar mellan humor och allvar lär dessa kvinnor känna varandra och vi dem. Hur de skvallrar, dagdrömmer, kollar på fotboll eller vill låna något. Ibland görs det instick med korta poetiska monologer om kvinnornas personliga liv – en antydan till psykisk ohälsa som gått i arv, eller infertilitet orsakad av ett missilanfall. Tablåformen ger dessvärre en stackatoartad helhet där salongen släcks ner mellan varje scen, som ibland bara är en minut lång, en osnyggt genomförd scenteknisk lösning. Rent dramaturgiskt hade det gått alldeles utmärkt att spela flera av scenerna i en sammanhållen sekvens utan att förta effekten av förfluten tid samt göra ett par strykningar i första akten, som blir markant framtung gentemot den andra. För man rycks ju med av detta kvinnokollektiv som låter sina drömmar – stora drömmar – projiceras på varandra. Det kan vara att träffa den perfekte mannen, göra karriär, öppna salong på en säkrare plats eller att för första gången känna glädje igen inför någon annans barn. De band som knyts påminner om familjeband, dramatikens mest utforskade skådeplats för mänskliga relationer. Samtidigt är det lätt för dessa kvinnor – precis som i en familj med blodsband – att bli frustrerade på varandras tillkortakommanden och ovilja att bryta onda cirklar. Seluah Alsaatis pjäser kan sägas bygga upp ett eget universum av kvinnoliv som befolkar den svenska orten. Först med debuten ”Inte din baby”, en självbiografisk monolog om dysfunktionell kärlek, därefter ”Min mamma” och ”Vem som hon”, båda baserade på intervjumaterial

salong golnaz

Recension: ”Salong Golnaz” är en inbjudande fristad för ortens kvinnor

SVD

https://www.svd.se/a/P4kyyX/

Att åldras är att plötsligt inse att yngre knappt ser en som mänsklig längre – en av insikterna när Marianne Lindberg De Geer skriver dagbok. Det är mycket givande läsning, anser Ann Heberlein. Åldrandet innebär i bästa fall någon form av försoning, med sig själv och världen, med misslyckanden och besvikelser. Levda år och erfarenheter är en kvalitet i sig själv: ”Stordåd utförs inte av styrka, snabbhet eller muskler, de år resultatet av tänkande, karaktär och omdömesförmåga. Detta är förmågor som inte minskar med stigande ålder, utan tvärtom ökar”, som Cicero skriver i ”De Senectute” (Om ålderdomen). Hannah Arendt anknyter till Ciceros idé om åldrandet i ”The life of the mind” där hon beskriver åldrandet som ”en förlust av framtid”. Denna insikt behöver dock inte leda till ångest – bristen på framtid kan istället ge utrymme för reflektion och försoning, tid för att göra bokslut och, som Kierkegaard skriver, ”förstå sitt liv baklänges”. I sämsta fall innebär åldrandet en isande erfarenhet av att bli omsprungen, lämnas utanför och ignoreras, som Jean Amery uttrycker det i ”On aging”, en känsla av hemlöshet och vilsenhet inför både sig själv och världen. Man vet inte längre vem man är, förstår inte längre tiden man lever i eftersom man stelnat och förlorat förmågan att ta till sig nya tankar, smaker och upplevelser. Man är den man är och ser på världens förändring med förvåning och avsmak. Båda attityderna återfinns i Marianne Lindberg De Geers publicerade dagbok från 2022 och 2023, ”På riktigt”. Insikter om existensens beskaffenhet och försonande reflektioner kring barndom och uppväxt varvas med nedstämdhet inför den tid vi lever i och ett visst motstånd mot det oundvikliga förfallet, som i anteckningen efter inspelningen av SVT-produktionen ”Cyklopernas land”: Jag hade alldeles glömt att jag är i teve, att jag är en mycket gammal kvinna, dubbelt så gammal som några av dem, jag kan vara deras mormor. En av dessa kallar sig själv gammal för att han fyllt 30 år. I deras ögon är jag alltså inte mänsklig längre, en främmande art på ett ställe de aldrig tänker hamna.” Trots att Marianne Lindberg De Geer lever ett liv väsensskilt från de flesta av hennes jämnåriga, till brädden fyllt av framträdanden, intervjuer, vernissager, premiärer och diverse sociala aktiviteter finns det allmängiltighet i hennes reflektioner. Insikten i att andra ser på en som gammal, som något annat, som en annan sort är drabbande, den otäcka misstanken att man betraktas som en kuriositet gör ont oavsett om man tillhör Stockholms kulturetablissemang eller är pensionerad gymnasielärare i Karlskrona. Det vore orättvist att beskriva Lindberg De Geers dagböcker som ett dokument över åldrande. Det övergripande temat är trots allt inte åldrandets vedermödor eller ens uppgivenheten inför en samhälls­utveckling som inte faller Lindberg De Geer i smaken (det är väl mycket pubertala och ofta ogrundade utfall mot ”brunblått” för min smak). Det stora temat i Lindberg De Geers dagböcker – och, som jag förstår det, liv – är kärlek: Kärlek till maken, till barnen, barnbarnen, vännerna, konsten, ja livet i sig. Det är vackert och rörande att få en så generös inblick i makarnas liv tillsammans. ”Än större är att möta en annan människa fullt ut. Det har jag fått göra”, skriver Lindberg de Geer och det är i sanning en gåva. Sammanfattningsvis hade jag mycket trevligt i sällskap med Marianne Lindberg De Geers 428 sidor. Lindberg De Geer bjuder på både motstånd, klokskap, trams och några nypor bitterhet

de geer författare

Recension: På riktigt av Marianne Lindberg De Geer

SVD

https://www.svd.se/a/l3p4jG/

En etiopisk diplomatbil lämnades under natten mot söndag övergiven på ett tågspår i centrala Stockholm. Nu ber ambassaden om ursäkt. ”Vi har inlett en intern utredning”, skriver man i ett mejl till SvD. Larmet inkom strax före 02-tiden på natten. En minibuss med diplomatskyltar hade lämnats övergiven på tvärbanan mellan stationerna Alviks strand och Stora Essingen. Nu bekräftar den etiopiska ambassaden att bilen tillhör dem. ”Vår ambassad beklagar olyckan och besvären den orsakade. Vi har inlett en intern utredning kring hur olyckan inträffade”, skriver man i ett mejl till SvD. Teorin är att den tog sig upp på spåret vid Gröndal och sedan körde ”en bra bit”, enligt SL:s presschef Andreas Strömberg. Färden tog sannolikt slut när bilen kraschade med en stolpe. – Vi var ganska förvånade för normalt sett ska det inte ens gå att ta sig dit med ett fordon, säger Andreas Strömberg och fortsätter: – Nu är det som jag förstår någon form av minibuss och de är lite högre än en personbil, så då kanske man har kunnat komma längre än man borde kunnat. Tågtrafiken på sträckan stoppades under flera timmar på söndagsmorgonen. SL fick ta hjälp av en spårtraktor för att forsla bort minibussen från platsen. Händelsen utreds som vårdslöshet i trafik, men polisen har inte haft kontakt med föraren. – Jag tror inte att man kommer att genomföra några utredningsåtgärder överhuvudtaget i dag utan man börjar nog i veckan, säger Ola Österling, presstalesperson för polisen.

diplomatbil

Diplomatbil på tvärbanan – fast mellan Lilla Essingen och Alvik

SVD

https://www.svd.se/a/RGJyzx/

Tidigare ÖB Johan Hederstedt pekar på en svag ledning som ett skäl till att Ukraina inte kan vinna kriget. ”De klarar sig bra på soldat-, grupp- och plutonnivå. Men inte när det gäller komplexa operationer på brigadnivå”, säger han. Det är senare händelser kring Ukrainas 150 mil långa försvarslinje, ett avstånd som Hederstedt uppger vara så långt som mellan Malmö och Luleå, som fått den gamle generalen att allt mer tvivla på de angripna styrkornas förmåga. Hederstedt har tidigare kommenterat Rysslands krig i Ukraina i SvD, men han har svängt sedan sin inledande analys ungefär sju veckor in i kriget. Då påpekade han att säkerhetstjänsten FSB:s övertag mot generalstaben gjorde att Ryssland i sin offensiv inte inledningsvis lyckats bryta ner strategier till taktik och militära operationer. Nu är det snarare brister hos Ukraina som han lyfter fram i det ställningskrig som råder: – Deras brigader med 400 till 3 000 soldater har skiftande förmåga. De är inte samtränade och har svårt att hitta synergier i en helhet med eldgivning, rörelse, pansar, infanteri, minering, fältarbeten och inte minst artilleri. Sådana brister visar sig främst vid offensiva operationer och fördröjningsstrider, säger han. Johan Hederstedt (ÖB 2000–2003) följer kriget genom olika grupper av ex-militärer, bland annat vid Krigsvetenskapsakademin och upprätthåller även utländska kontakter. – Ryssarna har lärt sig av tidigare misstag och ändrat strategi, framför allt på stridsteknisk nivå. Man är skickliga med vilseledande manövrar och bygger nu upp en noggrann logistik som under andra världskriget med produktion av ammunition och reservdelar. Man har även utvecklat en egen drönartaktik, säger Johan Hederstedt. Den ryska försvarsproduktionen uppges engagera cirka två miljoner människor. Avdijivka exempel på tröghet Erövringen av staden Avdijivka i Donetskregionen för två veckor sedan, där det fanns uppgifter om att minst 50 000 ryska soldater deltog, var ett exempel på hur Ukrainska styrkor omringades, överflyglades och tvingades till reträtt. Johan Hederstedt konstaterar att ett starka hierarkiskt tänkande ännu finns kvar i den ukrainska armén, trots västerländsk utbildning från bland annat Sverige. – Ukraina reagerade för sent. Det tog för lång tid och visade på hur svårt man kan ha att planera, kraftsamla sina resurser och utföra fördröjningsstrid, säger Johan Hederstedt. Strax innan den slutgiltiga kapitulationen i Avdijivka hade president Volodymyr Zelenskyj bytt ut försvarschefen Valerij Zaluzjnyj mot Oleksandr Syrskyj. På torsdagen kom också beskedet att chefen för trängtrupperna, Oleh Huliak, sparkats och ersatts med Volodymyr Karpenko. Trängtrupper ansvarar för underhållstjänsten för brigaders förband. De ska förse de stridande med ammunition, sjukvård, drivmedel och kunna utföra avancerade reparationer. Men det är ändå numerärt Ukraina tydligast kommit till korta. – Manskapet och mängden är fortfarande ryssarnas strategi snarare än kvalitet. Man mättar det ukrainska systemet. Många vapensystem man får från till exempel Nordkorea, Kina och Iran håller dock låg kvalitet, säger Johan Hederstedt. Vädjan om mer vapen från väst och låsningen i den amerikanska kongressen är återkommande anledningar som anförs som skäl till att Ukraina inte lyckats bättre på slagfältet under senare tid. ”Övertro på artilleri” – Men det finns övertro på att artilleri kommer att avgöra, både från väst och från Ukraina. Det skulle krävas otroliga mängder långskjutande vapensystem för mark- och luftmålsbekämpning, pansarfordon, minröjningsfordon och upp emot 500 000 soldater för att Ukraina skulle vinna kriget under 2024, säger han

ryssland

Tidigare ÖB om kriget i Ukraina: Ryssland agerar skickligt

SVD

https://www.svd.se/a/BWo580/

En man tar sin son och unga hustru till bergen i hajpade fransmannen Jean-Baptiste Del Amos nya roman. Tjusigt men lite stumt, tycker Houssin Vennberg Sninate. Panacheserie har förblivit en smärre skatt för den svenska litteraturen. Tacknämligt har Albert Bonniers förlags satsning på experimentell, internationell utgivning hållits mer eller mindre vid liv i snart åttio år. Sedan uppstarten 1946 har serien fungerat som en berikande källåder och bastion av översättningar, medan snarlika initiativ – såsom syskonet Delfinserien – under årens lopp gått i graven. ”Människosonen” är seriens senaste tillskott. Elegant översatt av Marianne Tufvesson, är romanen den franske författaren Jean-Baptiste Del Amos sjätte bok (femte, räknat i utgivning för vuxna), fastän den första att introduceras på svenska. Verket inleds i ett tretton sidor långt, kursivt parti som närgånget och minutiöst skildrar en jaktscen ur vår förhistoria. Initiationsriten, då en ung pojke fångar sitt första byte, bär drag som skulle kunna höra från någon av Johannes V. Jensens guldåldersmyter. Skenbart och förrädiskt naturgivet framställs ordningen och handlingsmönstren i jaktgruppen; här styr patriarkerna kring glöden, åldringarna lämnar plats åt ungdomen medan kvinnorna hushållar och endast hjälper till i jakten då det behövs. Denna framställt urminnes, maskulina ordning gör bruk alltifrån epigrafen (”Och fädernas raseri ska leva vidare hos varje generation söner”, Seneca) som en total spegling för bokens resterande, huvudsakliga del. Vi fogas så in i händelsernas mitt. Och befinner oss i vad som verkar vara Del Amos hemtrakter kring Toulouse några tiotal år tillbaka i tiden. Mödosamt och under hotfull tystnad för arketypen av en förorättad far sin nioårige son – berättelsens nav – och dennes unga mor ut ur civilisationen mot bergen. Till den knappt upprättstående herdestugan i sandsten som ”den här mannen och främlingen som [pojken] plötsligt har fått till far” vuxit upp i, och sedermera ärvt efter den vansinnige och hatiske farfadern. Förhoppningarna är att den nyömsade tillvaron ska överbrygga hans plötsliga återvändande till familjen efter sex år. Saken är endast den att vi – liksom familjemedlemmarna, vilka allteftersom och lite väl pedagogiskt resonerar kring sina predisponerade tillkortakommanden – tidigt får antytt att så inte kommer vara fallet. Förhållandena verkar förutbestämt oreparerbara. Varvat med att tidssjoken utvidgas, faderns kontrollbegär växer och sonens upptäcktsfärder tar honom djupare in i skogen, får vi andra änden utlagd: pappans återkomst och händelserna som lett fram till flykten upp i bergen. På genomgående detaljrik, tjusigt sinnlig och ändock distanserad prosa – i en skärningspunkt som tycks korsa antropologins fältskrifter med den klassiska sägnens betydelserikedom – redogörs sakteligen för livets poler i arbetarstadsdelen. Den portugisiska dagmamman, sonens symbiotiska relation till sin kämpande, godhjärtade, men av livet illa tilltygade mor. Samt faderns ärvda mindervärdeskomplex, som redan i hans ungdom ledde till barslagsmål och bilstölder, vilket sedermera tilltar då han vid sin återkomst får reda på att modern är gravid – denna gång med hans före detta bäste vän. Men viktigare än de tyvärr halvhjärtat hanterade ödesfigurernas porträtt, verkar bergsnaturen vara. Med sin ”mystiska och oåterkalleliga kraft som heter liv, och som pulserar i dem alla”. För när bågen spänd med våld och vansinne avfyras i en blodig kulmen och tragedin glittrar verkligt skarp, står träden stadiga. Som vittnen ”i samma värld, men på ett annat plan, i en annan verklighet”

jean-baptiste del amo

Recension: Människosonen av Jean-Baptiste Del Amo

SVD

https://www.svd.se/a/JQVEbX/

Bostadsköerna är rekordlånga och för många kan det kännas som en omöjlighet att få en egen lägenhet. Men det finns knep och strategier som kan ge dig ett efterlängtat förstahandskontrakt. Bostadsköerna är rekordlånga och för många kan det kännas som en omöjlighet att få en egen lägenhet. Men det finns knep och strategier som kan ge dig ett efterlängtat förstahandskontrakt. Stockholms hyresmarknad är känd för sina långa köer. Men vad alla inte känner till, är att det går att få förstahandskontrakt via Bostadsförmedlingen utan att ha stått jättelänge i kö. Det handlar tjänsten ”Bostad Snabbt” som Bostadsförmedlingen i Stockholm har. I år är det främst nybyggda lägenheter i till exempel Södertälje, Täby, Sollentuna eller Järfälla som släpps på detta sätt. – Det kan vara smart att börja bo så. Man behåller sin kötid medan man letar vidare, tipsar Marika Klerby-Nordström, som är marknadschef vid Bostadsförmedlingen i Stockholm. Men för den som inte vill bo var som helst, krävs oftast lång kötid i den kommunala förmedlingen. Den som 2023 fick en vanlig hyresrätt genom bostadskön hade i snitt varit registrerad i 9 år. Hur mycket kötid som behövs varierar dock mycket mellan olika objekt och stadsdelar. I fjol gick till exempel 1 165 vanliga hyresrätter till personer med kötider mellan 0 och 2 år, medan 365 gick till personer som varit registrerade över 20 år. Statistiken för 2023 visar att totalt 13 000 vanliga hyreslägenheter förmedlades via Bostadsförmedlingen i Stockholm, som uppger att man står för ungefär 75 procent av alla förmedlade objekt i länet. Stor privat marknadsplats Men det som skett på senare tid är att den privata marknadsplatsen Homeq har blivit stor. Det bekräftas även av Marika Klerby-Nordström vid Bostadsförmedlingen i Stockholm. Den köptes nyligen av Schibsted, som även äger Svenska Dagbladet, och håller på att bli ett rikstäckande alternativ till kommunala bostadsköer. I Storstockholm används Homeq av bland andra Balder och Ikano Bostad. I Göteborgsregionen samt i delar av Mälardalen och norrut i landet har branschorganisationen Fastighetsägarna dessutom tecknat avtal om att lämna hyresrätter till Homeq.  En snabb sökning ger träff på cirka 550 hyresrätter som Homeq förmedlar just nu i Stockholms län och cirka 400 i Göteborg. – Hos oss väljer värdarna mellan olika urvalssystem. De kan till exempel ha slumpvis urval i stället för kötid om de vill, förklarar Heidi Kurda, vd och grundare av Homeq. Resultatet är att vissa sökande kan få en hyresrätt mycket snabbare. Precis som vid andra förmedlingar kan värdarna också tillämpa strikta inkomstkrav, till exempel att månadslönen ska vara minst tre gånger så stor som hyran.  Privatvärdar väljer fritt Landet runt finns många förmedlingar, ofta kommunala. Man ska alltså alltid förhöra sig hos sin kommun om hur de lokala fastighetsägarna gör. Men det mest klassiska tipset som många missar är att privatvärdar är fria att erbjuda sina tomma lägenheter till vem de vill. Det är alltså en bra idé att vända sig direkt till privata fastighetsägare eller deras förvaltare för att visa att man är intresserad och att man vore en bra hyresgäst. Till exempel har det stora Heimstaden en egen kö. I Uppsala och Stockholm har Wallenstam viss egen förmedling. Och för andra delar av landet har Rikshem en egen kö. – Den som snabbt vill ha ett förstahandskontrakt men saknar kötid, bör förstås även vända sig till de privata bostadsbolag som har förmedling, säger även Marika Klerby-Nordström på Bostadsförmedlingen

förstahandskontrakt

Skaffa förstahandskontrakt till lägenhet – så gör du

SVD

https://www.svd.se/a/Mo45J5/

Det är bara ett och ett halvt år sedan Thailand legaliserade cannabis. Nu kovänder regeringen. Böter och fängelse kommer att vänta den som använder eller säljer drogen. Det är bara ett och ett halvt år sedan Thailand legaliserade cannabis. Nu kovänder regeringen. Böter och fängelse kommer att vänta den som använder eller säljer drogen. Ett mer restriktivt förhållningssätt till cannabis kommer återigen att tillämpas i Thailand redan före årsskiftet. Det berättar landets hälsominister Cholnan Srikaew i en intervju med Reuters. Landet blev 2018 det första i Sydostasien att tillåta drogen i medicinskt syfte. 2022 gick man vidare och legaliserade även övrigt bruk. Sedan dess har tusentals butiker öppnat runt om i landet och värdet på industrin väntas vid årsskiftet uppgå till över 12 miljarder kronor. Men enligt landets regering har det också medfört problem. Turismindustrin har klagat över ökat stök och regeringen oroar sig över potentiella hälsoeffekter. Så nu blir det ändring. Kan dömas till fängelse Med den nya lagstiftningen kommer det krävas tillstånd för att odla växten och rättsliga påföljder väntar den som säljer, marknadsför eller brukar cannabis i icke-medicinskt syfte. Bruk kommer att bestraffas med omkring 17 000 kronor i böter. Den som marknadsför eller säljer drogen kommer att kunna dömas till upp till ett år i fängelse. – Utan en reglering av cannabis missbrukas drogen, säger hälsoministern nu till Reuters. Han hävdar att cannabisanvändningen har haft en negativ påverkan på barnen i Thailand, och att den riskerar att leda till ökat bruk även av andra droger. I en intervju med Bloomberg har Srikaew också uttryckt det som att landet i valet mellan ekonomiska och hälsomässiga fördelar, väljer hälsa. Experten: Långt bort för Sverige Cecilia Magnusson, adjungerad professor vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet, håller med om att en legalisering kan medföra problem. – Jag tror att en liberal lagstiftning, särskilt legalisering, kan leda till ett ökat bruk, och därmed att fler människor utvecklar ett skadligt bruk eller beroende av cannabis. Vi vet att ett sådant cannabisbrukssyndrom ofta resulterar i sociala problem, säger hon. De senaste åren har länder som USA, Kanada och Portugal tillämpat en mer liberal lagstiftning kring cannabis. Senast ut är Tyskland som förra veckan beslutade att medborgare numera får odla tre plantor i sitt hem och bära med sig 25 gram för eget bruk. Men att detta skulle bli aktuellt i Sverige har Cecilia Magnusson svårt att tro. – Jag tror att vi är väldigt långt ifrån det i Sverige då vi har en tradition av strikt drogpolitik. Vi har ju inte ens kommit till att utreda cannabispolitiken vad gäller avkriminalisering, och än mindre vad gäller legalisering, avslutar hon. Ett mer restriktivt förhållningssätt till cannabis kommer återigen att tillämpas i Thailand redan före årsskiftet. Det berättar landets hälsominister Cholnan Srikaew i en intervju med Reuters. Landet blev 2018 det första i Sydostasien att tillåta drogen i medicinskt syfte. 2022 gick man vidare och legaliserade även övrigt bruk. Sedan dess har tusentals butiker öppnat runt om i landet och värdet på industrin väntas vid årsskiftet uppgå till över 12 miljarder kronor. Men enligt landets regering har det också medfört problem. Turismindustrin har klagat över ökat stök och regeringen oroar sig över potentiella hälsoeffekter. Så nu blir det ändring. Kan dömas till fängelse Med den nya lagstiftningen kommer det krävas tillstånd för att odla växten och rättsliga påföljder väntar den som säljer, marknadsför eller brukar cannabis i icke-medicinskt syfte. Bruk kommer att bestraffas med omkring 17 000 kronor i böter. Den som marknadsför eller säljer drogen kommer att kunna dömas till upp till ett år i fängelse. – Utan en reglering av cannabis missbrukas drogen, säger hälsoministern nu till Reuters

thailand

Thailand vänder – cannabis blir olagligt igen

SVD

https://www.svd.se/a/q12Or1/

Søren Pape Poulsen, partiledare för Det Konservative Folkeparti i Danmark har hastigt dött efter en hjärnblödning. Det uppger partiet i ett pressmeddelande. Partiledaren och den tidigare justitieministern Søren Pape Poulsen ska ha drabbats av en hjärnblödning under ett partistyrelsemöte på fredagskvällen. Han fördes direkt till Odense sjukhus där han sedan avled strax efter klockan ett på lördagen. ”Det är med stor sorg jag skriver till er att vår ordförande Søren Pape Poulsen i dag klockan 13.13 har avgått med döden”, skriver partiets generalsekreterare Søren Vansø i ett pressmeddelande. ”Han lämnade oss alldeles för tidigt och lämnar efter sig en ofattbar saknad”, fortsätter Søren Vansø. Kristersson: ”Tack för vårt goda samarbete” Pape Poulsen blev partiledare för de Konservative 2014 och satt mellan 2016 till 2019 som justitieminister i Lars Lars Løkke Rasmussens regering. Danmarks nuvarande statsminister Mette Frederiksen (S) skriver i ett pressmeddelande med anledning av dödsfallet: ”Jag har varit kollega med Søren i många år och utöver att ha samarbetat mycket politiskt vill jag minnas Søren som plikttrogen, anständig och godmodig. Konservativ till kropp och själ med stort engagemang för Danmarks säkerhets- och rättspolitik”. Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterar det plötsliga dödsbeskedet i ett inlägg på Instagram. ”Tack för vårt goda samarbete under flera år. Mina tankar är med Søren Papes familj och vänner”, skriver Kristersson. Søren Pape Poulsen blev 52 år gammal. SvD gjorde en längre intervju med Søren Pape Poulsen i maj förra året. Läs den här.

søren pape poulsen

Danska partiledaren Søren Pape Poulsen är död

SVD

https://www.svd.se/a/8JeyRr/

Han har kanske världens svåraste jobb: att se in i framtiden. Nu har futuristen Frank Diana fullt fokus på AI-utvecklingen. Och han tror sig veta vad som avgör om ett bolag lyckas ställa om till den nya tekniken. Den arbetande befolkningen minskar, färre barn föds, vi blir allt äldre. Enorma rikedomar kommer överföras från äldre till yngre generationer. Samtidigt tas globaliseringen in i en ny fas där allt snart kan göras på distans – och mitt i detta sker utvecklingen av AI i ett rasande tempo. Med andra ord: perfekta förutsättningar för en futurist. – För fyra-fem år sedan kändes mycket av det jag talade om som science fiction. Det var svårt att få bolagsledningar att lyssna. Men efter pandemin och Chat GPT har många förstått hur snabbt saker kan förändras, säger Frank Diana, chefsfuturist på TCS, ett av världens största konsultbolag. Han är i Stockholm för att tala på Techarenan, och passar på att ta några möten med svenska kunder. Dianas jobb är främst att ge styrelser och bolagsledningar en bild av framtiden. – Jag vill inte säga att jag förutser framtiden. Jag tror inte att det går att göra i dag, eftersom det finns för många osäkra faktorer. Det är bättre att tänka på det som att man exponerar sig för olika möjligheter och förbereder sig för olika scenarier. Påminner om perioden före världskrigen Historia är kanske det mest centrala ämnet när Frank Diana och hans kollegor försöker komma fram till vart vi är på väg. – Vi ser till olika byggstenar, till exempel geopolitik, teknisk utveckling och demografi. Utifrån dem kan vi visualisera olika framtidsscenarier. Frank Diana pratar snabbt, och hoppar från ämnen som AI och digitalisering till konsekvenserna av tryckpressen på 1400-talet. Han säger att det som präglar vår samtid mer än något annat är osäkerhet. – Det är inte många perioder i mänsklighetens historia där förändringar skett så snabbt som nu. Senast var tidsperioden som ledde fram till två världskrig. Han listar en lång rad fenomen som präglade början av 1900-talet – snabba tekniska framsteg, automatisering, kulturkrig, ökande nationalism och ojämlikhet. – Allt som står på den listan ser vi också i dag. Jag säger inte att historien upprepar sig, jag säger att vi kan se vad som hände då och lära oss av det. Blir det inte spekulativt att tänka så? – Ja, det blir spekulativt. Det behöver vara det för att vi ska kunna öva inför olika möjliga framtidsscenarier. Från de stora trenderna kan han sedan ge råd till företagsledare i deras vardag. Futuristen ger ett exempel på en diskussion han nyligen haft med en vd på ett amerikanskt verkstadsföretag. Företaget hade haft stora problem med att hitta personal till vissa skift. – Han sa att det inte gick att övertala styrelsen om att satsa på automatisering, som inte kommer betala sig på flera år. Vi pratade om demografi, om en minskande arbetsstyrka, att det om tre år kommer vara ännu svårare att hitta rätt personal. Vd:n lyckades till slut övertyga styrelsen om de dyra satsningar på automation. Men alltför många företagsledare och styrelser fokuserar på nästa kvartal snarare än att blicka längre fram i tiden, säger Frank Diana. – Vi lever fortfarande i aktieägarnas era, där kvartalsresultat och den egna karriären är viktiga faktorer. Och det kommer inte ändras på länge. Men han anar ändå en viss förändring i diskussionerna med företagsledningar. – Jag tror mig se ett attitydskifte mot att se saker mer långsiktigt. Kanske inte så mycket i agerandet än, men i attityden, och det ena brukar leda till det andra. Överst på agendan: AI, AI, AI Till skillnad från tidigare under karriären finns nu ett ämne som tydligt dominerar diskussionerna, oavsett vilken bransch det handlar om. – Det är AI, AI och AI

frank diana

Frank Diana ger bolagsledningar bild av framtiden: AI dominerar

SVD

https://www.svd.se/a/y6kRWJ/

Näringslivets kapital och kreativitet har släppt lös krafter som de statliga rymdaktörerna inte bara drar nytta av – de är beroende av dem. Det finns ett skämt om kosmonauten Jurij Gagarin som lyder att han inte drack, inte rökte och tränade hela livet för att få vistas 108 minuter utanför Sovjetunionen. De lärda kan tvista om huruvida påståendena om hans renlevnad är sanna. Poängen är att humorn vänder uppochner på den bombastiska propaganda som hamrades in av de maktfullkomliga makthavarna i Moskva. Visar den första människan i rymden den sovjetiska statens överlägsenhet? Nej, killen ville bara hitta ett sätt att ta sig bort från kommunistdiktaturen. Även i våra dagar är bemannade rymdfärder draperade i tjocka lager av nationell prestige som kan vara bra att lätta på en aning. Ja, till och med när det handlar om oförarglig och blågul prestige, som under den rymdyra som rådde när Christer Fuglesang sändes upp till Internationella rymdstationen för 18 år sedan. Mottagning hos kungen och drottningen. Lunch med hela regeringen. Trängsel och folkets jubel på centralstationen i Stockholm. Takterna sitter i. Rymdminister Mats Persson sken som en sol i fjol när det stod klart att Sveriges färskaste astronaut, Marcus Wandt, skulle sändas till ISS. Han satt på första parkett i Cape Canaveral inför uppsändningen häromveckan. ”Wandtastiskt! Rymden blev precis lite mer svensk” skrev ministern på Instagram efter att raketen hade lyft mot rymden. Men wandta lite. Utan att förminska allt jobb som regeringen, Rymdstyrelsen och inte minst Marcus Wandt själv lagt ner vill jag påstå att det är en annan sak som uppsändningen är ett tecken på. Rymden har blivit mer entreprenöriell. Den är en snabbt växande marknad för privata företag. Näringslivets kapital och kreativitet har släppt lös krafter som de statliga rymdaktörerna drar nytta av. Ja, de är rentav beroende av dem. Rymden har blivit mer entreprenöriell. Christer Fuglesang for i väg i rymdfärjan Discovery. I dag står den på ett museum. Marcus Wandt satt i en Dragon-kapsel som sändes upp av en Falcon 9-raket. Båda är tillverkade av Elon Musks SpaceX. Färden till ISS arrangeras av det privata amerikanska företaget Axiom Space. Den stora kommersiella nyttan av rymden är – åtminstone än så länge – inte att sända upp människor, även om det redan finns rymdturistsatsningar som Virgin Galactic och långt framskridna planer på kommersiella rymdstationer. Den omedelbara nyttan ligger snarare i att ny teknik och privata pengar gjort det avsevärt mycket billigare att sända upp satelliter i omloppsbana runt jorden. Det öppnar i sin tur nya möjligheter för företag verksamma inom andra branscher än uppskjutning att utveckla och förfina varor och tjänster. En rapport från konsultbolaget McKinsey slår fast att kostnaden för att skjuta upp ett kilo last i omloppsbana fallit med 95 procent. En stor del av förklaringen stavas SpaceX, men det finns fler privata företag som är med och konkurrerar om den allt hetare rymduppskjutningsmarknaden. Jag skulle bli förvånad om kostnaden inte fortsätter att falla. Det är goda nyheter för näringslivet i Sverige. I början av januari använde det svenska företaget Ovzon samma typ av Spacex-raket som förde Marcus Wandt upp i rymden för att sända upp satelliten Ovzon 3. Det är den första privatfinansierade och svenskutvecklade geostationära kommunikationssatelliten. Under förutsättning att den tar sig till omloppsbanan och alla system fungerar som de ska kommer Ovzon inte längre vara helt beroende av att hyra in sig i andra satelliter för att erbjuda företagets uppkoppling till militära och civila aktörer. Privata pengar och företags riskvilja har tagit oss närmare rymden. Möjligheterna är astronomiska.

marcus wandt

Kapitalismen skickade Marcus Wandt till rymden

SVD

https://www.svd.se/a/9zyOXE/

Chiles stulna barn och mödrarnas smärta är temat för en nyskriven pjäs. På Aliasteatern blir frågan ”Var är han?” alltjämt outhärdlig att tänka på. För ett par veckor sedan (18/2) kunde den som följer chilenska CNN på X (tidigare Twitter) se en länk till en artikel med rubriken ”Personer som adopterades under olovliga former under diktaturen återvänder denna söndag till Chile för att återförenas med sina familjer”. ”Stulna barn” rättade en läsare, en annan föreslog ”barn som kidnappades av diktaturen”. När jag stötte på tråden var länken redan död, men frågan är alltså högst levande i både Chile och Sverige. Aliasteatern har i samarbete med kulturhuset Matucana 100 i Santiago, Chile, producerat uppsättningen ”1300 mil från verkligheten” med manus av Eva-Maria Benavente Dahlin och i regi av Andreina Olivari, den sistnämnda verksam i den chilenska frigruppen Bonobo. Uppsättningen är planerad att visas i Chile nästa år, med samma ensemble men på spanska. Det börjar i en tv-studio och ett lekprogram där sorgligast berättelse vinner. Manuela berättar hur hon fick sitt barn stulet när det var alldeles nyfött. Om inte storyn väcker något hos den avtrubbade juryn Hans och Camilla, så gör hennes sång det. Hans, gestaltad av en storögt yrvaken Nils Närman Svensson, blir fixerad vid kvinnans röst, som han hittar inspelad på ett kassettband. Detta leder honom till en kalejdoskopisk irrfärd över tid och rum i jakten på röstens ägare. Resan för honom till en plats 1 300 mil bort, där människor ser ut precis som han, men som han inte kan prata med. Vad värre är: hans hjärtslag har hamnat på sniskan – hjärtat slår i otakt.  Parallellt söker även Manuela efter sin lille pojke – ”Donde está?”, ”Var är han?”, var en politiskt laddad fråga under Pinochetdiktaturen gällande de försvunna politiska fångarna, och är nu laddad på nytt. Monica Albornoz som Manuela förkroppsligar all den smärta som mödrarna under de sydamerikanska diktaturerna fick utstå – sårigt, skört och tårögt men utan att vika från sin sak. Alejandra Goic liksom Ruben Lopez spelar flera roller, däribland den svenska länken i Chile, kvinnan Aja, som förfalskade dokument, respektive den holländska nunnan som även var delaktig i barnstölderna. Med enkla medel – en tv-skärm, ett grönt lakan som fungerar som green screen, en tvättlina med vita tygsjok – förvandlas scenrummet till tv-studio, sjukhus, gathörn med mera. Benavente Dahlins text kan sägas följa i den chilenska postdiktaturens postdramatiska fotspår där skärvor och fragment av det kollektiva minnet – nutid och dåtid, platser här och där – dubbelexponeras men därtill lämnas öppna. Det är utfört med enorm skärpa och detaljrikedom, till exempel med den gatuligist (Lopez) som äger en kniv döpt efter den chilenska säkerhetspolisen under diktaturen, och som också blir en personifikation av sanningens grindvakter i flera skepnader: lastbilschaufför, programledare, advokat, polis, nunna och så vidare. Pjäsen har ett lyckligt slut och Hans och Manuelas hjärtan hamnar i synk. Samtidigt, i vår verklighet, är de suddiga porträttbilderna på namnlösa barn som döljer sig bakom fondväggens black box-draperi alltjämt outhärdligt att tänka på. Var är de?

chile

Recension: Starka hjärtslag på Aliasteatern för Chiles försvunna barn

SVD

https://www.svd.se/a/JQzKrR/

”Alphabetical diaries” är en meditativ, gränsande till hypnotisk, läsning som följer en människas nedtecknade tankar från A–Z. Det borde verka sökt. Det borde inte fungera, ändå fungerar det, skriver Erika Vallin. Det är risig dramaturgi på livet, sa Bodil Malmsten och det är sant. Det är risig dramaturgi eftersom livet inte är en berättelse, även om vi ofta luras att tro det. I samtidslitteraturen skildras det genom personliga essäer, dagböcker och självbiografier, med ordningsam tes, antites och syntes, försedda med etiketten ”roman”. Jag vet inte vad livet är, eller hur det borde vara, men jag vet att det inte hålls samman av en prydlig ryggbindning. Livet har risig dramaturgi eller som i ”Alphabetical diaries”, ingen dramaturgi alls. Några meningar in tänker jag på Inger Christensen. När poeten skrev ”Alfabet” strukturerade hon sin dikt i bokstavsordning. När Sheila Heti skrev ”Alphabetical diaries” matade hon in tio år av dagböcker i ett kalkylprogram. Sedan tryckte hon på sorteringsknappen. Ut kom en dekonstruerad dagbok där varje mening brutits loss från sitt kronologiska sammanhang och placerats i alfabetisk ordning, som därmed omskapar förhållandet mellan livets faktiska skeenden – och hur vi berättar om dem. Jag skriver faktiska eftersom det är så vi är vana att betrakta livet, kronologiskt och gärna framåtskridande. Men tänk om det i själva verket inte alls är så. Tänk om vi genom att betrakta relationer, handlingar och känslor från ett annorlunda perspektiv får möjlighet att tänka kring existensen på ett nytt sätt. Ett sätt där A följs av B men inte på grund av orsak och verkan utan genom upprepningar och cirkelrörelser. Sheila Heti, känd för sin bok ”Moderskap”, skriver främst om identitet, medvetande, skapande, vänskap, sex och kärlek. Det är det många som gör men ingen gör det som hon. Hennes författarskap kännetecknas av formskiften. I varje bok tänjer hon på vad en roman kan vara, senast i sorgeprocessen ”Pure colour,” där Gud är i färd med att skapa en förbättrad version av världen, samtidigt som huvudpersonen Mira transcenderar till ett löv för att försonas med sin döde far. ”Alphabetical diaries” är en meditativ, gränsande till hypnotisk, läsning som följer en människas nedtecknade tankar från A–Z. Det borde verka sökt. Det borde kännas maskinellt. Det borde inte fungera, ändå fungerar det. I början av en ny bokstav försöker jag att läsa meningarna separat men snart flyter de ändå ihop. Jag glömmer att det är slumpen som skapat detta narrativ, D: ”DFW died. Did I betray him? Did I? Did not get much writing done, obviously.” Det ska inte finnas en berättelse, ändå uppstår den, ur upprepningar och motsägelser. Skrivna av en människa som vet hur hon borde leva, i tacksamhet, i skymundan, i kärlek. Hon borde sluta med sociala medier, sluta vara avundsjuk, sluta posera, sluta spendera pengar, sluta skriva krönikor, sluta vara narcissistisk, sluta vara meningslös, sluta använda skrivandet som ursäkt, sluta prata om boken hon skriver – sluta sätta upp regler. Hon står inte stadigt på jorden, hon är inte övertygad om sin förträfflighet. Hon är inte övertygad om någonting. Hon rör sig mellan det uppmanande imperativet och ett uppgivet presens, E: ”Eat better and better all the time. Eating a doughnut.” Skillnaden mellan föresats och handling är avståndet mellan de vi vill vara och de vi faktiskt är. ”Alphabetical diaries” flätar samman det glappet, inte i slutet utan från första sidan. En symbios av accepterande och vägran, som inte liknar något annat. För varje omläsning lägger jag märke till nya samband, nya mönster. Som alla hennes andra böcker, hänger den sig kvar

recension

Recension: Alphabetical diaries av Sheila Heti

SVD

https://www.svd.se/a/EQO88l/

Norska tvillingar, dragqueen-show och allsångsspanska tävlar om platserna till nästa veckas final. Denna vecka blir programmet förlängt när ytterligare två akter ska gå vidare från ”andra chansen”. Låt: ”Unforgettable” Artist: Marcus & Martinus Låtskrivare: Joy Deb, Linnea Deb, Marcus Gunnarsen, Martinus Gunnarsen och Jimmy ”Joker” Thörnfeldt Guldlockstvillingarna från Norge är tillbaka med luftig, suggestiv EDM-pop; Swedish House Mafia mixat med pojkband. Det inleds avskalat, sedan slängs ett pumpande beat in och växer till en svulstig refräng. Showen består av en läcker ljuskreation som för tankarna till ”The matrix”. Det hela är likt förra årets ”Air”, men ett snäpp vassare och borde vara en självklar finalist. Låt: ”Controlla” Artist: Chelsea Muco Låtskrivare: Anderz Wrethov, Chelsea Muco, Elsa Carmona Oljelund, Fernand Mp, Karl Flyckt, Pa Modou Är marknadsfört av SVT som årets andra afropopbidrag men Chelsea Muchos låt är betydligt modernare än C-Joes ”Ahumma”. Det är klubbig strandpop med ett skönt tillbakalutat gung – inte minst tack vare saxofonslingan – som går i solnedgångsorange och med snygg koreografi av de sex kvinnliga dansarna. Men skulle ha önskat mer dynamik, det blir inget riktig mellolyft utan låten bara pågår. Låt: ”Back to my roots” Artist: Jay Smith Låtskrivare: Jay Smith, Jonas Jurström, Jonathan Keyes, Maria Jane Smith, Victor Thell Idol-vinnaren Jay Smith gör gemensam sak med countrypop-duon Smith & Thell (ena halvan är Jays syster) och resultatet blir smäcker och modern om än lite slätstruken country. Det är kompetent låtskrivande och Jay lägger på en härlig rockvibe med sin raspiga röst. Men synd att årets enda americana-låt måste vara så i den amerikanska mittfåran. Låt: ”Banne maj” Artist: Elecktra Låtskrivare: Anderz Wrethov, Elin Wrethov, Jonny Werner, Robin Werner Elecktra, aka Robin Werner i form av en glittrig nyponros, vill väldigt gärna vara After Dark och hans mörka skånska blir en kul kontrast mot det superfeminina uttrycket. Det bjuds på rosa glitter, klänningsryck, pratsång, pyro, lite politik (”vi har all rätt att finnas”) och så en tonartshöjning på det. Bra låter det ju verkligen inte, men jag blir ändå lite glad av detta. Låt: ”Light” Artist: Annika Wickihalder Låtskrivare: Annika Wickihalder, Herman Gardarfve, Linnea Gawell, Patrik Jean  Älskar Annika Wickihalders röst, lite Sarah Klang och vid något enstaka tillfälle Shirley Bassey. En powersoulballad med ett stänk gospel om att hitta ljuset inom sig själv, skriven av The Mamas låtmakare, vilket hörs. Annikas röst lurar mig närapå att detta är mer än ett luftslott, det vill säga mycket kräm men inte så mycket innehåll, men den här typen av låt brukar fungera i mello. Låt: ”Que sera” Artist: Medina Låtskrivare: Ali Jammali, Anderz Wrethov, Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, Sami Rekik Medina fick sin stora comeback 2022 med balkansvenska ”In i dimman”, och detta går åt samma håll men med en slev medelhavet. Här är glättigt party med pyro, streetdance och allsångsspanska, men jag hade hoppats mer på Medina. På torsdagsrepet var numret rörigt och en hel del falsksång. Ger ett glädjebetyg för att hoppet lever om att de sätter det i kväll.

marcus och martinus

Mello del 5: Marcus & Martinus, Elecktra, Jay Smith och Medina

SVD

https://www.svd.se/a/AP6dAz/

Det svensk-finska försvarssamarbetet är så bra att det borde gå på export. Det menar ländernas marinchefer i en intervju nere i Musköbasens hemliga bergrum. Och de upprörs över en ”sjöblindhet” vad gäller Ukrainakriget. Det är enbart flaggorna som vittnar om att det är finbesök. Vi är på Muskö, inne på marinbasen, där Natos flagga vajar jämte Finlands och Sveriges. In genom breda stålgrindar och ner i berget. En lång kraftigt sluttande gång – smyckad med väggkonst från 1970-talet – leder nedåt tills bergrummet öppnar upp. Det är svårt att greppa eftersom vi bara ser delar, men utrymmet här nere är lika stort som hela Gamla stan. Och det är byggt för att stå emot en kärnvapenattack. ”Sjukhus” står det på en gammal skylt. Trots att det fältsjukhus som fanns försvann när Musköbasens verksamhet stängdes ner i den allmänna nedrustningsivern 2005. Men tiderna förändrades. Fjorton år senare flyttade marinstaben hit igen och fortfarande renoveras det för fullt. Några säkerhetsdörrar längre in sitter anledningen till flaggorna ovan jord. Konteramiral Tuomas Tiilikainen, nybliven chef för den finländska marinen, och hans svenska motsvarighet Ewa Skoog Haslum. – Det är självklart att min första utlandsresa går till Sverige. Vi har samarbetat nära i 20–25 år och vi har kommit överens om att vi ska fördjupa det samarbetet ytterligare, säger Tuomas Tiilikainen och tillägger att det gäller hela Östersjöregionen. ”Nu kommer vi försvara hela Nato” Här är ordvalet viktigt. Både Tiilikainen och Skoog Haslum gör en poäng av det är Östersjöregionen de talar om. Inte Östersjön. Ett område som sträcker sig hela vägen från Bottenhavet, in i Finska viken och upp längs den svenska västkusten. Förändringen beror enligt Ewa Skoog Haslum på det kommande svenska Natomedlemskapet. – Både Sverige och Finland har varit länder som försvarat sina egna territorier. Nu kommer vi att försvara Natos hela territorium, säger den svenska marinchefen. Hon får medhåll av Tiilikainen som förklarar att de som Natoländer kan röra sig på ett helt annat sätt inne på övriga Natoländers territorialvatten. Det gör Östersjöregionen öppnare, friare och mer lättförsvarad. – Framför allt Östersjön är väldigt speciell. Där är instängt, läget är något spänt, men det sätt vi arbetat på tillsammans med Sverige har gynnat oss båda, säger Finlands marinchef och går sedan ett steg längre. – Det är ett system, ett sätt att samarbeta som är något som Finland och Sverige skulle kunna exportera till en bredare arena och visa upp inom Nato. Så här arbetar vi och det fungerar bra. Det ska vi inte vara blyga med. Det som verkar vara speciellt med det svensk-finländska marina samarbetet är inte enbart att de två länderna enligt egen utsago ”är rätt jämlika”. De både liknar och kompletterar varandra. Att Sverige exempelvis har ubåtar, något Finland saknar, medan finländarna har bättre kapacitet när det gäller att hantera och röja minor. Nej, det unika är den nära kontakten. Att de delar ”nästan” all information – med några få undantag – och att de känner varandra så väl. På alla nivåer i organisationen. – Det är ett väldigt, väldigt, väldigt djupt samarbete. Det är viktigt att man bara kan lyfta på luren och fråga något, säger Tuomas Tiilikainen. Samtalet förs i det enda rum i berget där det är tillåtet att fotografera. Ädelträet på väggarna och den tjocka mattan gör det lätt att glömma att vi befinner oss långt under marken. Men så är det inte heller vilket rum som helst

nato

Nato: Sverige och Finland fördjupar försvarssamarbetet

SVD

https://www.svd.se/a/3EWMV9/

PODD | Ensamhet, galenskap i ”Spaceman” och ”The regime” – men verkligheten överträffar dikten. Tove Norström och Andreas Hörmark dyker ned i det nyaste på streamingtjänsterna. PODD | Ensamhet, galenskap i ”Spaceman” och ”The regime” – men verkligheten överträffar dikten. Tove Norström och Andreas Hörmark dyker ned i det nyaste på streamingtjänsterna. En centraleuropeisk diktator och en nutellaälskande rymdspindel – både ”The regime” och ”Spaceman” skildrar galenskap och ensamhet – men på helt olika sätt. Den förstnämnda gör Andreas Hörmark redo att utnämna Kate Winslet, som spelar en autokrat i ett land suspekt likt Ryssland, till HBO:s drottning. Tove Norström funderar över om satiren verkligen överträffar verkligheten, i en värld där Gaddafi exempelvis krävde att alla hans livvakter skulle vara kvinnliga oskulder. Tv-kollen blickar också mot stjärnorna: Johan Rencks existentiella rymddrama med Adam Sandler har alla bitarna på plats – men flyger inte, rymdskeppet till trots. Det krävs inte en raketforskare för att förstå att det beror på den håriga CGI-spindeln som levererar floskler stup i kvarten. Dessutom kan man undra: börjar vi över huvud taget ledsna på filmer som bara handlar om någon tjomme som sitter i rymden och deppar? Titlar vi nämner i avsnittet: ”Spaceman” (Netflix) ”Constellation” (Apple TV+) ”The regime” (HBO Max) ”Mare of Easttown” (HBO Max) ”Mildred Pierce” (HBO Max) ”Sagan om ringen” (HBO Max, Amazon Prime) ”Star wars” (Disney+) ”Masters of the air” (Apple TV+) ”När tåget lämnar perrongen” (SVT Play) Lyssna på ”SvD Tv-kollen” ”SvD Tv-kollen” produceras av Svenska Dagbladet och distribueras av Acast. Förutom att lyssna här på SvD.se kan du även höra podden i följande kanaler. Du hittar den enklast genom att söka efter ”Tv-kollen” i din poddspelare; eller klicka på länkarna. Producent: Joanna Górecka (Filt) Ansvarig utgivare: Lisa Irenius En centraleuropeisk diktator och en nutellaälskande rymdspindel – både ”The regime” och ”Spaceman” skildrar galenskap och ensamhet – men på helt olika sätt. Den förstnämnda gör Andreas Hörmark redo att utnämna Kate Winslet, som spelar en autokrat i ett land suspekt likt Ryssland, till HBO:s drottning. Tove Norström funderar över om satiren verkligen överträffar verkligheten, i en värld där Gaddafi exempelvis krävde att alla hans livvakter skulle vara kvinnliga oskulder. Tv-kollen blickar också mot stjärnorna: Johan Rencks existentiella rymddrama med Adam Sandler har alla bitarna på plats – men flyger inte, rymdskeppet till trots. Det krävs inte en raketforskare för att förstå att det beror på den håriga CGI-spindeln som levererar floskler stup i kvarten. Dessutom kan man undra: börjar vi över huvud taget ledsna på filmer som bara handlar om någon tjomme som sitter i rymden och deppar? Titlar vi nämner i avsnittet: ”Spaceman” (Netflix) ”Constellation” (Apple TV+) ”The regime” (HBO Max) ”Mare of Easttown” (HBO Max) ”Mildred Pierce” (HBO Max) ”Sagan om ringen” (HBO Max, Amazon Prime) ”Star wars” (Disney+) ”Masters of the air” (Apple TV+) ”När tåget lämnar perrongen” (SVT Play) Lyssna på ”SvD Tv-kollen” ”SvD Tv-kollen” produceras av Svenska Dagbladet och distribueras av Acast. Förutom att lyssna här på SvD.se kan du även höra podden i följande kanaler. Du hittar den enklast genom att söka efter ”Tv-kollen” i din poddspelare; eller klicka på länkarna

spaceman

SvD Tv-kollen: Ensam galenskap i Spaceman och The regime

SVD

https://www.svd.se/a/5BPnVX/

Det är fortfarande långt kvar tills självkörande bilar tar över trafiken helt. Ny forskning kopplar skepsisen mot autonoma fordon till överskattningen av vår egen förträfflighet som förare. Vägtrafikolyckor orsakar 1,19 miljoner dödsfall globalt varje år och utgör den främsta dödsorsaken i världen bland individer i åldern 5–29 år. Utöver dödsfallen resulterar trafikolyckor i att 20 till 50 miljoner människor skadas varje år. I I de allra flesta fall kan dessa tragedier härledas till mänskliga misstag. Vissa experter menar därför att automatiserade fordon är nyckeln till att minska trafikrelaterade dödsfall. Många menar också att autonoma fordon har potential att motverka trafikstockningar och luftföroreningar.1,2 Delvis automatiserade bilar finns redan tillgängliga på marknaden, men de mest avancerade självkörande bilarna som helt kan ersätta mänskliga förare lyser ännu med sin frånvaro. Bilförare överskattar sig själva Det finns hinder som måste överkommas innan den existerande fordonsparken kan ersättas av självkörande alternativ. Ett sådant är konsumenternas bristande acceptans för självkörande fordon, något som enligt ny forskning är kopplat till tron på vår egna förträfflighet som bilförare – även om denna tro ibland saknar verklighetsförankring. Återkommande studier har visat att bilförare har en tendens att överskatta sin förmåga bakom ratten. Ett klassiskt exempel är en studie som visade att 93 procent av amerikanska bilförare ansåg att de körde bättre än medianbilföraren, alltså att de tillhörde den skickligaste halvan av befolkningen.³ Även andra studier har visat att majoriteten bilförare underskattar sin benägenhet att ta risker i trafiken och vara inblandade i olyckor i relation till andra bilförare. De överskattar också sin förmåga att navigera i olika konkreta körsituationer som parkering, backning och körning under ogynnsamma väderförhållanden.⁴ Självkörande bilar är för andra I en ny amerikansk undersökning blev försöksdeltagarna informerade om de potentiella fördelarna med autonoma bilar.⁵ Försökspersonerna fick också skriftlig information om den sexgradiga skala som används för att klassificera olika nivåer av automatisering: från ingen automatisering alls till en helt självkörande bil där ingen mänsklig interaktion behövs. Sedan fick deltagarna antingen uppge vilken nivå av automatisering de själva skulle köpa om alla nivåer av fordon kostade lika mycket, alternativt uppge vilken nivå andra bilförare borde köpa. Deltagarna fick också svara på frågor om hur kompetenta och säkra bilförare de ansåg sig vara i relation till automatiserade fordon. Resultaten visade att deltagarna föredrog lägre nivåer av automatisering för sig själva jämfört med vad de ansåg att andra borde införskaffa. Det var också tydligt att skillnaden medierades av deltagarnas tro på sig själva som säkrare och mer pålitliga förare. Detta resultat bekräftades också i ett uppföljande experiment med liknande upplägg. Människan vet inte alltid bäst Autonoma fordon väntas spela en allt större roll i framtidens transportsystem, men i nuläget kvarstår en hel del tekniska hinder för att vi helt ska kunna släppa ratten. Det finns också juridiska och etiska frågor på området som behöver besvaras för att vi ska kunna överlåta ansvaret för körandet. När de hindren är undanröjda kvarstår en ytterligare utmaning – att övertyga människan att hon själv inte alltid är bäst. För även om vi inser att det vore bra om alla andra dårar åker självkörande bilar i framtiden, så blir det ingen förändring om alla samtidigt insisterar på att köra själva eftersom de såklart är bättre än alla andra, inklusive självkörande bilar.

emma frans

Emma Frans: Kör även du bättre än en självkörande bil?

SVD

https://www.svd.se/a/JQVOo6/

Han har ätit flest Big Macs i hela världen och tuggar fortsatt. Men hur mår man efter att ha ätit 34 000 burgare? Amerikanen Don Gorske vet. Han har ätit flest Big Macs i hela världen och tuggar fortsatt. Men hur mår man efter att ha ätit 34 000 burgare? Amerikanen Don Gorske vet. En ensidig diet kan väl knappast leda till ett långt liv, framför allt inte om det dagligen står Big Mac-hamburgare på menyn? Don Gorske från Fond du Lac i delstaten Wisconsin i USA har hittills ätit 34 000 burgare och då har han ändå dragit ned på konsumtionen de senaste åren, rapporterar The Guardian. Med den kosthållningen var det inte många som trodde att Don Gorske skulle passera 70-strecket välhållen. Nu har han bevisat motsatsen. Men då har han gått från att äta upp till nio burgare om dagen till mer modesta två – dessutom har han slutat äta pommes frites och promenerar nu en mil om dagen. Kärleksaffären med hamburgarna inleddes vid första tuggan. Det var den den 17 maj 1972 och han sa i samma ögonblick: – Jag kommer förmodligen att äta dessa i resten av mitt liv. Sagt och gjort. Och med varje kvitto i behåll så kan den numera pensionerade fängelsetjänstemannen fortsätta att titulera sig rekordhållare, något han kunnat göra sedan 1999. Numera är hans rekord 34 000 burgare. Hans närmaste McDonalds har hans porträtt på väggen och Don Gorske friade till sin fru på parkeringsplatsen utanför. När han hade överskridit 25 000 hamburgare 2011, sa han till The Guardian: – Jag planerar att äta Big Macs tills jag dör. Jag har ingen avsikt att ändra mig, för det är fortfarande min favoritmat. Hur är det då med hans hälsa efter över 34 000 Big Macs? Att käka snabbmat kan leda till viktökning, hjärtsjukdomar och andra hälsoproblem, främst eftersom måltiderna har högt energivärde och är fulla av salt, socker och fett. Men Don Gorske mår fint, enligt egen utsago. Han äter dock inte frukost och promenerar flitigt. Och suget efter hamburgare, det har han kvar. – Folk som har sett mig äta en Big Mac kommenterar ofta att jag ser ut som att jag äter en för allra första gången. En ensidig diet kan väl knappast leda till ett långt liv, framför allt inte om det dagligen står Big Mac-hamburgare på menyn? Don Gorske från Fond du Lac i delstaten Wisconsin i USA har hittills ätit 34 000 burgare och då har han ändå dragit ned på konsumtionen de senaste åren, rapporterar The Guardian. Med den kosthållningen var det inte många som trodde att Don Gorske skulle passera 70-strecket välhållen. Nu har han bevisat motsatsen. Men då har han gått från att äta upp till nio burgare om dagen till mer modesta två – dessutom har han slutat äta pommes frites och promenerar nu en mil om dagen. Kärleksaffären med hamburgarna inleddes vid första tuggan. Det var den den 17 maj 1972 och han sa i samma ögonblick: – Jag kommer förmodligen att äta dessa i resten av mitt liv. Sagt och gjort. Och med varje kvitto i behåll så kan den numera pensionerade fängelsetjänstemannen fortsätta att titulera sig rekordhållare, något han kunnat göra sedan 1999. Numera är hans rekord 34 000 burgare. Hans närmaste McDonalds har hans porträtt på väggen och Don Gorske friade till sin fru på parkeringsplatsen utanför. När han hade överskridit 25 000 hamburgare 2011, sa han till The Guardian: – Jag planerar att äta Big Macs tills jag dör. Jag har ingen avsikt att ändra mig, för det är fortfarande min favoritmat. Hur är det då med hans hälsa efter över 34 000 Big Macs? Att käka snabbmat kan leda till viktökning, hjärtsjukdomar och andra hälsoproblem, främst eftersom måltiderna har högt energivärde och är fulla av salt, socker och fett. Men Don Gorske mår fint, enligt egen utsago. Han äter dock inte frukost och promenerar flitigt. Och suget efter hamburgare, det har han kvar

don gorske

Rekord: Amerikanen Don Gorske har ätit 34 000 Big Macs

SVD

https://www.svd.se/a/4o5oqG/

Spekulationer om prinsessan Kates frånvaro från offentligheten och kung Charles III:s cancerdiagnos skapar oro bland britterna för vem som ska representera det brittiska kungahuset. Det var på den traditionsenliga juldagsgudstjänsten i Sandringham, Norfolk, som Kate Middleton, prinsessan av Wales, senast syntes till. Klädd från topp till tå i kungsblått fotades hon av pressen när hon leendes gick in i kyrkan tillsammans med prins William och deras tre barn. Sen blev det tyst, och förberedelserna inför det nya året som normalt sett brukar ske i offentlighetens rum, uteblev. Det var inte förrän 17 dagar in i det nya året som det brittiska kungahuset meddelade att Kate, prinsessan av Wales, 42, genomgått en planerad bukoperation i London – dagen innan. Operationen beskrevs som lyckad, men att hon antagligen inte skulle återgå till sina åtaganden förrän efter påsk. Man var också tydlig med att man inte skulle komma med ytterligare information så länge det inte fanns någon ny sådan. Under de två kommande veckorna vårdades prinsessan på sjukhus, prins William ställde in alla sina åtaganden och från Kensington Palace lös informationen med sin frånvaro. Väntas vara borta ytterligare en månad Den 29 januari kommunicerades det att prinsessan fått återvända till sitt hem i Windsor och att hon gör ”bra framsteg” i sin återhämningsprocess. Men bristen på information från det brittiska kungahuset har orsakat ryktesspridning och spekulation om prinsessan Kates frånvaro i offentligheten och frågan om varför hon genomgått en bukoperation är till dagens datum fortfarande obesvarad. Till ABC News har Kensington Palace sagt att det inte rör sig om något cancerrelaterat, men vill inte ange någon orsak till operationen. Hennes uppdrag är nu uppskjutna till 31 mars och någon mer information om hennes hälsotillstånd har inte kommunicerats. Det är ”hennes önskan att hennes personliga medicinska information förblir privat”, kommunicerade kungahuset, enligt Harpers Bazaar. Enligt tidningen vill prinsessan hålla så mycket som möjligt normalt för barnen under tiden för operationen och under återhämtningen. I hemmet ska det också finnas två sjuksköterskor på plats för att hjälpa Kate. Prinsessan kommer alltså vara sjukskriven fram till åtminstone påsk och prins William uppges fokusera på att ta hand om sin familj. Bland annat har hjälpt till med lämning och hämtning av barnen vid skolan, tillsammans med parets barnflicka, något som uppges få stöd av kung Charles III. ”Han önskar att hans son ska tillbringa så mycket tid med sin unga familj så länge det är möjligt”, säger en källa till The Telegraph. Kung Charles fick nyss cancerbesked Samtidigt har kungen själv, 75, nyligen diagnostiserats med cancer i samband med att han i januari genomgick ett ingrepp för förstorad prostata. Som följd har han ställt in alla sina uppdrag under behandlingstiden, enligt ett uttalande från Buckingham Palace i början av februari. Som kungafamiljens mest populära medlemmar har prins William och prinsessan Kates frånvaro från offentligheten skapat en diskussion i Storbritannien om vem eller vilka som nu faktiskt kan representera kungahuset. De kommande månaderna beskrivs därför i medier som de tuffaste för kungafamiljen sedan drottning Elizabeths död. På fem år har antal medlemmar i det brittiska kungahuset som kan utföra uppdrag i offentligheten minskat rejält, från 15 till tio, av dessa är sex av medlemmarna över 70 år. Detta efter att prins Harry har avsagt sig sina kungliga uppdrag och flyttat med sin fru Meghan Markle till Kalifornien. Också kung Charles bror, prins Andrew håller en mycket låg profil sedan han tvingat dra sig tillbaka från offentligheten efter anklagelserna om bekantskapen med sexförbrytaren Jeffrey Epstein. Det är därför nu drottning Camilla, prinsessan Anne, prins Edward och hans fru Sophie som får dra det tyngsta lasset då det gäller offentliga uppdrag. Prinsessan Anne har tidigare kritiserat kungens önskan att "trimma ner" kungafamiljen

prinsessan kate

Prinsessan Kate Middletons frånvaro väcker oro i Storbritannien

SVD

https://www.svd.se/a/bgRyOg/

Tiktok utgör en perfekt spridnings­källa för desinformation och påverkans­kampanjer. Mer behöver göras för att försvara Europa mot den säkerhetsrisk som appen utgör, skriver Simona Mohamsson, L. I det stundande Europa­parlaments­valet får 560 000 förstagångs­väljare möjlighet att tycka till om Europas framtid för första gången. Det är en stor väljargrupp som både partier och enskilda kandidater kommer slåss om att nå fram till. Men till vilket pris? Jag förvånas över kandidat­kollegor med hög svansföring i frågor rörande mänskliga rättigheter, som aktivt använder sig av sociala medier-appen Tiktok. De ger den kommunistiska diktaturen i Kina legitimitet. Det är dags att kraftigt begränsa Tiktok i Europa. Tiktok har blivit ett globalt fenomen med miljarder användare världen över, särskilt populär bland ungdomar. Men appen är också central i debatten om säkerhet och desinformation. Sverige och Europa står inför en svår utmaning att balansera den fria spridningen av information med skyddet av medborgare och den liberala demokratin. Tidigare i veckan blev det klart att EU-kommissionen öppnar en utredning mot Tiktok, gällande misstänkt brott mot transparens och skydd av minderåriga. Det är förstås välkommet, men mer behöver göras för att försvara Europa mot den säkerhetsrisk som appen utgör. Myndigheter runt om i världen, inklusive amerikanska Federal Trade Commission (FTC) och Department of Homeland Security (DHS), har uttryckt allvarliga bekymmer kring appens hantering av användardata. Tiktok, som ägs av det kinesiska företaget Bytedance, har anklagats för att samla in och dela användar­information med den kinesiska regeringen. Detta utgör en potentiell risk för användarnas integritet och kan användas för övervakning och påverkan. Den oron har också uttryckts av flera europeiska länder, inklusive Storbritannien, Frankrike och Italien. Det med rätta. Kina är en maktfullkomlig enpartistat där den redan allvarliga situationen för mänskliga rättigheter har förvärrats på senare år. I Xinjiang pågår systematiska övergrepp mot muslimska minoriteter, i Hongkong har den prodemokratiska rörelsen fängslats och aggressionerna mot Taiwan trappas upp. I skrivande stund sitter 108 journalister i kinesiska fängelser på grund av sitt arbete, däribland göteborgaren och europén Gui Minhai. Statsapparaten genomsyras av kommunist­partiet, vars maktanspråk vi bara ser början av. Tiktok utgör en perfekt spridnings­källa för desinformation och påverkans­kampanjer. Med en enorm användarbas och algoritmer som främjar viralt innehåll kan appen missbrukas för att sprida falska nyheter och manipulera opinionen. Den unga användarbasen är särskilt sårbar för sådan desinformation. Gemensamt har vi en plikt att ge unga verktyg att agera säkert på nätet. En del i detta är att utbilda om Tiktoks faror och uppmuntra till källkritiskhet. En annan är att förstå att enskilda individer inte kan bära säkerhets­ansvaret själva. Appen behöver begränsas så att vi kan minska spridningen av desinformation och främja en sund informations­miljö där medborgarna kan fatta välgrundade beslut. En sådan åtgärd ska inte betraktas som en attack mot yttrande­frihet eller innovation. Tiktok är inte fritt. Det finns gott om andra plattformar där användare kan dela sina tankar och idéer, utan att behöva oroa sig för att spela en skurkstat i händerna. Vi behöver: I väntan på det har vi politiker ett extra ansvar att fundera över våra sociala medievanor och var vi vill att Europa­parlaments­valet ska utspelas. Självklart förstår jag som ung och progressiv kandidat att Tiktok hade kunnat utgöra en naturlig plattform för min kampanj. Faktum är att flera svenska EU-kandidater sprider sina kampanj­budskap effektivt på appen för att profilera sig och nå ut till nya väljare

tiktok

Simona Mohamsson, L: Begränsa Tiktok kraftigt

SVD

https://www.svd.se/a/Mo439B/

Polisen håller förhör efter larmet om stridsgasen fosgen vid Säpos högkvarter. En ledande expert pekar nu ut en tidigt nämnd teori som osannolik. Gaslarmet från Säpos högkvarter överraskade militärhistorikern rejält. – Fosgen? Det var som fasen! Det finns endast ett sammanhang i vilket Fredrik Eriksson, docent vid Försvarshögskolan, hör om den farliga gasen. Första världskriget. Under insatsen förra fredagen så uppmättes en koncentration på 0,6 ppm fosgen vid Säpos lokaler i Solna, utanför Stockholm. Det visar en lägesrapport från länsstyrelsen, som också gör gällande att det var fastighetens egna sensorer som identifierat gasen. Halten 0,6 ppm kan vara skadlig eller livshotande om man utsätts under längre tid, enligt amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA. Fosgen användes som kemiskt stridsvapen under första världskriget och var den stridsgas som tog livet av flest personer. Tyskland var först ut, men fosgen användes sedan av flera parter då striderna fastnade i ett skyttegravskrig, berättar militärhistorikern Fredrik Eriksson. I dag är fosgen ett utdaterat vapen, säger han. – Man öppnade behållaren när vinden blåste åt rätt håll, in över motståndarna. Men det blev mindre effektivt i takt med att man fick gasmasker. Säpo har sagt att räddningstjänsten inte uppmätte någon gas vid tidpunkten då insatsen avslutades, på fredagseftermiddagen i förra veckan. Myndigheten vill inte kommentera huruvida Säpos egna sensorer har gett utslag av fosgen, tidigare samma dag. I nuläget har Säpo inget mer att säga om händelsen, uppger man för SvD. Efter larmet spärrades ett stort område av, Säpos lokaler fick tillfälligt evakueras och Region Stockholm gick upp i stabsläge. Totalt åtta personer, varav två poliser, fick åka till sjukhus. Illamående och andningsbesvär var symptom som uppgavs. Samtliga kunde lämna sjukhuset under helgen. Samma dag sa polisen att det saknades belägg för att det hade rört sig om ett gasutsläpp. Nu vill man varken bekräfta eller dementera uppgiften. En förundersökning pågår och brottsrubriceringen är vållande till kroppsskada. I ett mejl till SvD skriver polisens presstalesperson Carina Skagerlind att man håller förhör och tittar på möjliga förklaringar. Polisen etablerade fort, i intervjuer med medier, en hypotes om att byggarbete eller svetsning kunde ligga bakom händelsen. Men att det skulle röra sig om fosgen från svetsning låter osannolikt, säger Bengt Sjögren. Han forskar vid enheten för integrativ toxikologi vid Karolinska institutet. Bengt Sjögren har arbetat med hälsorisker kopplat till svetsning i 50 år och sammanställt en stor rapport på temat för Arbetsmiljöverket. – Svetsning görs jättemycket och fall av fosgen är absolut väldigt sällsynt. Fosgen kan bildas i samband med svetsning, om det sker i en miljö som innehåller ämnena trikloretylen, perkloretylen eller freon. Men det här är ämnen som är mycket ovanliga i dagens Sverige, enligt Bengt Sjögren. Det senaste svenska bekräftade fallet, som han känner till, inträffade 1987. Då utvecklade en 50-årig svetsare det allvarliga tillståndet lungödem och behandlades i respirator på sjukhus i drygt två veckor. Efter ett och ett halvt år var lungfunktionen i stort sett återställd. Även 1995 inträffade en olycka. En 65-årig man dog då av en hjärtinfarkt på sjukhus, en månad efter att han hade svetsat i en miljö med freongas. Fosgen kan möjligen ha spelat en roll, men sannolikt var andra gaser mer avgörande för skadorna, enligt Bengt Sjögren. Fosgen är en förrädisk gas eftersom den är färglös och uppges ha en sötaktig doft som påminner om hö

säpo

Expert dömer ut polisens teori om fosgenlarmet på Säpo

SVD

https://www.svd.se/a/eJb78g/

Drönare har kommit att symbolisera mycket av Rysslands krig i Ukraina. Nu satsar vissa ukrainska skolor på drönarutbildning, uppger Ukrainas minister för digital utveckling. Båda sidor i kriget är beroende av olika typer av drönare. Ryssland har under de två år som gått sedan Putin invaderade sin granne den 24 februari 2022 gjort brett bruk av den iranska Shahed 136, som kallas Geran 2. Ukraina har i sin tur bland annat använt Bayraktar-drönare från Natolandet Turkiet. Andra, mindre, kommersiella drönare som kan köpas av vem som helst, från exempelvis kinesiska DJI, används för saker som övervakning på slagfältet, även om de inte kan bära vapen. Så viktiga är drönarna – och Ukrainas förmåga att använda dem effektivt – att landets skolor nu inför drönarkunskap på schemat. Det meddelar Ukrainas minister för digital utveckling, Mikhailo Fedorov, på sin Telegramkanal enligt tidningen Kyiv Independent. Sju skolor startar ett ”kommersiellt drönarprogram” enligt tidningen. – Att lära sig kontrollera drönare är vital kunskap i dag i Ukraina, säger Fedorov. Han konstaterar även att medier använder dem för att dokumentera kriget och bevaka frontavsnitt som inte är enkla att ta sig till på ett säkert sätt. President Volodymyr Zelenskyj deklarerade nyligen att ett mål är att överträffa Ryssland i antal militära operationer med drönare under 2024. Drönarteknologi ingår i det militära bistånd som västländer skickar löpande till Ukraina. Kanada meddelade i februari att landet skickar 800 militära drönare till Ukraina, till en kostnad av 95 miljoner kanadensiska dollar. Flera länder, bland annat Storbritannien, är även igång med att hjälpa Ukraina starta teknikintensiva företag inom försvarsindustrin som sysslar med drönare.

ryssland

Ukrainas nya drag i kriget mot Ryssland: Drönarkunskap i skolan

SVD

https://www.svd.se/a/8Jrq8G/

Gråmulet, fuktigt och enstaka plusgrader. Det dystra vädret lär bli en utmaning i Vasaloppsspåret på söndag. ”Det kommer att bli jobbigt för många”, säger Sara Brantvall, som ska åka för elfte gången. På söndag körs det 100:e Vasaloppet. Men åkarna kommer inte att mötas av krispigt och inbjudande vinterväder. SMHI:s prognos tyder snarare på höstrusk. Det väntas bli dimmigt, regnigt och enstaka plusgrader. Otacksamma förutsättningar för den som ska åka skidor i 90 kilometer, enligt Vasaloppsveteranen och den utbildade skidcoachen Sara Brantvall. – Jämfört med normalföre så är det jättemycket tyngre för alla motionärer, säger hon och fortsätter: – Det kommer att bli jobbigt för många. Hon ska åka loppet för elfte gången på 14 år. Under fredagen var hon ute och testade spåren i Mora och gjorde bedömningen att de ”inte är jättesnabba”. Än har hon dock förhoppningar om att vädret ska skifta. – Jag är ganska cool för jag har varit med om förr att det inte alls har varit det som prognosen har sagt. Så jag har inte förfasat mig så mycket över det, säger Sara Brantvall. Hon betonar vikten av att försöka sova bra och äta ordentligt inför loppet. Och eftersom över 15 000 personer ska delta bör man vara förberedd på oväntade händelser. – Någon åker på din stav, eller så kliver man i en Vasaloppsbulle med sitt klister eller så ramlar någon framför en, säger hon. Dessutom tipsar hon om ett tankeknep när orken tryter: – När man kommit halvvägs kan man känna att “shit, är det så mycket kvar”, men då kan man komma ihåg att allt jobb som har tagit en till startlinjen gör att man är mycket mer än halvvägs när man är halvvägs. Fullt tryck i vallaverkstaden I serviceverkstaden på Skidsport Bromma i Stockholm arbetar Igor Svilar för fullt. Han har aldrig åkt Vasaloppet och ska inte göra det i år heller. Hans uppgift är i stället att ge kunderna bästa möjliga fäste och glid i spåret. – Det krävs väldigt, väldigt mycket för att lägga valla som håller i nio mil, säger han. Veckorna inför Vasaloppet och sportlovet är den i särklass mest hektiska perioden på året. Totalt lämnas hundratals par längdskidor in för vallning. – Det är mycket jobb, men jag har duktiga kollegor som kommer och hjälper till när det blir riktigt körigt, säger Igor Svilar. Även han varnar för att väderleken kommer att bli ett bekymmer. – Det blir svårare för att det inte är lika bra glid, säger han. De långsamma spåren lär slå mot såväl elitåkare som amatörer. Enligt Igor Svilar finns det inget entydigt svar på hur man ska behandla sina skidor utifrån de ofördelaktiga förhållandena. Hans uppmaning är dock att följa rekommendationer från materialtillverkarna. – Alla har sitt eget recept på hur de gör när de ska åka i svåra, varma förhållanden, säger han. Många skidpar hämtas ut av åkare så sent som på lördagen, dagen före Vasaloppet. I de fallen håller han koll på prognosen in i det sista innan han genomför de sista förberedelserna. – Det är inte lätt, men man försöker göra det bästa man kan, säger han. ”Nio mil att öva” Förutom att åka rullskidor och träna på stakmaskinen har Sara Brantvall, bosatt i Malmö, förberett sig genom att spela mycket ishockey. Men skidformen är inte på topp och dessutom har hon dragits med en förkylning. Sammantaget befarar hon att loppet för egen del kommer att bli ”ganska jobbigt”. För att orka med hela vägen anser hon att man bör få i sig energi tidigt in i loppet och sedan dricka var 30:e minut

vasaloppet

Dystert väder väntas på Vasaloppet: ”Blir jobbigt”

SVD

https://www.svd.se/a/ve4WxB/

Det är inte bara det svenska försvaret som förbereder inför Natointrädet. På Flagghuset har man tagit lärdom från när kriget i Ukraina bröt ut. ”Både sömmerskorna och vi på tryckeriet fick jobba treskift”, säger vd Stig Kvarnryd. Vid printern hänger stora flaggor som, nyligen tryckts och, väntar på att klippas till. ”Klipp-stationen” som utgörs av ett stort bord i ena änden av fabriken är fylld av Natoflaggor. Mitt i rummet står ägare och vd Stig Kvarnryd som precis blivit klar med en expressbeställning. Han berättar att det kan gå snabbt i branschen. I vissa fall kan jobbtelefonen till och med ringa mitt i natten. – Ibland blir det lite panikutryckningar. I det här fallet var det dessutom väldigt bråttom. Den här flaggan skulle liksom sitta uppe inom en och en halv timme. Beställningar av Natoflaggor har den senaste tiden också börjat rulla in. De flesta kommer från olika kommuner som förbereder sig inför det svenska medlemskapet. Privatpersoner har beställt Natoflaggor Stig Kvarnryd berättar att beställningarna vanligtvis kommer från någon i regeringen och från kommuner. – För man hedrar ju alltid en gäst med en flagga. Men nu har vi faktiskt två bordsflaggor till privatpersoner som kanske vill ha dem för att de tycker att det är kul eller något, säger han och skrattar. Med den tekniska utvecklingen går det både snabbare och krävs färre personer för att tillverka en flagga. När det gäller just dessa Natoflaggor utgår man från ett vitt tyg där både den blåa färgen och den vita kompassen trycks på med hjälp av en maskin. Men processen skiljer sig beroende på beställningen. Innan flaggan är helt färdigställd klipps eventuellt överfödigt tyg bort och en sömmerska syr även kanterna. Just i dag är de tre personer som får det hela att gå runt. En som jobbar i förbutiken, Stig som trycker flaggorna och en sömmerska. – Förut tog det betydligt längre tid men de flaggor som vi gör i dag tar omkring tre timmar. Men det är klart att storlek, material och annat påverkar leveranstiden, förklarar Stig Kvarnryd. Toppen inte nådd än Men höjden på efterfrågan av Natoflaggor är dock inte nådd än. Därför ligger fokuset hos tillverkaren på det som komma skall. – Just nu förbereder vi, för när det väl är klart och Sverige är med i Nato då kan det ju ringa 20–30 företag. Och då måste det finnas flaggor på lager. Branschen kan ibland även bjuda på tvära kast då efterfrågan kan skifta kraftigt i samband med större händelser. På Flagghuset har de framför allt tagit lärdom från när Ryssland fullskaligt invaderade Ukraina. – Både sömmerskorna och vi på tryckeriet fick jobba treskift. Vi tryckte fram ganska många flaggor på väldigt kort tid. Och gick från att sälja fem Ukrainaflaggor i snitt per år till att tillverka 500 flaggor första veckan, säger Stig. I anslutning till fabriken finns en förbutik där de färdiga flaggorna säljs. Där hänger allt från landsflaggor och landskapsflaggor i olika storlekar till vimplar. Men det är mer än bara officiella flaggor som tillverkas i fabriken. – Det kan ju variera. Nu har vi gjort en del flaggor för partier inför EU-valet exempelvis men imorse gjorde vi en flagga med Barbie-motiv som vi fick in en beställning på, säger Stig Kvarnryd.

svenska dagbladet

Svenska Natointrädet skapar försäljningsboom – för flaggor

SVD

https://www.svd.se/a/Mo41d0/

Det har varit tyst från Klarna kring de dramatiska turerna i styrelsen. Men nya dokument från betaljätten visar att ändringar i toppskiktet kommer att ske i mars. Det har varit några turbulenta veckor i Klarnas styrelse. I mitten av februari rapporterades att riskkapitalbolaget Sequoia, största ägare med 22 procent av aktierna, försökte avsätta styrelseordföranden Michael Moritz. Han var länge partner på Sequoia och ledde även bolagets första investering i Klarna 2010. I fjol lämnade han riskkapitalbolaget och har suttit kvar i Klarnas styrelse som oberoende ledamot. Den som ska ha initierat petningen av Moritz var Matthew Miller, enligt källor till The Information och Financial Times. Han är partner på Sequoia och klev in i Klarnas styrelse så sent som i januari. Men bara några dagar efter avgångskravet tvärvände plötsligt Sequoia, och uttryckte sitt stöd för Moritz. I stället skulle Matthew Miller bytas ut i styrelsen. Ny ledamot från Sequoia Klarna har inte kommenterat konflikten i media. Men nya dokument från Bolagsverket, med vd:n Sebastian Siemiatkowski som avsändare, bekräftar att ändringar kommer att ske i styrelsen. Det handlar om en ansökan om fortsatt undantag från bosättningskravet för styrelsen, något som företag behöver göra när flera av styrelsens ledamöter är bosatta utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Ansökan gäller för Michael Moritz, som är bosatt i USA och i nuläget har dispens till och med juli 2026. Men det framkommer även information om styrelseförändringarna. ”Avsikten är att Andrew Reed kommer att utses till ny styrelseledamot vid extra bolagsstämma den 12 mars 2024. I samband med detta kommer Matthew Miller att lämna styrelsen”, står det i dokumenten som SvD tagit del av. Andrew Reed är även han partner på Seqouia, och har arbetat på bolaget sen 2014. Han sitter bland annat i styrelsen för transportappen Bolt och mjukvarubolaget Figma. Närmar sig börsen I anslutning till bolagsstämman ska Klarna lämna in en lämplighetsprövning till Finansinspektionen gällande Andrew Reed. Något som inte längre är aktuellt för Matthew Miller. ”Eftersom Matthew Miller kommer att lämna såväl styrelserna i bolaget (Klarna Holding, reds anm) såväl som Klarna Bank i samband med bolagsstämman kommer varken ledningsprövning eller ägarledningsprovning att lämnas in avseende honom”, står det i ansökan. Några uppgifter om vad som ligger bakom bytet framkommer inte. Men i ett uttalande till aktieägare, som bolaget även delat med SvD, skriver Sebastian Siemiatkowski att Andrew Reed passar ”perfekt för Klarna” och att han ser fram emot samarbetet. ”Jag uppskattar det långvariga stödet och partnerskapet med Sequoia och Michael, speciellt nu när vi accelererar vår spännande resa mot en börsintroduktion i en era av generativ AI”, säger han och tillägger att det nu är ”fullt fokus framåt”. Berömmer ordföranden Att det är viktigt för Klarnas vd att Michael Moritz fortsätter som ordförande understryks också i handlingarna. ”Michael Moritz har en unik profil och kompetens och bedöms vara av stor betydelse för bolagets verksamhet i dag och för bolagets framtida utveckling”, skriver han och betonar att Klarna ska fortsätta växa, med ett särskilt fokus på USA. ”Sedan Michael Moritz tillträdde som styrelseordförande har expansionen på den amerikanska marknaden fungerat väl och marknaden är nu en av bolagets viktigaste.” Minskar förlusten På onsdagen släppte Klarna årsrapport för 2023. Den visade på en miljardförlust men samtidigt ett kraftigt förbättrat resultat, ökad omsättning och minskade kreditförluster. Tidigare i veckan uppgav källor för Bloomberg att Klarna siktar på en värdering på 20 miljarder dollar inför en notering på New York-börsen senare i år. Sebastian Siemiatkowski återkommer till vikten av den amerikanska marknaden flera gånger i dokumenten

klarna

Klarna ändrar i toppen efter maktkampen

SVD

https://www.svd.se/a/MozRA5/

Armémuseums nya utställning ”Korsvägar” skildrar Sveriges djupa kontakter med Ukraina. En tunn handskrift från 1710 är en av rariteterna och innehåller en av de tidigaste demokratiska författningarna i Europa. Förbindelserna mellan Sverige och det som i dag är Ukraina är av mycket gammalt datum, så det är klart att det är läge för en utställning i ämnet. ”Korsvägar” öppnade på Armémuseum lagom till tvåårsdagen av det fullskaliga ryska anfallskriget. Utställningen är ett samarbete mellan Armémuseum, Riksarkivet och Krigsmuseet i Kiev (som också kallas The National museum of the history of Ukraine in the second world war), och visar drygt hundra föremål, varav åtskilliga är inlånade från olika håll i Sverige och Ukraina. Det första nedslaget i historien är äktenskapet mellan Olof Skötkonungs dotter Ingegerd och storfurst Jaroslav den vise på 1000-talet. I en monter visas bland annat ett mynt från Jaroslavs tid, påträffat på Gotland, präglat med den numera välbekanta symbolen för Ukraina, den störtdykande falken. Nästa avdelning tar sikte på kontakterna mellan Sverige och det blivande Ukraina på 1600-talet. Krimtatarerna hade lierat sig med de kosackgrupperingar som stred mot grannarna i väster och norr, Polen-Litauen och Ryssland, och sökte stöd från flera håll. Från Riksarkivets samlingar visas här några vackert präntade brev från tatarerna till drottning Kristina, och Armémuseum visar upp en del av sin stora trofésamling, däribland ett antal fanor och en praktfull sköld med ukrainskt ursprung som erövrades under Karl X Gustavs polska fälttåg. Här kan man också se några stiliga dräkter som ger en bild av hur kosackfamiljerna och deras hövdingar, de så kallade hetmanerna, kunde klä sig. Men det är i 1700-talsavdelningen som man finner det förmodligen märkvärdigaste föremålet i hela utställningen, också det från Riksarkivets samlingar. Det är en tunn liten skrift, nedtecknad på latin med sirlig handstil i Bender år 1710. Upphovsman var hetmanen Pylyp Orlyk (Filip Orlik), efterträdare till Karl XII:s allierade Ivan Mazepa, och dokumentet brukar kallas Ukrainas första konstitution. Kanske fick kungen motta ett exemplar eftersom han hade åtagit sig att vara beskyddare för de ukrainska kosackerna i deras kamp för självständighet. Under åren 1716–1719 levde Orlyk i exil i Kristianstad. I 1700-talsavdelningen visas också mycket annat, däribland ett antal ukrainska praktföremål från tiden, och exempel på sådant som ingick i de svenska arméernas utrustning under fälttågen. Det sista nedslaget i historien berättar om 1900-talet, med fokus på Gammalsvenskby, den lilla orten i södra Ukraina där det än idag lever ättlingar till de estlandssvenskar som tvångsförflyttades dit i slutet av 1700-talet. Med ett porträtt av drottning Silvia som hittades på flodstranden sedan ryska invasionsstyrkor drivits bort för något år sedan landar utställningen i situationen för dagen. Här belyser man naturligtvis också det svenska militära stödet till Ukraina under de senaste åren. Initiativet till ”Korsvägar”, och samarbetet med museet i Kiev är berömvärda, och många av föremålen är högst sevärda. Samtidigt har det i medier (ETC och Proletären) förekommit uppgifter om interna bråk kring utställningen, att den skulle vara politiskt vinklad och nationalistisk. Som besökare kan man konstatera att utställningen dessvärre ger ett spretigt intryck, och den som inte är inläst på historien kan få svårt att orientera sig, inte minst i 1600- och 1700-talens europeiska stormaktsspel. Det skulle inte skada med en röd tråd att följa mellan de historiska nedslagen

ukraina

Recension: ”Korsvägar” på Armémuseum visar rariteter från Ukraina

SVD

https://www.svd.se/a/zEdgWK/

KULTURDEBATT | När Alva Dahl inte ville stryka ett stycke om en palestinsk författare i sin essä refuserades den av bokförlaget Stolpe, som hör till Ax:son Johnson-sfären. Här skriver hon själv om censuren. Entydiga paroller får mig att skruva på mig. Jag dras till nyanser och paradoxer och trivs bäst med att läsa och skriva långa, reflekterande essäer. Av någon anledning har jag därmed sett mig som en ofarlig skribent. Jag har fått texter refuserade för att de ansetts för långtråkiga, udda eller ofärdiga, men att själva stoffet skulle anses för kontroversiellt? Knappast. Visst kan ämnena väcka upprörda känslor, men jag är ju ingen debattör! Men kanske är komplexitet och saklighet det som stör mest i dagens offentliga samtal? Tanken slår mig när jag läser ETC:s granskning den 22/2 av arbetssituationen vid Armémuseum, där de anställda blev tystade när de i en utställning om relationen mellan Ukraina och Sverige ville visa hur denna har skiftat under århundradena. Museiledningen krävde en entydig bild. I mitt eget fall gick censuren till så här: Jag fick i uppdrag att skriva en längre essä om översättning till en antologi om läsning. Jag utgick från de två projekt som upptog min tid just då: Dels Bibelsällskapets nyöversättning av Nya testamentet, NT 2026, där jag ingår i redaktionskommittén. Dels Isabella Hammads roman ”Enter ghost”. I inledningen reflekterade jag över att båda dessa projekt för mig till ungefär samma trakter kring Medelhavet, där mitt medvetande vandrar runt i solen på dagarna medan min kropp sitter vid skrivbordet i ett blåsigt Luleå. Men att det skiljer två tusen år mellan texterna gör att arbetet går till på radikalt olika vis. Kulturella företeelser i dagens Israel och Palestina som är mig radikalt främmande, men tillhör vardagen för lokalbefolkningen i detta omstridda land – begrepp som skunk water och administrative detention – kan en enkel googling bringa klarhet i. Den antika kultur som Nya testamentets texter skildrar är däremot gåtfull, omtvistad och svårbegriplig på ett helt annat plan. Ännu krångligare blir det av att ett i sig entydigt ord som slav kan väcka helt olika associationer för en nutida svensk och för en romare under antiken. Det förlagets ledning krävde, bara ett par veckor innan boken skulle gå i tryck, var att jag skulle stryka hela stycket om Isabella Hammads bok. Märk väl: jag ombads inte omformulera eller ta bort något specifikt. Hela stycket om ”Enter ghost” skulle bort. Först hävdades det att avsnittet ”stack ut”. När jag invände kom argumentet att ”det pågående kriget gör att det blir en annan läsning”. Eftersom jag inte ville stryka stycket plockades mitt bidrag bort ur antologin. Men stycket stack inte ut, utan var en nödvändig tråd i den väv som min text utgjorde. Och att jag skulle vägra kännas vid en palestinsk romans plats i min översättarverksamhet på grund av kriget mellan Israel och Hamas är givetvis uteslutet. Det vore befängt. Förlaget Stolpe ägs av Ax:son Johnson-sfären (som nu fått representanter i den kommitté som ska ta fram regeringens kulturkanon). Deras agerande är skrämmande, inte minst mot bakgrund av de inställda framträdanden, påhopp och finansieringssvårigheter som nu drabbar kulturarbetare som själva är palestinier eller som på allvar vill diskutera kriget eller palestiniernas sak. Själv har jag inte drabbats av mer än en refuserad text. För palestinska författare tycks hela existensen bli refuserad. Titeln ”Enter ghost” är hämtad ur ”Hamlet”, en pjäs som bokens huvudpersoner sätter upp på Västbanken. Det finns ett gränsland mellan liv och död, påpekar Shakespeare och Hammad. Det lik som inte finner frid med de omständigheter hen dött i kan bli en vålnad

dahl

Alva Dahl: Bokförlaget Stolpe stoppade text om palestinsk roman

SVD

https://www.svd.se/a/GMoQb4/

Katastrofen i matkön i Gaza får Miljöpartiet att kräva att den svenska regeringen agerar mot Israel. USA:s president Joe Biden anser att händelsen försvårar samtalen om vapenvila. Katastrofen vid 30 lastbilar som delade ut nödhjälp i form av mat och medicin väster om staden Gaza under torsdagsmorgonen skapar reaktioner världen över. Exakt vad som skett är ännu inte helt klarlagt. Terrorstämplade Hamas hävdar att det handlar om en massaker och Gazas hälsoministerium, som Hamas styr, säger att 104 personer dödades av israelisk eldgivning, rapporterar Sky News. Vårdinrättningar har rapporterat om kroppar, och svårt skadade, med skottskador på överkropparna. Och en skottskadad man har berättat för nyhetsbyrån AP att den israeliska armén sköt honom i benet efter att den hade öppnat eld mot folkmassan två gånger. Allt enligt Sky News. Samtidigt hävdar Israels armé att personer trampades till döds och skadades när de omringade lastbilarna och plundrade dem, rapporterar Sky News. En talesperson för Israels regering har sagt att lastbilarna körde genom folkmassan och dödade tiotals personer, rapporterar Sky News. Armén hävdar att den först sköt varningsskott och sedan öppnade eld mot benen på människor som rörde sig mot en stridsvagn och trupper vid en militärpost, enligt tidningen Times of Israel. Militären påstår att färre än tio av personer föll offer för israelisk eld, enligt tidningen. I USA har president Joe Biden sagt att rapporterna om israelisk skottlossning i matkön försvårar samtalen om en tillfällig vapenvila. Tidigare trodde han att det skulle kunna bli ett avtal före måndag, men inte nu längre. Förslaget gällde en sex veckor lång paus i striderna och utbyte av israelisk gisslan mot palestinska fångar. I Sverige kräver Miljöpartiets utrikespolitiske talesperson Jacob Risberg att regeringen kallar upp Israels ambassadör. – När man uppenbart öppnat eld mot en folksamling som väntar på mat så kräver det en förklaring av Israels ambassadör, säger han. Det är väl inte helt klart vad som har hänt, blev det inte panik i folkmassan? – Vad gör de där med vapen riktade mot folkmassan som vill ha mat? Han pekar på den folkrättsliga principen ”Responsibility to protect”, som antogs av FN 2005. – ”Responsibility to protect” betyder att man inte bara står tyst och väntar på att någon annan ska göra något. Principen togs fram efter Srebrenica och Rwanda, säger Jacob Risberg. Principen handlar om en stat ska skydda sina medborgare mot folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Om inte staten kan det ska det internationella samfundet göra det. Och om inte staten gör något har det internationella samfundet en plikt att agera. Jämför du det som händer i Gaza nu med Srebrenica och Rwanda? – Nej, men principen har uppkommit efter de folkmorden. Svält ingår i folkmord och det finns gott om rapporter från norra Gaza om spädbarn som dör av för lite näring. Det finns ett ansvar när man ser folk som svälter ihjäl. När Israel inte tillåter nödhjälp att komma in är det fråga om det inte är krigsbrott. Är det krigsbrott? – Vi kunde höra högt uppsatta representanter från FN redan i november prata om att Israel begår krigsbrott. Så förmodligen har båda sidor begått eller begår krigsbrott. Hamas begick krigsbrott den 7 oktober. Gisslantagandet både från Hamas och Israels sida kan mycket väl vara krigsbrott det också. Socialdemokraterna ser i nuläget inget behov av att regeringen kallar upp ambassadören. ”Det här är en fruktansvärd händelse. Sverige bör kräva att Israel omedelbart släpper in oberoende utredare från internationella brottmålsdomstolen, ICC, för att utreda vad som hänt. De ansvariga måste ställas till svars”, skriver Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson i en kommentar. SvD har sökt utrikesminister Tobias Billström (M), som dock inte går att nå eftersom han är utomlands, enligt sin pressekreterare

israel

MP: Kalla upp Israels ambassadör efter katastrofen i matkön

SVD

https://www.svd.se/a/EQ3WGo/

Johan Rencks första film efter serien ”Chernobyl” är ett ambitiöst rymddrama med Adam Sandler och en rymdspindel. Det finns mycket att tycka om, men till slut bryr man sig inte riktigt. I ”År 2001: Ett rymdäventyr” från 60-talet – än i dag en ofta efterhärmad förebild inom science fiction-genren – hjälps människosläktet på traven i sin utveckling av en gudalik utomjordisk intelligens vid Jupiter. I ”Spaceman” – baserad på en roman av tjeckiska Jaroslav Kalfař – hjälps en människa på traven i sitt äktenskap av en luden, utomjordisk spindel vid samma planet. Jakub Procházka (Adam Sandler) är, som ensam kosmonaut från det tjeckiska rymdprogrammet, på väg mot Jupiter för att undersöka ett lila rymdmoln som oförklarligt synts på jordens himmel i två år. Teknologin har kommit så pass långt att han kan stå i direkt telefonkontakt med sina medmänniskor på jorden, men trots det känner han sig ensam. Kanske beror det på den krisande relationen med hustrun Lenka (Carey Mulligan), som känner sig lika ensam på jorden och vill skiljas. Men med hjälp av ett främmande väsen får Jakub tillfälle för självreflektion. Medhjälpare från Jupiter åsido lutar den lågmälda ”Spaceman” tematiskt mer åt Tarkovskijs ”Solaris” från 1979, än den storslagna ”2001”. Och den påminner kanske ännu lite mer om Duncan Jones ”Moon” från 2009. Dels i skildringen av ensamhet i rymden, med enskilda rymdfarare som utför sina uppdrag utan övrig besättning; dels i hur den skildrar den monotona vardagen och visuellt låter interiörerna kännas lite slitna, skåpiga och tråkiga, snarare än futuristiska och förkromade. Men där ”Moon” hänger all sin mystik på det mänskliga psyket, hänger ”Spaceman” det i stället på en luden specialeffekt. Ett genidrag i filmen är anlitandet av Adam Sandler. Hör man hans namn och tänker fåniga komedier är det förvisso förståeligt, men ett gravt förbiseende. Regissörer som Paul Thomas Anderson (”Punch-drunk love”), bröderna Safdie (”Uncut gems”) och Noah Baumbach (”The Meyorowitz stories”) har förstått detta, och nu kan ”Spacemans” regissör, svenska Johan Renck, sälla sig till den skaran. En gömd svärta i Sandlers komiska persona gör honom till en utsökt tragiker, lite som den klassiska paradoxen om den ledsna clownen. Även i denna film gör han en fin insats, med en slätare dialekt än vanligt, men fortfarande är det något som skaver. Och därmed kommer vi till den stora spindeln i rummet. När Jakub närmar sig Jupiter dyker den utomjordiska varelsen Hanuš (vars röst görs av Paul Dano) upp. Han presenterar sig som en uråldrig utomjording, men Jakub misstänker att han är en hallucination. Oavsett om han är verklig eller inte är det lika obegripligt att det rör sig om en jättestor, hårig spindel. Hanuš vill förstå människor i allmänhet och Jakub i synnerhet, och han fungerar som ett slags vergilisk ledsagare i Jakubs undermedvetna och minnen, framför allt i relationen till Lenka. Ju mer de utforskar desto mer förstår Jakub vad som brustit i deras relation. Åtminstone är det så det ska verka – det vi får se är brottstycken, och ibland samma fras upprepad om igen. Specialeffektsspindeln, med sina klotrunda ögon och en liten människoliknande mun som skymtar fram under käkarna, är gullig (åtminstone när man vant sig vid åsynen av den) men något oklar. Sandler gör sitt bästa för att tuta i oss att spindeln är hans bästa vän, men det når inte riktigt hela vägen fram

spaceman

Recension: Spaceman av Johan Renck med Adam Sandler på Netflix

SVD

https://www.svd.se/a/Ll8nBR/

Irene Svenonius lämnar politiken helt och hållet. Hon gör det 17 månader efter ett val som gjorde henne till oppositionsregionråd efter fem år som Moderaternas starkaste namn i Stockholmspolitiken. ”Nu pågår hemläxan med att ompröva vår politik”, säger hon till SvD. Irene Svenonius, 56 år, gör nu en snabb sorti från alla politiska uppdrag. Redan på måndag börjar hon på nya jobbet som överdirektör på Statens fastighetsverk. Förutom regionpolitiken lämnar hon även platsen i styrelsen för Sveriges kommuner och regioner, sin post i Moderaternas partistyrelse och den parlamentariska Vårdansvarskommittén som utreder frågan om staten helt eller delvis ska ta över huvudmannaskapet för sjukvården. – Jag återgår till den normala värld som jag varit i tidigare som tjänsteman. Sju år är en lång tid i politiken där Moderaterna axlat ett stort ansvar för utvecklingen i Stockholmsområdet. Hon säger att oavsett valresultatet 2022 så hade hon bestämt sig för att lämna under första halvan av den här mandatperioden – Så att min efterträdare hinner etablera sig ordentligt. Men varför inte direkt efter valförlusten? – En del går direkt efter en käftsmäll, men jag är ansvarstagande och ville inte lämna en organisation vind för våg. Nu pågår jobbet med att ompröva vår politik, flera arbetsgrupper har sjösatts för att göra hemläxan inför valet 2026. Irene Svenonius tog över som finansregionsråd 2017 efter Torbjörn Rosdahl som inte ansågs vara rätt person att leda partiet i valet 2018 efter skandalen med Nya Karolinska som SvD avslöjade. Var en kontroversiell politiker Hon fick uppdraget att städa upp i NKS-krisen, både när det gäller partiets egen hantering av affären och att omförhandla det guldkantade avtal som Skanska fått med regionen för att bygga och driva Nya Karolinska fram till 2040. – Jag har levererat på beställningen, att få ordning på sjukhuset, få ner kostnaderna med flera miljarder och att åstadkomma det sjukhus som var visionen. Det behövdes en helt annan styrning av sjukhuset, en ny ledning och nu har stockholmarna ett världsledande sjukhus när man blir riktigt svårt sjuk. Irene Svenonius har under åren varit en mycket kontroversiell regionpolitiker. Uppskattad av vissa och väldigt illa omtyckt av andra. En politiker som väcker starka känslor, ungefär som moderaten Filippa Reinfeldt gjorde en gång i tiden som sjukvårdslandstingsråd i Stockholm. – Jag står för min uppfattning, är rak och vill göra tydligt skillnaderna mellan olika politiska förslag. Vissa kallar det att vara omstridd, men jag gör noga skillnad på sak och person. Jag är oerhört noga med att inte attackera Aida Hadžialić (S) som person utan bara hennes politiska förslag. Men flera gånger har Irene Svenonius hamnat i rejäla blåsväder. Exempelvis i samband med den jävsituation som uppstod när hon var med och fattade beslut i ett NKS-ärende när hennes make då var upphandlingschef på sjukhuset. Men det har också handlat om sjukhusvarsel, den starka privatiseringsviljan och barnmorskekrisen för några år sedan. – BB-krisen var ett skolboksexempel på personal som slog larm därför att deras chefer inte lyssnade på dem. Jag gjorde det och gick ut och mötte arga demonstranter och lade fram konkreta förslag om ytterligare resurser. Det gav ju effekt, säger hon. Har backat tre val i rad Hennes svartaste minne från politiken är annars ”hatkampanjer” som hon och hennes familj drabbats av. – Det var jobbigt, det borde inte förekomma. Det gick ut över min familj när mitt hus vandaliserades och man gick till attack precis utanför ena dotterns sovrum, säger hon. Från 2006 styrde Moderaterna tillsammans med Alliansen region Stockholm med fast hand ända fram till valet 2014. Därefter började Alliansen att vackla, men fortsatte att styra regionen i minoritet innan man 2018 lyckades värva Miljöpartiet från det rödgröna laget

irene svenonius

Irene Svenonius (M) lämnar politiken: ”Ett misslyckande”

SVD

https://www.svd.se/a/nQ3Rlx/

Tusentals videos tystnade på Tiktok när skivbolagsjätten Universal protesterade mot dåliga villkor. Konflikten eskalerar nu – och maktkampen mellan teknik och musik trappas upp rejält. Det är en vedertagen sanning är att Spotifys främsta bedrift inte var den tekniska innovationen. Att med en knapptryckning kunna spela all världens musik var förvisso en imponerande bedrift. Men det riktigt svåra var att övertala skivbolagen om att delta. I en tidig intervju med The Guardian 2013 beskrev vd Daniel Ek det så här: ”Jag sov bokstavligt talat utanför deras kontor och kom in, vecka efter vecka, för att slå ner argument för argument”. Utan skivbolagens goda vilja, inget Spotify. En fråga som musikbranschen nu ställer sig är om samma sak gäller sociala mediejätten Tiktok. I slutet av januari tystnade nämligen tusentals videor på Tiktok efter att licensavtalet med världens största musikbolag – Universal Media Group (UMG) – gått ut. Förhandlingarna strandade efter att UMG ville ha mer betalt för sin musik, vilket Tiktok inte gick med på. UMG stängde då helt enkelt av all sin musik från plattformen. De som ville lyssna på Taylor Swift eller Billie Eilish möttes i stället av total tystnad. Resultatet blev lite märkligt, då allt ljud på dessa videor försvann. Videon fanns kvar men var nu knäpptyst. Således inte lika kul att titta på. Mycket talar för att detta bråk är på väg att bli väsentligt mycket större. Läget har blivit problematiskt för både Tiktok och dess innehållsskapare. Flera av dem tjänar sitt levebröd genom kommersiella samarbeten med varumärken, och tar betalt för att exponera dem i sitt innehåll. När många videor nu blev tysta sjönk populariteten rejält, vilket fick stora ekonomiska konsekvenser för skaparna. Nu finns det mycket som talar för att detta bråk är på väg att bli väsentligt mycket större. I musikbranschen finns det, något förenklat, två olika sorters rättigheter. Det finns rättigheterna som hör till själva inspelningen av låten – det som tidigare var en skiva, och som nu allt som oftast är ett inspelat spår som ligger på Spotify. Det är dessa som UMG har plockat bort från Tiktok hittills. Den andra sortens rättigheter tillhör de som har skrivit och producerat själva låtarna. De kallas för förlagsrättigheter. Varje låt – som alla som sett Melodifestivalen vet – kan dessutom ha en lång rad låtskrivare. Under tisdagen började UMG med det som branschen nu kallar ”the nuclear option”. Det innebär att skivbolaget plockar bort musiken för alla låtar där de representerar minst en låtskrivare. Exakt hur stor del av all populärmusik det omfattar är omdebatterat. Branschexperter sätter siffran på runt 80 procent, medan Tiktok själva menar att den är närmare 30 procent. I takt med att allt mer musik nu försvinner ökar pressen på Tiktok. Bråket utmanar den maktbalans som musikbranschen haft med Tiktok sedan plattformen slog igenom. Många populära artister – däribland Lil Nas X, Olivia Rodrigo och Doja Cat – har alla slagit igenom stort med hjälp av sin popularitet på Tiktok. Och just sättet som tjänsten låter användarna hitta ny musik är ett argument som Tiktok trycker hårt på. ”Det är sorgligt och en besvikelse att Universal Music Group har satt sin egen girighet över sina artisters och låtskrivares intressen. [...] de har valt att välja bort det kraftfulla stödet från en plattform, med långt över en miljard användare, som fungerar som ett medel för gratis marknadsföring för deras talanger”, skrev Tiktok i ett uttalande. UMG å sin sida skrev att Tiktok endast stod för 1 procent av deras intäkter, och tillade följande: ”I slutändan försöker Tiktok bygga en musikbaserad verksamhet utan att betala det verkliga värdet för musiken.” Det är minst sagt hårda ord

tiktok

Tiktok tystnar när Universal tar strid

SVD

https://www.svd.se/a/mQOJQl/

Delia försöker få ordning på tillvaron med fyra jobb, ett hushåll och tre barn, samtidigt som hennes lynnige man utövar våld mot henne. Samtidigt är filmen så rolig att man måste skratta mitt i eländet. Lika bra att säga det på en gång. Det här är en alldeles fantastisk film. En riktig fullträff. Paola Cortellesi är en superkändis på den italienska film- och tv-scenen, med en karriär som sträcker sig från satir till dramatik. Tyvärr är hon inte så känd i Sverige, i alla fall inte av mig. I ”Det finns alltid en morgondag” debuterar hon som filmregissör, manusförfattare och huvudrollsinnehavare. Och vilken debut! Filmen utspelar sig 1946 i en förort till Rom och är gjord i svartvitt som en kärleksfull hyllning till den italienska neorealismen. För cineasten är det bara att pricka av de många blinkningarna till Roberto Rossellini och Vittorio De Sica och inte minst till deras kämpande hjältinnor spelade av Anna Magnani och Sofia Loren i sina slitna klänningar och osminkade ansikten. Men det är neorealism med feministiska glasögon. Inte för inte ekar filmens titel – på italienska ”C'è ancora domani” – den kämpande Scarlett O’Haras mantra ”tomorrow is another day” i ”Borta med vinden”. Kvinnan som aldrig gav sig. När husmodern Delia (Paola Cortellesi) vaknar i den äktenskapliga sängen möts hennes ”godmorgon” av en örfil från maken Ivano (Valerio Mastandrea). ”Ärthjärna” och ”träskalle” är bara några av de invektiv han kastar på henne. Vad maken sysslar med får vi inte se. Sätter han briljantin i håret ska han spela kort med gubbarna, sprayar han sig med rakvatten ska han gå till hororna. Delia springer däremot mellan minst fyra jobb: lagar kläder, reparerar paraplyer, medicinerar en gamling och tvättar lakan, förutom att sköta hushållet, hålla isär sina bråkande småpojkar, stötta sin vuxna dotter och ta hand om den sängliggande svärfadern. För allt detta belönas hon med stryk. Det är så vardagligt att det bokstavligen tar sig i uttryck som en dans, en two step med invanda steg och rörelser, en rutin som ingen protesterar mot. ”Jag är ju lite lättretlig efter att ha upplevt två krig”, ursäktar sig Ivano. Det är sådana dubbelt ironiska repliker som gör filmen så rolig att man måste skratta mitt i eländet. Delia blir med tiden mer och mer medveten om det patriarkala förtrycket, som inte bara drabbar henne utan alla kvinnor oavsett samhällsklass, ett förtryck som bara pågår som något självklart och ofrånkomligt och förs vidare från generation till generation, från far till son. Men när Delia anar att även dottern Marcella kommer att utsättas är gränsen nådd och hon börjar försiktigt förbereda sig. Men på vad? Valmöjligheterna i Delias liv är få. Väninnan Marisa uppmanar henne att sticka, den amerikanska soldaten William erbjuder hjälp och den gamla kärleken, bilreparatören Nino som hon borde valt i stället för sin man, vill ta med henne norrut. I en underbar scen ler de längtansfullt mot varandra med choklad på tänderna. Men är något av valen realistiskt? När slutet kommer, tar det en helt oväntad och fantastisk vändning, som inte ens den mest osentimentala kritiker kan värja sig mot. Plötsligt ser man också de spår som omärkligt har lagts ut under berättelsens gång. Det är genialt.

det finns alltid en morgondag

Recension: Det finns alltid en morgondag är en fantastisk film

SVD

https://www.svd.se/a/zEdgw4/

I Nato blir Sverige tryggare – men får nya förpliktelser, säger Ulf Kristersson (M) till SvD. Betyder det att vi kan skicka Jas-plan för att hjälpa Ukraina? ”Vi har inte kommit närmare något beslut”, säger statsministern. Trots att han i decennier kämpat för att Sverige ska överge 200 år av alliansfrihet ville Ulf Kristersson (M) inte fira när Ungern i måndags röstade bort det sista hindret för Sveriges Natomedlemskap. Det får vänta tills Ukraina vunnit sin frihet, sa statsministern. När han träffar SvD i Rosenbad på torsdagen berättar han vad han tänkte när det stod klart att bara formalia återstår innan svenska flaggan kan bli den 32:a att hissas utanför Natohögkvarteret i Bryssel. – Att det var väldigt bra. Nu är alla de stora besluten fattade i en resa som vi kan diskutera när den började. Men nu närmar den sig slutet. – Vi blir säkrare, men i en väldigt osäker tid. I sitt tal till nationen på torsdagen sa dock president Putin att Ryssland nu måste stärka sin västliga gräns mot Nato, efter att Finland och Sverige gått med. ”Väntat”, säger Kristersson. – Att de inte gillar Finlands och Sveriges Natomedlemskap är rätt uppenbart, och har varit det hela tiden. Ville gå med tillsammans med Finland Nu när Sverige står på randen till Nato vill statsministern backa och prata historia. Inför intervjun skickar hans medarbetare en punktlista som börjar med att dåvarande Folkpartiet blev första parti att förespråka ett svenskt medlemskap, 1999, följt av Moderaterna 2003. Själv börjar Ulf Kristersson ännu tidigare. Han talar om hur Sverige efter andra världskriget gick från en pragmatisk syn på att hålla landet utanför kriget till en mer ideologiskt syn på alliansfrihet och neutralitet. Och det dröjde alltså till efter kalla krigets slut innan något började hända. Efter Rysslands annektering av Krim 2014 svängde Kristdemokraterna och Centerpartiet i frågan och sa ja till Nato. – Sedan var det en ganska lågintensiv process som jag kan överblicka, i alla fall för egen del, egentligen med start då jag blev partiledare 2017. Det som hände efter krigsutbrottet 2022 var att Socialdemokraterna på bara några månader bytte fot. Allt skedde hand i hand med Finland, vars socialdemokrater också svängde. Hade det varit möjligt eller lämpligt att gå med innan Finland svängde? – Jag såg ett stort egenvärde i att göra det tillsammans med Finland, men med den stora skillnaden att jag tidigt var övertygad om att Finland skulle ändra sig. Är du på någon punkt kritisk mot Socialdemokraterna och den förra regeringen i den här processen? – Nej, inte alls. Tvärtom. Jag är jätteglad över att de ändrade sig, och det säger jag inte bara för att jag förutspådde det. – Jag har respekt för partier som har haft en ståndpunkt och som skaffar sig en ny ståndpunkt. Det var alltså den socialdemokratiska regeringen som lämnade in Natoansökan, men det blir Ulf Kristerssons regering som inom en snar framtid tar det i mål. Han beskriver processen mot Natomedlemskap som glidande där Sverige under lång tid närmat sig försvarsalliansen genom olika samarbeten. En stor förändring är att Sverige kommer att omfattas av artikel fem, löftet om hjälp vid ett militärt angrepp. – Blir vi angripna så är vi också med i den mest avskräckande, mest fredsbevarande, organisationen som finns. Men där finns också förpliktelser. Om ett annat land blir angripet så kommer vi delta. Lyfter fram svensk styrka kring Östersjön Exakt hur ett sådant deltagande ska kunna se ut diskuteras just nu i Försvarsberedningen. Det som kommer ske relativt omgående i och med inträdet är att Sverige kommer att delta i det löpande ”vardagsarbetet” i Nato, till exempel med ”air policing”, det vill säga luftpatrullering

ulf kristersson

Ulf Kristersson till SvD om Sveriges roll i Nato

SVD

https://www.svd.se/a/5B1Qke/

Magdalena Andersson har jämfört en punkt i Tidöavtalet med angiverisystem i auktoritära stater. Protesterna väller in till regeringen. Men S-ledarens linje får mothugg internt i partiet. Motståndet är enormt. – Jag förstår inte varför man är så upprörd som många av mina kollegor är. Det säger socialdemokraten Kristina Edlund som är kommunstyrelsens ordförande i Linköping. Enligt henne har debatten spårat ur. – Jag tycker att man behöver sansa sig lite. Det handlar om förslaget att införa så kallad informationsplikt. En sådan skulle innebära att offentliganställda blir tvungna att anmäla personer, som misstänks befinna sig olagligen i landet, till polis och Migrationsverket. En utredning skissar på den exakta utformningen och vilka situationer som eventuellt bör undantas. Trots att det färdiga förslaget ännu inte presenterats så har protesterna varit massiva. Kritiker pratar om en ”angiverilag”. Arbetsgivarorganisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) vill att samtliga deras anställda ska undantas och fler än 60 kommuner och regioner har inkommit med kritiska skrivelser till regeringen. Bland flera av dem sitter samma partier som i regeringsställning lagt fram förslaget. Däribland den västsvenska kommunen Bollebygd, där Moderaternas Ingridh Anderén är andra vice ordförande i kommunstyrelsen. – Vi är en väldigt liten kommun och ser hela tiden till det perspektivet. Vi måste kunna känna tillit till varandra och kan inte gå runt och fundera på vem som har satt fast någon annan. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har argumenterat för informationsplikten och betonat vikten av ”ett offentligt Sverige som drar åt samma håll”. Men partikollegan Ingridh Anderén i Bollebygd tror inte att det är rätt sätt för att bekämpa illegal invandring. – Det kan inte vara personalens ansvar att ange personer. Vi har Migrationsverket och polisen. Det här är deras ansvar, tycker jag. Det ska inte ligga på en enskild skolsköterska eller LSS-bedömare, säger hon. Om en skolsköterska misstänker att någon befinner sig olagligen i landet utan polisens vetskap, vad är faran med att hon anmäler det? – Att hon blir rädd, till exempel. Det kan bli så att hon utsätts för repressalier eftersom det ses som hon har ”golat”. Det kan skapa en hotbild. I sociala medier har Magdalena Andersson tidigare skrivit att förslaget ”påminner om angiverisystem som vi sett i auktoritära stater”. Men Kristina Edlund, socialdemokraten från Linköping, håller inte med. – Jag tycker inte att det är så kontroversiellt att den SD-stödda regeringen lägger fram förslag om informationsplikt. Det är en förlängning på Socialdemokraternas arbete från förra mandatperioden. Kristina Edlund är sjuksköterska i grunden och ser framför sig undantag från informationsplikt i vissa situationer. Hon nämner akutsjukvård och förskoleverksamhet. Samtidigt ser hon en stor poäng med att allt från socionomer till personer som jobbar med offentlig upphandling blir tvungna att anmäla personer som vistas olovligen i landet. Det kan också finnas anledning att viss vårdpersonal omfattas, tycker hon. – Vi ser ett växande skuggsamhälle i Linköping och vi har dålig koll på vår befolkning. Hur ser du på risken att informationsplikt sår misstro och splittring mellan människor, som en del befarar? – Den splittringen ser jag redan nu på daglig basis i Linköping, utifrån en rad allvarliga händelser som har inträffat här. Att Kristina Edlund och styret i Linköping har tagit ställning för regeringens förslag har mötts av blandade reaktioner, berättar hon. – En del partikollegor har haft svårt för att vi har landat i olika slutsatser, men många Linköpingsbor har kommit fram och varit positiva till vårt ställningstagande.

s

Oenighet både hos S och M gällande föreslagen informationsplikt

SVD

https://www.svd.se/a/8Jrwkw/

PODD När Reddit noteras i New York är det första sociala mediebolaget som går till börsen på fem år. Det finns bara det ett stort problem – de egna användarna. Det är USA:s tredje största sajt efter Google och Youtube. Med 76 miljoner användare varje dag, och totalt över en miljard poster i mer än 100 000 communities. Nu ska internetforumet Reddit till börsen på en värdering av 5 miljarder dollar. Det är den första noteringen av ett sociala mediebolag sedan 2019 – och ett test för den skakiga techmarknaden. Flitiga användare av Reddit kommer att få förtur att köpa aktier innan bolaget gör debut på New York-börsen. Men användarna – och innehållet på forumet – kan också komma att ställa till för bolaget. Hör Björn Jeffrey och Erik Wisterberg diskutera porren, storägaren Sam Altman och ”assholes” på Reddit. Dessutom: En konkursvåg sveper över svensk tech. Kommer riskkapitalet att rädda krisande startups? Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair, Erik Wisterberg och Henning Eklund. Producent Marcus Morey-Halldin, redaktör Claes Lönegård. Lyssna på SvD Tech brief SvD Tech brief produceras av Svenska Dagbladet och distribueras av Acast. Förutom att lyssna här på SvD.se kan du även höra podden i följande kanaler: Hitta podcasten genom att söka efter ”SvD Tech brief” – eller klicka på länkarna.

börsen

Reddit till börsen – med porr och Altman

SVD

https://www.svd.se/a/EQOGQP/

I ”Den sista resan” försöker Filip Hammar ingjuta lite ny livsglädje i sin far med hjälp av sin vän Fredrik Wikingsson och en gammal Renault. Det är oavbruten underhållning. Filip och Fredrik har redan utnämnt ”Den sista resan” till årets svenska film. Det är lite tidigt att avgöra kan tyckas. Men det är ingen tvekan om att duon besitter så väl berättarglädje som drivkraft, vilket de redan bevisat i filmer som ”Trevligt folk” om ett somaliskt bandylag och ”Tårtgeneralen”, om mannen som ville baka världens längsta smörgåstårta, med Mikael Persbrandt i titelrollen. Denna gång handlar det om någon som ligger Filip lite närmare om hjärtat, nämligen hans pappa Lars Hammar, älskad fransklärare i Köping. Lars Hammar är i 80-årsåldern och har tappat geisten. Allt det där som skulle göras efter pensionen har inte blivit av. Lars sitter mest i sin fåtölj och stirrar. Den många hundra sidor långa boken om den före detta franske presidenten de Gaulle blir liggande oläst. Lars har gått in i en depression. Filip tycker att något måste göras för att få upp pappa på banan igen. Det tycker även Lars fru och Filips mamma Tiina. Sagt och gjort. Filip och Fredrik bestämmer sig för att ta pappa Lars på en resa till Frankrike, till hans gamla älsklingsplats Beaulieu på Rivieran, i en orange Renault 4. Precis som familjen Hammar brukade göra varje sommar under Filips uppväxt. Det börjar dåligt. Redan första hotellnatten i Malmö ramlar Lars ur sängen och slår sig illa. Det blir sjukhusvistelse och rehabilitering innan färden kan fortsätta med rullator. Lars är inte glad men Filip och Fredrik ger inte upp. De kör bilen genom Europa medan Lars tar flyget och så möts de vid franska gränsen där de tillsammans baxar in bilen i drömlandet med pappan vid ratten. Allt ska bli som förr, är tanken. Det blir det inte men det blir kul ändå. För Filip och Fredrik ordnar hela tiden överraskningar för den intet ont anande pappan. Lars uppskattar särskilt det franska temperamentet och för att göra honom glad ordnar duon ett ”äkta” uppträde runt en felparkering. Mycket roligt. Ett annat arrangemang då Lars ska dra sin berömda historia om Belafonte för sina franska grannar funkar inte lika bra, men själva organiserandet, inklusive ett tåg som ska dundra förbi i rätt ögonblick, är fantastiskt. Det är oavbruten underhållning. Som alla råskinn – Filip och Fredrik brukar inte lägga fingrarna emellan som programledare – är Filip oerhört känslig och sentimental när det handlar om honom själv. När den allra sista överraskningen presenteras för Lars, där han sitter nere vid medelhavets strand, är Filip nära att dränka filmen med sitt tåreflöde medan pappan lugnt tittar på. Han är nämligen snäll rätt igenom. En enda synd har han begått i sitt liv och den får han förlåtelse för av en katolsk präst.

den sista resan

Recension: Filip och Fredriks ”Den sista resan”

SVD

https://www.svd.se/a/wAwO3M/

Kommittén bakom de nya närings­rekommendationerna håller med kritikerna: det finns en ”robust” koppling mellan ultraprocessad mat och hälsa. Men sedan går åsikterna isär i den nordiska forskarstrid som brutit ut. Kommittén bakom de nya närings­rekommendationerna håller med kritikerna: det finns en ”robust” koppling mellan ultraprocessad mat och hälsa. Men sedan går åsikterna isär i den nordiska forskarstrid som brutit ut. Debatten kring ultraprocessad mat väcker starka känslor. När de nya Nordiska närings­rekommendationerna (NNR2023), som bland annat ligger till grund för Livsmedelsverkets kostråd, presenterades förra sommaren utbröt en infekterad forskarstrid. De experter som på NNR-kommitténs upp­drag gått igenom all forskning kring ultra­processad mat kände inte alls igen sig i det slutförslag som sedan togs fram av den beslutande kommittén. I ett brev lyfte de fram 13 allvarliga avvikelser. ”Ultraprocessat grov definition” Jacob Juel Christensen är näringsfysiolog och forskare vid universitetet i Oslo och ledamot i NNR-kommittén som han flera gånger offentligt företrätt i den norska debatten. Han försvarar beslutet att inte rekommendera en begränsad konsumtion av ultraprocessad mat. – Det finns punkter där vi är överens. Vi är helt eniga om att när det kommer till observations­studier, som det med tiden blivit väldigt många av, så är det ett väldigt tydligt samband mellan ultraprocessad mat och hälsoutfall. Den effekten eller associationen är väldigt robust och väldigt reproducerbar, säger Jacob Juel Christensen. Men han betonar att detta gäller då man ser på totalen av vad människor äter – men inte vad gäller alla enskilda produkter. – Problemet är som vi ser det att den definitionen är för grovkornig. Den fångar upp väldigt många osunda matvaror men också väldigt många sunda matvaror eller matvaror som i vart fall inte har någon negativ inverkan. Visst fullkornsbröd ultraprocessat Nyligen visade en studie att det finns skillnader vad gäller risken för typ 2-diabetes för olika undergrupper av ultraprocessad mat. Ett exempel var fabrikstillverkat fullkornsbröd – där Jacob Juel Christensen framhåller att hälsoeffekten på vissa punkter kan vara positiv, exempelvis genom att bidra med fullkorn. Kan riskerna som kopplas till ultra­processad mat bemötas via andra kostråd? – Ganska mycket. Det finns andra rekommendationer som att begränsa socker, mättat fett och salt som jag tror till stora delar överlappar vad man skulle uppnå genom att begränsa ultraprocessade varor. En kärnfråga i debatten tycks vara om bearbetningen i sig spelar en roll för hälsan, eller om mat enbart är en produkt av dess kända beståndsdelar. Vad anser du? – Både och. Ofta sägs det i debatten att det är antingen eller. Förr handlade allt om mikro­näringsämnen och nu är det bara bearbetning som gäller. Men vi vet att vi måste ha närings­ämnen för att kroppen ska fungera. Samtidigt frigörs många näringsämnen av bearbetning som i vanlig matlagning, säger Jacob Juel Christensen. ”Sund mat ska vara billig mat” Men det vi diskuterar här, fortsätter han, är inte vanlig bearbetning utan ultraprocessande – där det kommer in nya metoder som framför allt industrin använder sig av, och även moderna tillsatser. – Där är saken ännu inte helt avgjord och där behövs forskningsstudier, särskilt kliniska studier (på försökspersoner, reds anm), som ser på hälsoeffekterna. Det är massor vi inte vet, särskilt när det kommer till mekanismerna. Jacob Juel Christensen menar att man också måste väga in målet om jämlik hälsa. – För kunden är pris och tillgänglighet helt avgörande. Alla har inte råd att köpa bageribröd. Därför hänger det tätt samman med arbetet för en jämlik folkhälsa att få ett processat bröd som är så hälsosamt som möjligt. Det är viktigt att den sunda maten ska vara den billiga maten

livsmedelsverket

Livsmedelsverket får kritik – forskarstrid om ultraprocessad mat

SVD

https://www.svd.se/a/O8ww1E/

Tvåbarnsmamman Irina, 38, har bott och arbetat i Sverige i snart två år. Men de byråkratiska svårigheterna har blivit övermäktiga. Nu ska hon och sönerna återvända till krigets Ukraina. Väskor ska packas, ytterkläder ska kläs på, tider ska passas. Det är sportlovsmorgon i huvudstaden. På schemat för Irinas två söner, som är sex och åtta år, står fotbollsläger och de måste skynda iväg till tunnelbanan med sin moster för att komma i tid. Vardagen rullar till synes på som vanligt, men de halvtomma hyllorna i lägenheten vittnar om den kommande förändringen. Irina och sönerna ska snart flytta tillbaka till Ukraina. Efter nästan två år i Sverige har hon gett upp. – Jag är emotionellt och psykiskt utmattad. Hon anlände till Stockholm för knappt två år sedan tillsammans med sina söner, sin syster och sin tonåriga systerson. De tillhör en grupp av totalt 59 900 ukrainare som har kommit till Sverige via EU:s massflyktsdirektiv sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. Här känns det som att man är en andra klassens invånare. Samtidigt stannade hennes man kvar i deras gemensamma hem utanför Kiev. Sedan dess har Irina och barnen tagit varje chans att besöka honom. Nu ska de snart återförenas permanent. Sverige sticker ut Ett av skälen till att Irina väljer att återvända är de hinder som hon anser att ukrainska flyktingar möter i Sverige. Hon är kritisk mot systemet. – Om jag hade vetat detta hade jag inte valt Sverige. Jag hade valt Polen eller Tyskland i stället. De behandlar en som en medborgare, speciellt om du arbetar. Du respekteras, du blir en del av samhället. Och här känns det som att man är en andra klassens invånare. Såväl hjälporganisationer som oppositionen har hävdat att de ukrainska flyktingarna har undermåliga förutsättningar. Framförallt har dagersättningen på 71 kronor ifrågasatts. Men Sverige sticker ut även i andra hänseenden. I april 2023 släppte Nordiska rådet en rapport som jämförde villkoren för ukrainska flyktingar i de nordiska länderna. Rapporten slår fast att Sverige – utöver att ha lägst ersättning – även erbjuder sämre tillgång till välfärdstjänster som språkutbildning och sjukvård. Dessutom får ukrainarna inget svenskt personnummer. Till följd av detta har de inte rätt till ersättning vid vård av barn eller föräldrapenning. Det sistnämnda blev droppen för Irina. I augusti i fjol fick hon veta att hon är gravid med parets tredje barn, deras första dotter. – Då började jag förbereda eftersom jag tänkte att det inte kommer att ändras. Jag väntade på att läget kanske skulle förändras, men sedan visste jag att det skulle förbli likadant när barnet föds. Irina hade redan löst ett heltidsjobb vid ett globalt företag när hon kom till Sverige i april 2022. Avsaknaden av personnummer har dock lett henne in i en byråkratisk labyrint. Den främsta bromsklossen: Hon kan inte identifiera sig digitalt. All kontakt med myndigheter och banken måste ske på plats och hon kan inte skaffa bank-ID eller swish. Fick nej av banken tre gånger Det tog ett halvår innan banken – efter tre avslag – till slut godkände hennes ansökan om att starta ett svenskt konto. – Jag tror inte att de själv förstår det här systemet de har infört i Sverige. De förstår inte att vi redan är skadade mentalt från kriget. Ge oss ett enklare liv, inte ett svårare, säger Irina. Situationen har inneburit ständiga besök på myndigheter för att reda ut oklarheter eller lämna in dokumentation. Hon blir frustrerad och uppeldad när hon beskriver läget. – Det är så tidskrävande, och det påverkar mitt jobb negativt hela tiden

ukraina

Flyktingen Irina återvänder till Ukraina

SVD

https://www.svd.se/a/5BPVL6/

Han slutar som den längst tjänstgörande senatsledaren i USA:s historia i november. Med Mitch McConnells sorti blir det republikanska partiet ett annat.  NEW YORK Mitch McConnell tillträdde som senator 1985. En 43-årig republikan från Kentucky i sidbena och polisonger. På onsdagen meddelade han att han slutar som sitt partis ledare i senaten i november. En post han innehaft längst av alla republikaner i landets historia. McConnell, nyss fyllda 82, sa att det var dags för nästa generations ledare att ta vid. Att han väntat på rätt tillfälle. Budskapet var att det var ett beslut som växt fram efter en tids kontemplation. Beskedet var samtidigt inte oväntat. McConnell har i sviterna av en hjärnskakning efter en fallolycka på ett hotell framstått skröplig. Ändå är det inte i första hand hans hälsotillstånd som föranlett spekulationer om att han varit på väg att lämna. För Trumprepublikaner representerar McConnell status quo. Den gamla sortens republikanska parti, stöpt av Reagan. Ett parti med diametralt annan syn på USA:s roll i världen, grundad i vad som brukar kallas amerikansk exceptionalism. Uppfattningen att USA baserat på sin politiska historia och sina värderingar är unikt lämpad för - och skyldig till - en framträdande plats på världsscenen. En uppfattning som den populistiska högern idag avvisar till förmån för en isolationistisk hållning. America first, som den säger. I sitt tal på onsdagen tillstod McConnell att han är medveten om partiets förflyttning. ”Tro mig, jag känner till politiken inom mitt parti just nu. Jag har många fel. Att missuppfatta politiken är inte ett av dem.” Han gjorde också tydligt vilken sorts republikan han är, och refererade till Reagans berömda avskedstal som president. ”Med det sagt tror jag mer än någonsin att USA:s globala ledarskap är grundläggande för att bevara den ”glänsande staden på kullen” som Reagan pratade om. Så länge som jag andas på denna jord kommer jag att försvara amerikansk exceptionalism.” McConnell har gjort sig känd som en skicklig taktiker, men onsdagens besked illustrerar hans ideologiska principfasthet. Hans insisterande på fortsatt militärt stöd till Ukraina, vilket är en vattendelare i partiet. McConnell har uppmanat kongressen att rösta för ett hjälppaket på motsvarande 600 miljarder kronor men har mött motstånd. Texassenatorn Ted Cruz, till exempel, har sedan en tid uppmanat McConnell att lämna sin post. Det är heller ingen hemlighet att McConnell har en ansträngd relation till Donald Trump, även om den i början var relativt välfungerande. Duon samarbetade i tillsättningen av konservativa domare och skattereformer, men efter att McConnell gjorde det tydligt att han ansåg Trump ansvarig för stormningen av Kapitolium försvann all sämja. Ställningstagandet skedde till ett personligt pris. En del anser att han borde gjort mer och röstat för att fälla Trump i riksrätten som följde, samtidigt som många partikamrater tycker att han gått för långt. Reaktionerna på minoritetsledarens besked på onsdagen säger något om hur det politiska landskapet ritats om. ”Vi slåss som fan men han har aldrig, aldrig, förvrängt något”, sa president Biden som kallade relationen ”jättebra”. Några av partikamraterna var kyligare. ”Våra tankar är med våra demokratiska kollegor i senaten vid pensioneringen av deras med-majoritetsledare Mitch McConnell (D-Ukraina)”, skrev det Trumpkonservativa frihetsutskottet på X. Vad som händer med det republikanska partiet efter att McConnell lämnar sin post (han stannar kvar som senator mandatperioden ut) beror förstås på vem som efterträder honom. Tre John har aviserat sitt intresse: John Thune från South Dakota, John Cornyn från Texas och John Barrasso från Wyoming. Om det blir någon av intressenterna återstår att se. Det är möjligt att Donald Trump och hans allierade kommer att yrka på ett annat namn. Med Mitch McConnells sorti blir det republikanska partiet sannolikt än mer Donald Trumps

mitch mcconnell

Med Mitch McConnells sorti blir det republikanska partiet ett annat.

SVD

https://www.svd.se/a/xgKWBR/

Chaïm Soutine levde länge i utanförskap och fattigdom, men hans inflytande på senare konstnärer kan inte överskattas. Nu visar Louisiana den första stora nordeuropeiska utställningen med hans intensiva, fascinerande måleri. ”Mot strömmen” heter den första utställningen i Nordeuropa med Chaïm Soutine. Men frågan är om konstnären inte skapade en helt egen ström inom den frambrytande modernismen i början av 1900-talet. Under en kort och intensiv karriär kom han att skapa expressiva målningar vars motiv löses upp i färg. Utställningen på Louisiana, som är kronologiskt hängd och grupperar verken efter motiv, följer hans konstnärskap genom hela dess bredd. Hans porträtt, landskap och enkla stilleben som strålar av intensiva färger, och det är lätt att förstå hans betydelse för kommande konstnärsgenerationer. Det är svårt att tänka sig konstnärskap som Willem De Koonings, Francis Bacons, Cecily Browns eller Marlene Dumas utan Soutines förmåga att måla fram ett skälvande liv ur färgens gytter. I porträtten möter vi vanliga människor fångade inifrån och med föga hänsyn till anatomi. Kocken, konditorn, skådespelerskan och barnet är målade som landskap där inre eufori möter vardagens leda. Född 1893 i en shtetl utanför Minsk i vad som idag är Belarus, i en barnrik judiskortodox familj och uppväxt under yttersta knappa förhållanden, valde Soutine tidigt konstnärsbanan. Från att ha varit utfattig och okänd fick han skäligt betalt för sina verk och ett erkännande. Efter studier i Vilnius kom han 1913 som tjugoåring till Paris, rakt in i stadens bohemiska och nyskapande konstnärsmiljö. Där förblev han dock i många år i utanförskap och fattigdom, med konstnären Modigliani som en av få vänner och stöttepelare. Viktiga förebilder både tekniskt och motiviskt var de gamla mästarna på Louvren, Chardins intima köksstilleben, El Grecos färgexplosioner och anatomiska förvrängningar och den slaktade oxe som Rembrandt målade, och likaså hur impressionismen fångade ögonblicket med penseln. En stor grupp emigranter från Östeuropa var aktiva inom den tidiga modernismens strömningar. Många samlades i ateljé­kollektivet La Ruche i Montparnasse som ofta blev första anhalten i Paris. Målningarna är i rastlös rörelse mellan olika tillstånd, ett ständigt nu, mellan liv och död. Termen Parisskolan myntades 1925 och kom också att användas nedsättande om utländska och judiska konstnärer från hela världen, när 1930-talets alltmer antisemitiska strömningar fick fotfäste hos franska konstkritiker. Det var konsthandlaren Léopold Zborowskis stöd och den inflytelserike amerikanske samlaren Albert C. Barnes som blev vändpunkten för Soutine. Från att ha varit utfattig och okänd fick han skäligt betalt för sina verk och ett erkännande. Men den stabilitet det gav blev kortvarig, då nazisternas ockupation av Frankrike ledde till att han med vacklande hälsa fick fly ut på landsbygden för att undkomma deportation och senare till hans död 1943 i Paris i samband med en akut operation. På Louisianas utställning ligger fokus på perioden från första världskriget till depressionen 1929, en av de mest produktiva för konstnären. Målningarna är i rastlös rörelse mellan olika tillstånd, ett ständigt nu, mellan liv och död. Mellankrigstiden kan jämföras med vår, en tid när världen håller andan, full av förändringar, sociala omvälvningar och utsatthet. I ett tidigt stilleben målade Soutine tre storögda salta sillar och gafflar som tycks gripa tallriken som händer. Hungern är inte långt borta

soutine louisiana

Recension: Chaïm Soutines målningar lyser på Louisiana

SVD

https://www.svd.se/a/P4K6AR/

Satir om Centraleuropa, Johan Rencks nya rymdexkursion och en hungrig globetrotter – SvD Kultur guidar till höjdpunkterna i tablån. Satir om Centraleuropa, Johan Rencks nya rymdexkursion och en hungrig globetrotter – SvD Kultur guidar till höjdpunkterna i tablån. The completely made-up adventures of Dick Turpin Serie, 6 avsnitt, Apple TV+ (premiär 1 mars) Svenska tittare känner kanske främst igen Noel Fielding som en av domarna i ”Hela England bakar” – i hemlandet kom dock berömmelsen redan via nollnolltalsserien ”The mighty boosh”. Nu spelar han stråtrövaren Dick Turpin, en person som visserligen funnits på riktigt, men som efter att blivit hängd 1739 förvandlats till ett slags romantisk, mytomspunnen legend i England. Tv-serien är däremot uttalat påhittad, och proppad med ironiska blinkningar, metahumor och med Hugh Bonneville i en biroll. Typisk replik: ”Mitt första överfallsrån! Såhär uppspelt har jag inte varit sen jag upptäckte mina kindben!” The regime Tv-serie, satirisk komedi, 6 avsnitt, HBO Max (premiär 4 mars) Serieskaparen Will Tracy var en av författarna och producenterna till ”Succession”, vilket nog räcker långt för att sälja in den här på papperet utstuderat skruvade serien. Själv nöjer jag mig med att geniet Stephen Frears regisserat några avsnitt, och att Kate Winslet rekryterats till en osedvanligt tramsig roll som diktator i ett tidsmässigt och geografiskt vagt definierat land i Centraleuropa: trailern antyder inte mycket av den faktiska handlingen, men det finns ett småkul klipp där hon tar ett isbad under ett zoommöte, och också en konfrontation med Hugh Grant i rollen som politisk motståndare. Hugh Grant? Japp, jag sa ju att det verkade kul. Eller lovande i alla fall. Bror Ungdomsserie, 10 avsnitt, SVT Play SVT kämpar på med sina välmenande men ibland onödigt duktiga ungdomssatsningar, och nu är det dags för säsong två av Malmöproduktionen ”Bror”, den amatörfrontade serien om killgänget i Skånehålan Eslöv som i första säsongen bröt sig in i ett ödehus och kom över en stor trave kontanter. Nya säsongen borrar sig vidare i relationerna och gymnasietillvaron: det festas, drogas, känns känslor och käkas snabbmat. Sympatiskt! Somebody feed Phil Reality, 8 avsnitt, Netflix (premiär 1 mars) Innan producenten och manusförfattaren Phil Rosenthal fick sin egen matserie på Netflix var han nog mest känd som hjärnan bakom klassiska sitcomen ”Alla älskar Raymond” (och som ett av Larry Davids oräkneliga hatobjekt i ”Curb your enthusiasm”). I ”Somebody feed Phil”, som nu går in på sin sjunde (!) säsong, åker han jorden runt och pratar och käkar – ett beprövat på gränsen till uttjatat mat-tv-format visserligen, men det blir ofta intressant och alltid mysigt. Dubai, Kyoto, Washington DC och Island finns med bland destinationerna. Veckans höjdare Adam Sandler flabbar såklart hela vägen till banken oavsett vad folk tycker om honom – men det är ändå värt att påminna om vilken väldigt bra skådis han kan vara när han väljer rätt material, som ”Funny people” och ”Uncut gems”. Rollen i ”Spaceman”, Johan Rencks första stora projekt efter briljanta ”Chernobyl”, kan kanske bli ännu en av prestigerollerna. Det rör sig om ett slags spejsad dystopi baserad på en tjeckisk roman där Sandler spelar en trött astronaut ute på expedition som börjar bonda med någon sorts spindelvarelse på rymdskeppet. Carey Mulligan, Isabella Rossellini och Paul Dano i biroller. Mums, säger jag. ”Spaceman”, science fiction, långfilm, Netflix (premiär 1 mars) The completely made-up adventures of Dick Turpin Serie, 6 avsnitt, Apple TV+ (premiär 1 mars) Svenska tittare känner kanske främst igen Noel Fielding som en av domarna i ”Hela England bakar” – i hemlandet kom dock berömmelsen redan via nollnolltalsserien ”The mighty boosh”

netflix

Streamingtips: The regime på HBO och Spaceman på Netflix

SVD

https://www.svd.se/a/kEAWjv/

Humoristisk matpodd, perfekt true crime och en undersökning av en gigantisk förtalskampanj – SvD Kulturs Alexander Dominici tipsar om de bästa brittiska poddarna. Poddar ”reser” inte, det vill säga, de lyssnas inte på i andra delar av världen. Detta blir tydligt när man går igenom topplistorna i olika länder. Att vi i Sverige lyssnar på svenska poddar, liksom de lyssnar på danska poddar i Danmark, är kanske inte en jätteskräll med tanke på språkbarriären. Faktum är dock att inte ens länder med samma modersmål har särskilt många poddar gemensamt. Amerikaner ägnar dumt nog väldigt lite tid på brittiska poddar. Vi svenskar också, trots att de flesta av oss kan språket. Det är synd eftersom det görs så mycket bra. Den här veckan har jag därför gått igenom utbudet på de brittiska öarna och plockat ut tre guldkorn. Enjoy! Produktionsbolaget Tortoise Media har gjort sig ett namn de senaste åren genom några populära dokumentärserier. Främst är det tack vare den hyllade ”Sweet Bobby” om ett väldigt utstuderat personbedrägeri och som nyligen släpptes i en svensk version hos Podme. Förra årets uppföljare ”Hoaxed”, om en konspirationsteori med osannolika vändningar, blev även den en snackis i poddvärlden. Nu har avsnitt från en ny Tortoise-serie, på ett lite oväntat tema, börjat släppas i öppna poddflöden varje vecka. ”Who trolled Amber” handlar om rättegången mellan superstjärnorna och före detta makarna Johnny Depp och Amber Heard. Vid ytan kan serien lätt misstas för ännu en dussinprodukt om det snaskiga i rättsfallet, men det ska visa sig att ambitionerna här sträcker sig rätt mycket längre. ”Who trolled Amber” är en undersökning av en ganska djärv teori om vad som egentligen hände under rättegången. Det finns nämligen de som menar att Amber Heard var utsatt för ett noggrant planerat sabotage som kan ha påverkat domen. Detta ska ha utförts av en armé av nättroll med målet att genomföra en av tidernas största förtalskampanjer. Reportern Alexi Mostrous (känd från nämnda ”Sweet Bobby” och ”Hoaxed”) har tagit hjälp av dataanalytiker och experter på trollfabriker för att gå igenom de enorma mängder kritiska inlägg mot Heard som dök upp i sociala medier när rättegången pågick. Målet har varit att spåra var de kom ifrån och om det finns tydliga mönster som kan visa på att något inte stod rätt till. En grymt spännande berättelse om det kollektiva medvetande som skapas på internet och hur modern desinformation funkar. Podd: Who trolled Amber? Medverkande: Alexi Mostrous m.fl. Längd: 35 minuter långa avsnitt Avsnitt: Släpps på tisdagar Produktion: Tortoise Media Upplägget i ”Off menu” påminner om inslaget där en inbjuden gäst skulle arrangera en fantasimiddag med olika världskändisar i SVT:s långkörare ”Go’kväll”. Här är det i stället en drömmeny, från förrätt till efterrätt, som komponeras av brittiska komiker och skådisar. Ed Gamble och James Acaster som leder podden är två av Storbritanniens just nu skarpaste humorister, med klippkort på gästplatser i de stora humorformaten. Bland gästerna finns celebriteter som Paul Rudd, Jada Pinket Smith och Steeve Coogan, men mitt favoritavsnitt hittills är det med Peter Capaldi. Satirikern och skådisen, kanske mest känd för sitt besinningslösa svärande i kultfilmen ”In the loop”, roar med sin bistra leverans. Trams i grund och botten, men med briljanta spaningar instuckna här och där, som den om det stora problemet med calamari: att det är bläckfisk

amber heard

Poddtips: Saboterades Amber Heard av nättroll?

SVD

https://www.svd.se/a/P4KkX7/

Bidens besök vid gränsen mot Mexiko visar att han tar en fråga som han länge kritiserats för att skjuta ifrån sig på allvar. Att det sammanfaller med att Trump också åker dit ställer en av valets viktigaste frågor på sin spets. NEW YORK. President Biden insisterar att tajmingen är oavsiktlig. På torsdag besöker han gränsen mot Mexiko – samma dag som Donald Trump. En PR-duell som är avgörande för honom att ta hem. De amerikanska väljarna anger migrationen som en topprioritet. Sex av tio väljare i vågmästardelstater lägger skulden för rekordmånga illegala gränskorsningar på Biden. 7,2 miljoner människor har, enligt siffror från gränsbevakningen, korsat gränsen illegalt sedan Biden blev president. Ytterligare 1,8 miljoner migranter uppskattas vara så kallade ”gotaways” som aldrig registrerats. Guvernörer och borgmästare ropar oavbrutet på federala medel för att ge migranter tak över huvudet. I New York, till exempel, föreskriver lagen husrum. Väljare oroar sig å sin sida för påfrestningar på ekonomin och ett inflöde av droger och kriminalitet. Rapporter om gripanden av kartellmedlemmar och migranter med allvarliga brottsregister bidrar till rop om hårdare kontroll. Förra veckan skakades landet när en 22-årig sjuksköterskestudent kidnappades och mördades under en löprunda på campus i Georgia. Hon misshandlades så illa att hennes skalle deformerades. En 26-årig venezuelansk migrant som korsade gränsen vid El Paso illegalt i september förra året misstänks för dådet. Länge avfärdades migrationsfrågan som en republikansk besatthet. När reportrar frågade Biden varför han inte besökt gränsen svarade han att han haft viktigare saker för sig. Det tog honom 718 dagar att bevista den. 2,7 miljoner personer hade då tagit sig in i landet utan tillstånd under föregående år. En miljon fler än tidigare rekord. Genom att prata om annat verkade administrationen hoppas att väljarna skulle göra detsamma. En inställning som man tvingats ompröva. I sin valkampanj lovade Biden att riva upp Trumps gränspolitik, vilket han i mångt och mycket också gjorde. Presidenten såg till att återinföra ”catch and release”-praxisen som syftar till att hellre släppa migranter fria än att häkta dem, hävde Trumps ”stanna kvar i Mexiko”-program och pausade byggandet av gränsmuren. I slutet av förra året sålde administrationen av överblivet byggmaterial, för att veckor senare godkänna bygget av en ny mursträcka. Med nio månader kvar till valdagen pratar Biden nu om migrationsfrågan som brådskande. Nyligen uppmanade han kongressen att ”visa lite ryggrad” och klubba den överenskommelse om striktare gränspolitik och stöd till Ukraina som demokrater och republikaner arbetat fram. Överenskommelsen kollapsade efter att flera republikaner motsatte sig den. Biden skyller vändningen på Trump. En anklagelse som inte saknar grund. Det var efter att Trump kritiserade den då stundande överenskommelsen som den föll. Konservativa republikaner, som sedan oktober insisterat på att koppla stöd till Ukraina till insatser vid gränsen, ansåg plötsligt att migrationsdelen inte gick tillräckligt långt och blockerade uppgörelsen. Biden förklarar Trumps agerande i kulisserna med politiskt spel. Att det knappast ligger i hans intresse att överenskommelsen klubbas. Det är lätt att förstå logiken i Bidens resonemang. Den bristande kontrollen vid gränsen är ett av Trumps viktigaste kampanjargument. En kaosartad fond som han kontrasterar sig själv – både sitt renommé och sina vallöften – emot. Går situationen mot en uppklaring mitt under valrörelsen förlorar Trump en viktig stridsfråga. Samtidigt är frågan med vilken trovärdighet väljarna anser att Biden tar kommandot i frågan. Om de har överseende med hans sena respons, eller ser den som motiverad av en vilja att vinna valet snarare än ett genuint engagemang

biden

Trump och Biden möts vid gränsen – kan avgöra USA:s val

SVD

https://www.svd.se/a/WRQLyj/

Ryssland följer nu ”noga vad som kan upprättas militärt och vilka vapen som forslas in Sverige”. Så lyder den första officiella kommentaren från Kreml till SvD efter Ungerns ja till Sveriges Natoansökan. ”Potentiell konfrontation väntar”, säger utrikesministerns talesperson. GENÈVE Sedan Ungern på måndagen sa ja till svenskt Natomedlemskap har Kreml inte kommit med något officiellt uttalande. Den ryska ambassaden i Stockholm har publicerat ett meddelade på plattformen Telegram där det varnats för motåtgärder utan några konkreta detaljer. Men varken president Vladimir Putin eller hans talesperson Dmitry Peskov har gjort något uttalande. På tisdagen deltog SvD i en pressbriefing med ryske utrikesministern Sergej Lavrovs talesperson Maria Zakharova. Briefingen hölls i Moskva med 14 Rysslandsbaserade journalister och SvD deltog via länk. Hur ser Ryssland på att Sverige nu går med i Nato? – Sveriges Natomedlemskap leder oundvikligen till att den här delen av Europa omvandlas från en zon av stabilitet och samarbete till en zon av potentiell konfrontation, säger Maria Zakharova. ”Kan bli zon för konfrontation” Hon går inte in på hur denna konfrontation kan se ut, utan beklagar att Sverige nu övergett 200 års militär alliansfrihet. Det enda skälet till att Sverige går med i Nato är Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina i februari 2022 och att Ryssland nu ockuperar en femtedel av landet. – Den svenska alliansfriheten var en viktig faktor för stabilitet i den baltiska regionen och norra Europa. Det är nu borta, säger hon. Lavrovs talesperson hävdar även att växande antiryska stämningar ligger bakom att Sverige nu går med i försvarsalliansen. – En upptrappad antirysk hysteri i Sverige är en viktig komponent som lett fram till landets Natomedlemskap. Denna hysteri har i sin tur uppmuntrats av det politiska och militära ledarskapet i Sverige, och även från utlandet. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm, konstaterar att Moskva inte medger eget ansvar för den uppkomna situationen, utan väljer att se sig som ett offer. – Det är Rysslands storskaliga invasion av Ukraina som ökat spänningen, minskat stabiliteten och mer eller mindre eliminerat allt samarbete länderna emellan. Det som saknas här är ett erkännande av Rysslands eget ansvar i situationen, säger Ilmari Käihkö och fortsätter: – Natoopinionen ändrades i Sverige först efter Ryssland oprovocerat invaderade Ukraina. Om det ryska utrikesdepartementet vill leta efter orsaker till att vi vill ansluta oss till Nato så får de se sig i spegeln. Enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet ledde Rysslands invasion av Ukraina till den största och snabbaste opinionsförskjutningen som hittills uppmätts i SOM-undersökningarna. Andelen positiva till ett svenskt medlemskap i Nato ökade med 35 procentenheter mellan 2021 och 2022, enligt SOM-institutets rapport i maj. Ryssland anföll Ukraina i februari 2022. Maria Zakharova hävdar i stället att Sveriges och Finlands Natomedlemskap minskar stabiliteten. Vad betyder det för Ryssland att både Sverige och Finland nu blir Natomedlemmar – och försvarsalliansen därmed har expanderat, vilket Ryssland absolut inte ville? – Genom att Sverige och Finland gått med i Nato har den geopolitiska situationen i världen destabiliserats och förvärrats. Nu ökar risken för konflikter mellan stater som står på varsin sida om linjer som dragits upp av Washington. Vi tror att spänningarna kommer att öka liksom västvärldens russofobi, säger Maria Zakharova. Kreml: ”Vi följer Sverige noga” Lavrovs talesperson säger att Ryssland noga kommer att följa vad Sverige gör efter inträdet i ”det aggressiva blocket Nato”. Det ska hjälpa Ryssland att besluta om motåtgärder och vedergällning, säger hon

sverige

Maria Zakharova till SvD: Följer vad Sverige gör i Nato

SVD

https://www.svd.se/a/zEm3o1/

Föreställningen om att män inte kan ge varandra komplimanger är gravt förenklad. Åtminstone när det gäller styrketräning. Björn Werner gör ett rekordlyft – och möts av en värme han knappt fick som nybliven pappa. Det är alltid tomt på mitt gym. Det gör bänkpressen extra skräckinjagande. Och nu hade jag för första gången i mitt liv lastat på hundra kilo. Att ensam lägga sig ned och pressa en skivstång lastad med precis så mycket som du klarar av att lyfta över kroppen, hålla det stilla där, och sedan långsamt sänka ned den till bröstnivå är farligt på riktigt. Om styrkan sviker riskerar du att klämmas fast under stången. Har du riktig otur rullar den ner över din hals. Krossar ditt luftrör.  Jag lade mig ner på bänken. Vred upp volymen på thrashmetal-bandet Slayers ”Raining blood” till högsta nivå. Fattade stången, händerna i linje med axlarna. Väntade in de 43 sekunder som det tar innan låten skiftar från atmosfärisk uppbyggnad till frenetisk elgitarr. Jag lyfte av stången från ställningen, sänkte den långsamt mot bröstet. Sedan uppåt. En gång. Ryggen spänd i båge. Armarna skakande – men raka. En gång till. Upp, ner. Tredje gången bara upp, på ren vilja, innan stången tryggt låg tillbaka på startpositionen. Jag klarade det.  Manliga vännernas hyllningar Minuterna senare kom kvittot på mitt mandomsprov från mina manliga tränande vänner som jag genast skickat resultatet till. En oironisk och ärlig värme få av dem lyckades utstråla ens när jag blev pappa. I varje fall var det så det kändes – och fortfarande känns när jag smusslar in budskapet om mina gains över en öl. Reaktionen är alltid densamma.  – Bror! Snyggt jobbat!  Det är märkligt. Att kunna bänka hundra kilo är i dagens inte bara postagrara utan till och med postindustriella samhälle en direkt menlös förmåga. Precis som det egentligen saknar nytta att lägga på sig – och aktivt underhålla – mer muskelmassa  än vad som krävs för att sitta bakom ett skrivbord. Ändå verkar det i just denna aktivitet som att män kan acceptera varandra som välmenande jämlikar. Så är det som bekant inte annars.  DN:s Andrev Walden beskrev i november hur svårt det är för män att såväl ge som ta emot varandras komplimanger. Att något så enkelt som att berömma en annan man för hans fina frisyr kan väcka akuta obehagskänslor i båda led. Även om de flesta män nog kan känna igen sig i iakttagelsen är det inte en universell sanning. Den homosociala manliga tillvaron är inte bara en emotionell stenöken. När det kommer till styrketräning och muskelbyggande är min erfarenhet snarare en välfylld charkdisk av goda råd, uppmuntran och komplimanger.  En vänskaplig miljö Styrketräningsinternet speglar detta tillstånd. En plats som, precis som gymmiljön i stort, är betydligt mindre toxisk än allmänna fördomar gör gällande. Den dominerande faktorn här är inte, som man skulle kunna tro, män som försöker överglänsa varandra med vem som är störst, bäst och vackrast. Tonen är i stället den manliga vänskapens signum: att förklara saker för varandra. Youtube kryllar av videos med tips på goda och proteinrika recept och halvvetenskapliga försök att förklara hur det populära kosttillskottet kreatin egentligen fungerar. På den populära svenska sajten Styrkelabbet guidar man styrketränare till maximal framgång – genom kostråd och genomgångar av de bästa övningarna.  Också kulturen har sin beskurna del av muskelbyggandets kamratskap, även om den inte alltid är förbehållslös

werner

Björn Werner: Jag bänkade 100 kilo – reaktionen var märklig

SVD

https://www.svd.se/a/3ErLE0/

Om Ryssland tar kontrollen över den knappt 7 mil långa getingmidjan kan Moskva skära av landtransporter mellan Polen och Baltikum. Det är här, vid Suwalkikorridoren, som militärexperter fruktar att Ryssland ska testa Natos förmåga att aktivera artikel 5. Med den ryska exklaven Kaliningrad västerut mot Östersjön och Aleksandr Lukasjenkos öppna, vitryska landskap som inkörsport från öster betraktas den glest befolkade så kallade Suwalkikorridoren som överkomlig för Vladimir Putin. Det handlar om den 65 kilometer långa gränsen mellan Natoländerna Polen och Litauen. – Vi har gjort krigsspel med olika scenarior i området, berättar Robert Dalsjö, överingenjör vid FOI:s enhet för strategi och policy, med inriktning mot militärpolitiska frågor. Situationen har inte blivit mindre angelägen sedan Ryssland angrep Ukraina och enligt Financial Times även sänkt sin tröskel för att använda taktiska kärnvapen. Enligt FOI:s (Totalförsvarets Forskningsinstitut) uppskattning förfogar Ryssland över cirka 2 000 kärnladdningar som kan vara taktiskt integrerade med trupp. Den förmågan har till exempel inte USA. Dessa skulle, enligt en analys i tidskriften Foreign Policy, kunna utgöra en central del i en rysk ambition att på allvar testa Natos artikel 5 om att ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot samtliga parter – grunden för alliansens kollektiva försvar. Baltikums läge extra sårbart Baltikums läge, med direkt gräns mot Ryssland, gör det extra sårbart. Med tanke på de stora resurser som går åt till kriget i Ukraina bedöms Ryssland inte mäkta med en fullskalig invasion mot hela Baltikum. Åtminstone inte just nu. Däremot skulle en ockupation av ett mindre landområde, med taktiska kärnvapen som uppbackning, på allvar testa Natos villighet att försvara en liten gränsstat. Speciellt om det inte längre står klart att USA är berett att försvara länder i Europa. Ett scenario som militärexperter lekt med är att Kreml därför skulle kraftsamla för en offensiv mot just Suwalkikorridoren för att skära av landtransporter mellan Polen och Litauen. Därmed skulle Nato omedelbart hamna i underläge. Suwalkikorridoren kallas ibland ”Suwalki gap” på engelska. För att ytterligare försvåra kalkyleras med att Ryssland skulle använda sig av cyberattacker, desinformation och sabotage i varierande Natoländer för att försvaga alliansens underlag för beslut. Och i Baltikum skulle även etniska ryssar utsättas för påverkanskampanjer, för att ytterligare försvaga Natos position i regionen, enligt analysen. Sveriges roll som transitland Gunilla Herolf, statsvetare och associerad seniorforskare vid UI (Utrikespolitiska Institutet), konstaterar att Baltikums geografiska läge är utsatt: – Jag förstår att balterna är rädda. En rysk offensiv där skulle vara ett möjligt område att testa artikel 5, säger hon. Ett avskuret Polen skulle få andra implikationer: – Om det inte skulle gå att transporter därifrån påverkas Sveriges roll som transitland, säger Gunilla Herolf som för tillfället deltar i ett program med forskare i Litauen för att Europa ska bli starkare. Huvudtemat är att Europa ska bli mer kapabelt att fatta beslut. – Men än så länge tycker vi att tyngdpunkten i de framlagda förslagen ligger alltför långt söderut i kontinenten, säger hon. Farhågan är vad som ska hända om Donald Trump vinner presidentvalet i USA i höst och realiserar sina förtäckta hot om ett amerikanskt tillbakadragande från Nato. – Det har jag ändå svårt att tänka mig. Även om Trump är svårkontrollerad finns det förhoppningsvis andra kompetenta krafter omkring och ett presidentbeslut är inte tillräckligt för ett tillbakadragande. Just nu är det valkampanj, sedan blir det försvarspolitik – om han skulle vinna valet, säger Gunilla Herolf

ryssland

Ryssland kan utmana Natos artikel 5 vid Suwalkikorridoren

SVD

https://www.svd.se/a/JQkkyP/

Att inte stödja Ukraina kan leda till en snabb fred med en rysk seger, men den långsiktiga effekten riskerar att bli mer lidande när Ryssland och Kina inser att krig mot demokratier lönar sig. Det skriver Marco Nilsson, konflikt­forskare. Att inte stödja Ukraina kan leda till en snabb fred med en rysk seger, men den långsiktiga effekten riskerar att bli mer lidande när Ryssland och Kina inser att krig mot demokratier lönar sig. Det skriver Marco Nilsson, konflikt­forskare. Mot slutet av kalla kriget började det spridas tankar bland besluts­fattare och militärer i väst om att Sovjet­unionens numerära överlägsenhet kunde motverkas med ett militär­teknologiskt övertag. Så länge kärnvapen inte användes skulle krig kunna vinnas snabbt, om det skulle komma till kritan, tack vare västvärlden högkvalitativa vapen­system. Bland forskare utmynnade detta, till exempel, i den så kallade offense-defense-teorin som antog att effektiva offensiva vapen­system borde göra krigen kortare med ett avgörande slut. Antagandet visade det sig vara empiriskt felaktigt. En statistisk studie som jag gjorde om alla krig sedan Napoleon bidrog till att ifrågasätta teorin då militär­teknologin inte visade sig ha den förväntade effekten på krigens längd. Dessa slutsatser avspeglas i dag också i en ny amerikansk rapport som ska ligga till grund för landets nya försvars­strategi. Rapporten bygger på en analys av kriget i Ukraina där högteknologiska vapen inte varit lika effektiva som förväntat. Både den statistiska studien och de nya observationerna i Ukraina var dåliga nyheter för Nato och västvärlden. Alla visste naturligtvis att faktorer som storleken på ett lands militär och ekonomi är avgörande i krig, men när den nya militär­teknologin inte verkade påverka krigens längd återstod frågan: finns det överhuvudtaget något nytt som gör det? Det var lätt att se att det inte bara varit militär­teknologin utan också de relativa maktförhållandena bland de stora staterna som hållit på att förändras. När jag tog mig an frågan i en efterföljande statistisk studie var resultaten nedslående. Det visade det sig att polariteten i det internationella systemet hade en trolig effekt på krigens längd. När världen domineras av en hegemon, så som USA, är krigen i genomsnitt kortare, men när polariteten ökar med flera stormakter som är mer jämlika och tävlar om ledarskapet i det internationella systemet blir krigen längre. Exempel på det sistnämnda är naturligtvis världskrigen, men vi kan se detta även i Ukraina­kriget som fortfarande pågår utan slut i sikte. Man kan tycka vad man vill om USA:s ledande position i världs­politiken, men att krigen riskerar att bli längre med USA:s minskande relativa makt kan få förödande konsekvenser i form av ökat mänskligt lidande. De döda och sårade i Ukraina och Ryssland kan redan räknas i hundratusentals. Också den ekonomiska kostnaden för krigföring ökar, vilket lett till frågor om hur länge Ryssland kommer att klara av att leva i en krigsekonomi och hur länge västvärlden vill bidra till de enorma kostnader som kriget innebär. Allt är dock inte lika mörkt. Det finns nämligen forskning om att längre krig innebär inte bara ökat mänskligt lidande utan också en minskad risk för att angriparen vinner vilket borde avskräcka länder från att anfalla varandra. Antagligen var Putin mer upptagen med hyper­nationalistisk expansionsiver än att sätta sig in i forskningen och grundligt överväga riskerna med att anfalla Ukraina. Men Kina observerar noggrant händelse­förloppet i Ukraina. Kina, inte Ryssland, är i dag den främsta utmanaren till den USA-ledda världs­ordningen

ukraina

Marco Nilsson: Stöd till Ukraina kan förebygga nya krig

SVD

https://www.svd.se/a/Q7QpLR/

Högre pensionsavgift och en ”gas” som låter överskottet i pensionssystemet regna över nuvarande och kommande pensionärer ska utredas. Du som jobbar kan få betala in mer pengar till din egen pension via lönen, eller också kan pensionsavgiften höjas på annat sätt. Både du som har pension och du som jobbar kan få högre pension om en gas införs där delar av överskottet i pensionssystemet – i dag 1 300 miljarder kronor – delas ut till dagens och framtidens pensionärer. De här två tankarna presenterade pensionsgruppen, som numera består av alla riksdagens åtta partier, vid en pressträff på onsdagen. Ingenting är dock beslutat. Frågan om höjd avgift ska en statlig utredning titta på i ett år. Och frågan om gasen ska en arbetsgrupp i regeringskansliet analysera i nio månader. I botten ligger problemet med att garantipensionen kan bli nästan lika hög som inkomstpensionen för en person som har jobbat hela sitt liv, enligt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Hon är även ordförande i pensionsgruppen. – Därför behöver inkomstpensionerna på något sätt stärkas, säger hon till SvD efter pressträffen. Grundtanken är att man ska betala in pengar till sin egen pension när man jobbar och att det ska löna sig att arbeta hela livet. Men just i år är skillnaden i pension mellan den som har jobbat hela livet och den som har jobbat lite eller inte alls mindre än någonsin. Det så kallade respektavståndet mellan intjänad pension och garantipension har krympt. Det beror bland annat på att garantipensionen räknas upp med inflationen och höjs med 9,1 procent i år medan inkomstpensionen, som utgår från inkomstutvecklingen, räknas upp med 1 procent. – Respektavståndet måste återupprättas, säger Anna Tenje. Men om man höjer avgiften nu får väl dagens pensionärer inte det bättre? – Det är klart att om man ska lägga ett sådant förslag, att bara höja avgiften, då tar det 40 år innan det får full effekt. Hon påpekar att det är gasen som ska få effekt för dagens pensionärer, om den blir av. Vi har många pensionärer, skulle en gas ge mycket i plånboken för var och en? – Jag vill inte spekulera i kronor och ören. Hans Eklind (KD) har drivit på för en gas sedan 2020. – Med gasen kommer både de som är pensionärer i dag och de som ska bli pensionärer att få ett tillskott. Det i sin tur kommer att leda till att färre personer kommer att behöva garantipension, säger han. När det gäller eventuell höjd avgift påpekar han att den även skulle få andra effekter. – Om du höjer pensionsavgiften tar du en del av löneutrymmet i anspråk. Det kommer aldrig vara så att det är någon annan som betalar att man höjer pensionsavgiften, säger han. Löntagarna betalar i dag 7 procent i allmän pensionsavgift, men det dras av på skatten. Medan arbetsgivaren betalar 10,21 procent på anställdas lön och andra skattepliktiga ersättningar. Även Anders Ygeman (S) säger att en höjd avgift påverkar arbetsmarknaden. – Beroende på hur man gör det så kommer det att få olika effekter på arbetsmarknaden, säger han. Han fortsätter: – Men det kommer också att ha den effekten att man kommer att kunna ge dem som har jobbat ett hårt arbetsliv högre pensioner, säger han. Martina Johansson (C) påpekar att det kan finnas andra sätt att behandla en höjd avgift, som att kompensera arbetsgivaren eller att höjningen blir en egenavgift för den som jobbar.

pension

Pensionsgruppen: Höjd avgift kan höja pensionerna

SVD

https://www.svd.se/a/9zylqM/

Från uzbekernas brist på introspektion till Knausgård. Sociologen Roland Paulsen försöker analysera psykoterapins psyke – men diagnosen blir förenklad, skriver Jenny Jägerfeld. Sociologen Roland Paulsen har tagit på sig den mastiga uppgiften att analysera själva psykoterapins psyke. Hans spaningar spänner från självmordsfrekvensen bland Wiens psykoanalytiker på 1930-talet till uzbekernas brist på introspektion och Knausgårds internaliserade bögskräck – men tyvärr är diagnosen aningen förenklad. Paulsen har gått till en sömnig psykoanalytiker – och det är bara att beklaga – men har han någonsin gått i någon annan terapi? Satt sig in i teori och praktik? Utifrån hans tvärsäkra påståenden om psykoterapins natur och tillämpning, så undrar jag. Jag är helt enig om att den ökande psykiska ohälsan är alarmerande. Jag tror även, precis som Paulsen, att det faktum att vi tar mer hänsyn till hur det står till med ekonomin än med människan är en bidragande orsak till att vi hamnat i den här situationen.  Vi vet att politiska, ekonomiska och sociala omständigheter påverkar hur vi mår, likväl som kulturella normer och faktorer som klass, kön och sexuell läggning. När den tredje klienten med utmattningsdepression klev in på min mottagning samma dag, utan att det ens hade blivit dags för lunch, undrade jag också vad jag höll på med som mentalt plåstrade om människor i ett system där de förmodligen åter skulle fara illa så fort de gick tillbaka till arbetet. I terapi fokuserar man givetvis på den enskilda klientens upplevelse, känslor, tankar och lidande, men sätter alltid detta i ett sammanhang. Vad skulle alternativet vara? Det finns andra problem som drabbar människor som också har en samhällelig grund. De ökade luft­föroreningarna kan orsaka andningsproblem, astma och lungsjukdomar. Radon, tunnare ozonskikt och giftiga kemikalier kan ge upphov till cancer. Ska vi strunta i att skicka dessa människor till läkare bara för att problemet egentligen ligger på samhällsnivå?  Paulsen utbrister plötsligt att vi såklart inte ska sluta gå i psykoterapi, vilket förbryllar, eftersom han ägnar tiotusentals tecken åt att beskriva varför vi inte ska göra det.  Ett skäl till att allt fler söker vård och uppger att de mår dåligt är att stigmat har minskat – ett faktum som Paulsen underlåter att ta upp. Vi har betydligt lättare att både erkänna och tala om vår egen psykiska ohälsa i dag, utan att det ses som en svaghet. Om det resulterar i några sommarprat med ”standardiserade livs­berättelser om svåra erfarenheter” är det kanske något vi får hacka i oss. På samma vis även att psykologer får ta större plats på den mediala arenan. Jag är den första att erkänna att jag har aktier i målet. Jag är psykolog, har bedrivit psykoterapi och uttalar mig ofta om psykologiska frågor i tv, radio och tidningar. Om man är svartsjuk på en influencer så är det fortfarande svartsjuka. Skälet till detta är att jag har tyckt att det finns en poäng med att avmystifiera psykologisk kunskap, att göra den mer tillgänglig och begriplig för människor, så att de kanske kan förstå sig själv och andra bättre, förbättra sina relationer och hantera svårigheter på ett mer konstruktivt vis. Ofta handlar psykologens roll om att normalisera, inte patologisera, som Paulsen tror. Och om man är svartsjuk på en influencer så är det fortfarande svartsjuka. Arenorna kanske har ändrats, men i grunden är det universellt mänskliga känslor vi talar om. Riktigt märkligt blir det när Paulsen börjar orera om tredjepersons­förklaringarnas makt. För även om det var något som Freud och hans gäng ägnade sig åt, så är det inget som psykoterapeuter använder sig av i dag. Jag vet inte heller om Paulsen medvetet gör sig blind när han jämför psykologisk forskning med medicinsk

jenny jägerfeld

Jenny Jägerfeld: Roland Paulsens utfall blir vilseledande

SVD

https://www.svd.se/a/69xrkW/

Techjätten Apple skrotar planer på att tillverka en egen elbil. Trots år av utveckling och miljarder som pumpats in i ”Project Titan” läggs det nu ned. I stället blir det mer satsningar på AI, rapporterar Bloomberg. Beskedet om att elbilen skrotas ska ha lämnats på ett internt möte med de runt 2 000 anställda som arbetade med projektet. Enligt Bloomberg föregicks beslutet av frenetiska möten mellan höga chefer och Apples styrelse om hur man skulle gå vidare med projektet som gått under kodnamnet ”Project Titan.” Det här är inte första gången som Apple har skrotat ett projekt. Under 2015 övergav företaget planer på att lansera en egen TV-apparat. Men få projekt har varat så här länge, involverat lika många anställda och kostat så mycket pengar som ”Project Titan” – flera miljarder dollar. Apple såg tidigare framför sig en självkörande bil utan ratt och pedaler – med en limousineliknande interiör och röststyrd navigering. Planen ändrades dock senare, och enligt de senaste interna diskussionerna skulle inte bilen vara helt självkörande, rapporterar Bloomberg. Före pandemin var tanken att Apple skulle kunna lansera en elbil redan det här året, enligt nyhetsbyrån Reuters. Men senare uppgifter inifrån Apple har pekat mot en lansering 2028. Att Apple till slut valt att avsluta projektet beror bland annat på en oro för att investera hundratals miljoner dollar om året i ett projekt som kanske aldrig skulle se dagens ljus, rapporterar Bloomberg. Apples chefer ska också ha oroat sig också för att bilen inte skulle kunna leverera lika höga vinstmarginaler som företagets andra produkter. Elbilsmarknaden kämpar just nu i motvind. Den globala försäljningen av elbilar fortsätter visserligen att växa. Men försäljningstakten för hybrid- och elbilar avtog väsentligt förra året. Och inbromsningen väntas fortsätta i år. Det finns flera skäl. Stigande räntor har gjort det dyrare att ta billån, samtidigt som elbilar är dyrare än fossildrivna alternativ. I Europa har subventioner skrotats – samtidigt som entusiaster redan har köpt sina elbilar och nya konsumenter väntar på bättre batterier. Det här har fått flera elbilstillverkare att sänka sina priser. Apples elbil skulle ha kostat mycket pengar. Företaget föreställde sig en prislapp på runt 100 000 dollar (drygt en miljon kronor), rapporterar Bloomberg. Elon Musk, vd på elbilsjätten Tesla, firade nyheten om den skrotade Apple-bilen med att posta en saluterande emoji och en cigarett på sociala medieplattformen X. Beskedet välkomnades också av marknaden. Apples aktie steg på nyheten. Enligt Bloomberg omplaceras nu runt en tredjedel av de anställda som arbetat med bilen, bland annat till företagets avdelning för artificiell intelligens (AI). Apple har hamnat på efterkälken med att utveckla AI. Konkurrenter som Microsoft, Amazon och Google har kommit längre med att införliva den banbrytande tekniken i sina produkter. Men enligt Bloomberg planerar Apple i juni att avslöja nya AI-funktioner, till exempel automatiserade verktyg för mjukvaruutveckling och funktioner för att sammanfatta nyhetsartiklar. De första nya funktionerna är planerade för iOS 18, som kommer att släppas runt september tillsammans med nästa modell av Iphone. Iphone utgör fortfarande drygt hälften av Apples intäkter, och företagets försäljning har minskat under fyra av de fem senaste kvartalen. För att öka försäljningen hoppas Apple bland annat på nyligen lanserade Vision Pro – en sorts högteknologiska glasögon med inbyggda skärmar, högtalare och kameror. Apple undersöker också andra idéer, som lättare artificial reality–glasögon och Airpods med kameror, rapporterar Bloomberg. Men enligt nyhetsbyrån kommer det att ta flera år innan vi vet om en rad mindre produkter kan ersätta det som skulle ha varit Apples största projekt: en bil. Apple har aldrig officiellt bekräftat att de har jobbat på en elbil

apple

Apple lägger ned elbilsprojekt

SVD

https://www.svd.se/a/VPWOqr/

Ryska styrkor ökar anfallstakten och avancerar nu västerut. Ukraina kämpar för att hålla försvarslinjen. Men med svår terräng och vattendrag väntas ryssarna snart nå kulmen i sina erövringar, enligt tankesmedjan ISW. Att Ryssland den 17 februari tog kontroll över staden Avdijivka i östra Ukraina, som ukrainarna hållit sedan 2014, utmålades på tisdagen som en stor seger och framgång i Ryssland som kommer skrivas in i läroböckerna. Men det är i så fall en dyrköpt seger, menar Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant och Rysslandexpert. Ryssland har ända sedan oktober 2023 försökt inta staden och enligt Ukraina har ryssarna även lidit stora förluster i området, som utgjort ett frontavsnitt sedan dess. – Ukraina har också sedan 2014 gjort omfattande befästningsarbeten i Avdijivka, och det tog lång tid för Ryssland att inta staden, säger Jörgen Elfving. Ryssarna ökar tempot Även om det ryska anfallstempot stannade av lite efter Avdijivka, har styrkorna nu återupptagit ett högt tempo och avancerar vidare västerut. Senaste dygnet har de tagit kontroll över orterna Sieverne och Stepove, som båda ligger väster om Avdijivka. Det har bekräftats av både den ukrainska och ryska militären. Nu väntar flera anfall ännu längre väst och nordväst ut, enligt den amerikanska tankesmedjan ISW:s (Institute for the study of war) senast dygnsrapport om kriget. Det förvånar och går lite emot tidigare bedömningar som gjorts, menar Jörgen Elfving. – Sannolikt i samband med Avdijivkas fall har man nu från rysk sida riktat in sig på anfall i tre riktningar: Kupiansk, Avdiivka och Zaporizjzja oblast (län/region, reds anm), säger han. – Man vill pressa på den ukrainska sidan så att den inte ska kunna ges möjlighet till ett effektivt försvar. Man strävar sannolikt efter att ta för sig så mycket som möjligt så länge det går, säger Jörgen Elfving. Försvarslinjerna avgör Orsaken till de ryska territoriella erövringarna beror i stort på artilleri- och ammunitionsbrist på den ukrainska sidan liksom att de ryska flygstridskrafterna varit mer aktiva lokalt än tidigare. Enligt ISW även på grund av att ryssarna ökat storleken på de anfallande trupperna i området. De ukrainska styrkorna kämpar nu för att hålla sina defensiva positioner. Troligen kommer de försöka kraftsamla och koncentrera sig på att hålla en försvarslinje längre västerut, som byggdes redan i november 2023. – Man har sagt från ukrainskt håll att man ska övergå i aktivt försvar, att inte enbart passivt ta emot anfall utan även gå till motanfall när möjlighet ges. Men allt beror hur välutbyggda de ukrainska försvarslinjerna är och om de kan hålla emot de ryska angreppen mer effektivt, säger Jörgen Elfving. Frågan är också hur starka de ryska styrkorna faktiskt är för att fortsätta anfalla. Mellan de ryska befästningarna och den ukrainska försvarslinjen väntar enligt ISW svår terräng med bland annat vattendrag som talar till Ukrainas fördel. Vattendrag förmodas utgöra hinder ”Vattenförekomsten som går mellan Berdychi-Semenivka-Orlivka, kommer sannolikt att bromsa takten för ryska framsteg i området”, skriver ISW. Området ligger mellan Stepove och Sieverne, västerut. – Det är sannolikt att man från Ukrainas sida planerar att stoppa ryssarna vid den här linjen, säger Jörgen Eflving. Om styrkorna hinner etablera och förbereda sina försvarspositioner här är det enligt ISW sannolikt att det kan bli slutet på den nuvarande ryska anfallsansträngningen.

ryssland

Ryssland tar kontroll över staden Avdijivka i Ukraina

SVD

https://www.svd.se/a/O8wXnV/

Dra Alecta upp ur smutsen. Det är Peder Hasslevs uppdrag som ny vd. Pensionsjätten befinner sig i sin värsta kris någonsin. Hur återupprättar man förtroendet efter ett brant fall? Dra Alecta upp ur smutsen. Det är Peder Hasslevs uppdrag som ny vd. Pensionsjätten befinner sig i sin värsta kris någonsin. Hur återupprättar man förtroendet efter ett brant fall? Han har klivit in i ett getingbo. Många kunder är oroliga. Andra är förbannade. De pengar som är borta kommer att slå mot deras framtida pensioner. Det var inte konstigt att Peder Hasslev tvekade när rekryteringsfirman hörde av sig. Ville han det här? – Jag blev ändå snabbt intresserad, säger han. Vi sitter på Alectas huvudkontor nära Jarlaplan i Stockholm. Peder Hasslev har radat upp dokument och handskrivna anteckningar framför sig. Några stolar bort sitter en presschef tyst och gör små noteringar. En viss nervositet går att ana. Peder Hasslev har jobbat med kapitalförvaltning i över 30 år. Senast som vd för bolaget Saminvest, innan dess vice vd på AMF. Han har varit med om framgångar och motgångar. Det senare tror han att han kommer ha nytta av som nytillträdd kris-vd. – Det är som en sorgeprocess när sådant här händer i en organisation. Det gör ont, jag vet det, säger Peder Hasslev. – Alecta har i så många år varit framgångsrikt. Nu plötsligt blir man ifrågasatt av allt och alla – och med all rätt faktiskt. Förlorade 20 miljarder i kraschen Det var i mars 2023 allt började. Flera amerikanska nischbanker hamnade plötsligt i akut kris. Det visade sig att Alecta hade investerat i tre av dem och förlorade 20 miljarder kronor i samband med att de kollapsade eller togs över av amerikanska myndigheter. Nyheten slog ner som en bomb. Dåvarande vd Magnus Billing fick gå och Finansinspektionen inledde en utredning av Alecta. Peder Hasslevs uppdrag nu – eller ”mission”, som han uttrycker saken – kan formuleras med några enkla ord även om uppgiften knappast är lätt. – Allt handlar om förtroende. Har man inte det har man inget existensberättigande i vår bransch. Vi förvaltar andra människors pengar, det är stort. Våra kunder ska vara hundra procent trygga med att vi sköter det professionellt, smart och effektivt, säger Peder Hasslev. Han flyttar runt några papper på bordet och fortsätter: – Nu har vi hamnat i kris, en förtroendekris. Det måste vi erkänna och det måste vi åtgärda. Det är mitt främsta uppdrag varje dag jag går till jobbet – att återupprätta förtroendet för Alecta. Mycket står på spel. Peder Hasslev gör inget försök att hymla med det. Det handlar om den allvarligaste krisen i bolagets historia. Alecta, bildat 1917, är inte vilket bolag som helst. Det är Sveriges största pensionsbolag med 2,8 miljoner kunder. Det kontrolleras av Svenskt Näringsliv och ett antal fackliga organisationer Bolaget förvaltar totalt 1 200 miljarder kronor. Även i ett internationellt perspektiv är Alecta stora, Europas femte största tjänstepensionsbolag. Totalavkastningen 2023 för Alectas sparprodukt Alecta Optimal blev 8,7 procent, fortfarande snäppet bättre än snittet i pensionsbranschen Granskas av Finansinspektionen Några månader efter de kraschade amerikanska bankerna var det dags igen. Tidningen Dagens Industri inledde en granskning av Alectas investering i den norska fastighetsjätten Heimstaden Bostad. Det var en gigantisk satsning där Alecta hade gått in med 49 miljarder kronor. Nu kunde Dagens Industri avslöja att fastighetsbolaget var pressat av höga skulder efter en aggressiv förvärvsstrategi och stigande räntor. Risken för att Alecta skulle tvingas skjuta till ytterligare miljarder var stor, enligt tidningen. Dessutom rapporterades om märkliga personkopplingar

alecta

Alecta kan gå miste om 30 miljarder, medger vd:n Peder Hasslev

SVD

https://www.svd.se/a/9z5g3w/

SLUTREPLIK | Utlysningar ska beskriva forskningen – inte vilka teorier som ska användas, skriver Bo Rothstein i sin slutreplik om utlysningen på Linnéuniversitetet. En av de mest framstående forskarna om vetenskapens ställning i världen är Jonathan Cole, tidigare rektor för det ansedda Columbia University i USA. I sin mycket uppmärksammade bok om de amerikanska forskningsuniversiteten understryker han den absoluta vikten av akademisk frihet för deras framgång men tillägger intressant nog att ”några av de mest subtila hoten mot den akademiska friheten kommer inifrån akademin själv”. I en artikel på denna sida (26/2) visade jag hur detta kan gå till i Sverige genom att referera till en utlysning av en professur vid Linnéuniversitet där man räknade upp vilka teoretiska perspektiv som var gällande på den enhet där arbetet skulle utföras, nämligen ”normkritik, dekolonialism, feminism, queerteori och teorier om posttillväxt”.  Rektorn för sagda universitet, Peter Aronsson, hävdar i sin replik (27/2) att ”detta görs vid alla utlysningar” av professurer. Problemet är att detta helt enkelt inte är sant. Jag har nu gått igenom samtliga de tolv professors­tjänster som för tillfället är utlysta vid universiteten i Sverige. Inte i någon av dessa utlysningar specificeras vilka teorier eller teoretiska perspektiv som är gällande på enheten där arbetet skall utföras. Vad som beskrivs är forskningsområdet, det vill säga vilka frågor och problem som forskningen skall inrikta sig på, men man avhåller sig helt från att peka ut vilka teorier som skall användas. Den bristande förståelsen för vikten av akademisk frihet som Peter Aronsson ger prov på illustrerar ytterligare ett problem vid många av Sveriges lärosäten. Amanda Goodall, som är en mycket uppmärksammad forskare om hur universitet styrs har visat att de ledande lärosätena i världen regelmässigt leds av mycket framstående, ibland världsledande, forskare. Så är vanligen inte fallet i Sverige vilket Linnéuniversitet är ett exempel på. Man kan se på detta problem som om det svenska fotbollslandslaget huvudsakligen skulle bestå av spelare från division tre.  Bo Rothstein, professor emeritus i statsvetenskap

bo rothstein

Bo Rothstein: Rektorn förstår inte akademisk frihet

SVD

https://www.svd.se/a/mQOqp0/

Hon debuterade med en roman om sadomasochismens mörker. I sin nya bok undersöker Tova Gerge den ljusare sidan av bdsm, men Jenny Aschenbrenner tvekar. En dotter, en mamma, ett förhållningssätt till sex och tvång, innanför och bortanför den heterosexuella könsmaktsordningen. Tova Gerges andra roman ”Fearplay” leker inte bara med orden och gör rent spel till rädslans spel, den leker också med maktens parametrar, med könens fångenskap och utbrytningsmöjligheter, vilka verktyg som finns för att bända bort gallren i buren och hur förankrade de i sin tur är i den maktstruktur som de är sprungna ur. Det låter teoretiskt när man slänger fram det så där, men ”Fearplay” är också en fängslande och lättflödande relationsroman och utvecklingsberättelse där två kvinnor behöver röra sig långt bort från en man, den enes far, den andres make, för att kunna andas. Det handlar om Iris som är 19 år och flyr hemmet, till sin pappas barndomsstad i Idaho, USA. Men hon flyr med en praktikplats i en blomsteraffär ordnad och en rekorderlig flickvän från nätet redo med en famn och en säng. Kvar hemma finns mamma Ba, framgångsrik jazzmusiker med den kultursnobbiga medelklassens alla fördomar dolda under sin bohemiska yta. Och så Michael. Den alkoholiserade, numera arbetslöse Michael, med ett depressivt mörkret som äter sig ut ur försvaren och blir aggressivitet. Som när romanen inleds är försvunnen sen en lång tid tillbaka, han snodde med sig sin dotters lavalampa och Bas nyligen döda väninnas klarinett – ett riktigt arsle med andra ord. Den sortens arsle som allas liv roterar runt eftersom de tar solens plats, suger åt sig ljuset och ersätter med sin egen bottenlösa hopplöshet. Tova Gerge skriver sakligt, låter orden stå raka och nakna inför läsaren och bygger därmed en tät laddning mellan raderna. Orden tycks också tryta mellan människorna i hennes roman. Alla år av tystnad runt Michaels missbruk och alltmer impulsiva beteende. Tystnaden mellan Ba och Iris, och allt som inte kan sägas mellan Iris och hennes amerikanska flickvän Toni. Det är delvis ungdomens tystnad, Iris som försöker få sin kropp och sitt ansikte att passa in i varje situation hon ställs inför. Hon döljer det som är svårt i henne, det som kan få plats bara när hon låter sig bindas av en kvinna hon hittar på nätet. En som binder med koncentrerad varsamhet, som inte vill sex, och som kan ge henne ett utlopp i underkastelsen, inte inför en annan människan men inför repen, för den kroppsliga realiteten. Istället för orden finns kropparna. Den konkretion som Tova Gerge skriver fram rör inte minst hur känslor rör sig i kroppar. De far genom organen och skalas av sin sentimentalitet, blir saker, utan att bli mer begripliga för det. I sin debut ”Pojken” utforskade Tova Gerge de mörkare sidorna av bdsm, den som rör upp verklig sadism ur psykets dunkla bottenslam, som vill göra illa på riktigt, eller läka sig med mer smärta. Där fanns ett svart hål av sårad manlighet som behövde hamra fram tydlighet hos sig själv och andra för att göra världen greppbar. Här sker det mellan kvinnor och det är snarare en rart pedagogisk ton i hur hon detaljerat beskriver bindandets praktik. Exakt hur det går till, hur repen löper över Iris kropp, begränsar den, packar samman den till en köttklump eller sträcker ut den som ett mönster. Men också vad det framkallar, själva syftet. Tryggheten i att vara sårbar just så, just där. Jag övertygas inte riktigt lika hårt av denna som av den mörkare och skevare ”Pojken”, det är något i romanfigurerna som inte helt håller samman. Men det finns ett särskilt ljus, en ton som löper genom romanen, en murrigare, dovare i Bas berättelse, ett disigt vitt över Iris tid i USA, som håller spänningen

tova gerge

Recension: Fearplay av Tova Gerge

SVD

https://www.svd.se/a/15mmJX/

Den italienske konstnären Maurizio Cattelan har gjort sig ett namn på att iscensätta kontroverser och skandaler. Men SvD:s Joanna Persman ser en bekymrad tänkare bakom det spjuveraktiga anslaget. Han är en seriös skojare, Maurizio Cattelan. Hans humor svider värre än piskrapp. Som en av vår tids mest kända koncept­konstnärer har han retat gallfeber på många: kyrkan, politiker, konstkritiker och press. Allmänheten var inte heller så lättflörtad när Cattelan år 2004 installerade tre dockor som föreställde hängda barn i ett träd mitt i Milano. Gallerister och auktionshus har i sin tur gnuggat händerna och skrattat hela vägen till banken. När Cattelan går i dialog med verk ur Moderna museets samling är det maktuttryck i dess olika former som piskas. För det generösa urvalet står konstnären själv och utställningens curator, museichef Gitte Ørskou. Trots att överintendenten representerar makt blev det ingen repris på installationen ”A perfect day” från 1999, då Cattelan ”korsfäste” sin gallerist med gaffatejp på en vägg. Utställningens största sal har förvandlats till ett torg. Det är ett underbart grepp! Väggarna är täckta från golv till tak av verk från samlingen. Många kända, flera bortglömda och av olika skäl gömda till vardags i magasinen. Det är så härligt visuellt högljutt som det bara kan bli på ett torg. Agora, piazza, square! Händelsernas centrum där makten väljs och störtas. Politik och karneval. Ordning och kaos. Alla folktåg börjar och slutar här. Ingen teaterramp, ingen skiljelinje. Rösterna från målningarna blandas. Mitt på torget tronar paradoxalt nog Cattelans monumentala långfinger ”L.O.V.E.” som säger åt allt och alla att dra åt helsike. I en behövlig kontrast till det kakofoniska torget är stämningarna i de andra rummen intensiva men fokuserade på enskilda verk. Till syvende och sist är utställningen som helhet rebellisk i sak och samtidigt musealt elegant i utförande. Cattelans pojke med Adolf Hitlers huvud knäböjer ensam i ett blodrött kabinett. Han pekas ut av Roy Lichtensteins Uncle Sam som uppmanar att ta värvning. Dagens världspolitiska läge gör iscensättningen plågsamt träffsäker. Djärvt och respektlöst, träffsäkert och förbluffande ömsint. Kriget dånar också i bakgrunden när Cattelans hästar kör in sina huvuden genom väggen. Den starka installationen ”Kaputt” anknyter till Curzio Malapartes roman med samma titel. Tillsammans med Eija-Liisa Ahtilas magnifika gran, som högljutt andas genom vinden, skapas här en påminnelse om maktmissbruk mot naturen. Här finns också en koppling till Niki de Saint Phalles ”Skjutbild” med färger som vibrerar av raseri. Naturen eller ett slags högre makt ger tillbaka och hämnas när den realistiskt avbildade påven Johannes Paulus II slås till marken av en meteorit. ”La nona ora” är också en av Cattelans mest kända skulpturer som väckt starka känslor och reaktioner. Kyrkan och maktens korridorer krymper också bokstavligen i Cattelans replik av det Sixtinska kapellet – en skicklig kopia i litet format, där rummet med den världsberömda konsten förvandlas till en lekstuga. Kopiering som den yttersta formen av smicker? Jo, men också en ironisk gest som punkterar alla slags dogmer. Det är så Cattelan arbetar: det stora blir smått, det lilla blir stort. Djärvt och respektlöst, träffsäkert och förbluffande ömsint. Som om mänskligheten liknade Eva Aepplis svartklädda marionettdockor med uttryckslösa ansikten, och som om Cattelan behövde ruska om den. I dokumentären ”Be right back” från 2016 sägs det om Cattelan att han inte har vigt sitt liv åt konst, utan åt att nå framgång i konstvärlden

maurizio cattelan

Recension: Maurizio Cattelan visar en galen värld på Moderna

SVD

https://www.svd.se/a/4oyGlo/

Självlysande växter börjar säljas i USA, och i Australien har sjukdomståliga bananer godkänts för kommersiell odling. I Sverige är reglerna för GMO hårdare, men en förändring ser nu ut att vara på gång inom EU. Under våren kommer ”the firefly petunia” – som lyser grönt i mörkret – att börja skeppas ut till dem som förbeställt växten i USA. I somras blev den genmodifierade blomman godkänd av amerikanska myndigheter. Företaget som ligger bakom eldfluge-petunian heter Light bio och har jobbat med att få fram en självlysande växt sedan 1980-talet. För att få petunian att lysa har företagets forskare använt gener från en naturligt bioluminicerande svamp, Neonothopanus nambi. I mörkret lyser den naturligt, helt utan specialgödning eller -belysning. I samma veva godkändes också en lila tomat för försäljning till hemmaodlare i USA. Tomaten har också genmodifierats. För att få till den lila färgen har gener från trädgårdsväxten lejongap, som har höga nivåer av antioxidanten antocyanin, använts. Varken den självlysande petunian eller den lila tomaten är tillåtna att odla i EU. För att få odla växterna så måste man få ett godkännande på EU-nivå. Jordbruksverket kan ge tillstånd för odling i Sverige. Men då endast för odling i växthus eller odlingsrum, eller i försök utomhus under kontrollerade former. Varken frön, pollen eller växtdelar får spridas i naturen. EU och Sverige har en av de mest strikta lagstiftningarna i hela världen, enligt Heléne Ström vid miljöregelenheten på Jordbruksverket. – Det krävs att myndigheter gör en riskbedömning av varje enskild GMO och det har vi inte gjort på de här petuniorna eller tomaterna, säger hon till SvD. En anledning till att en växt inte ska få odlas i en okontrollerad miljö Sverige är att den kan konkurrera ut andra växter eller bli en så kallad invasiv art. Inom EU är reglerna hårda kring GMO-grödor. För kommersiell odling är endast en genetiskt modifierad majssort godkänd inom unionen. Men sedan förra sommaren bubblar en förändring i synen på GMO i Europa. EU-kommissionen lade i somras fram ett lagförslag för växter som förädlas med nya tekniker, till exempel så kallade gensaxar. Förändringen har också mötts av kritik. Klimatrörelsen har höjt ett varningens finger kring GMO-tekniken och dess säkerhet. Greenpeace har beskrivit den nobelprisade CRIPR-tekniken, lite förenklat att klippa och klistra i DNA, som ett ”gigantiskt experiment” som potentiellt kan få ”oåterkalleliga konsekvenser”. I början av februari röstades förslaget igenom i EU-parlamentet, tillsammans med ett antal förslag på ändringar. ”Målet är ett hållbarare och mer motståndskraftigt livsmedelssystem”, skrev Europaparlamentet i ett pressmeddelande. I dag klassas växter som tagits fram med hjälp av gentekniker som tillkommit efter 2001 som GMO. Var för sig måste de därmed riskbedömas innan de godkänns för odling i EU. Det är en dyr och tidskrävande process, enligt Heléne Ström på Jordbruksverket. Tanken är att växter som ändrats med genteknik, men vars förändringar skulle kunnat skett genom traditionella växtförädlingsmetoder eller uppstått naturligt ska kunna godkännas enklare, förklarar hon. – Om Kommissionens förslag går igenom så skulle vi bara titta på själva genförändringen och se om den hade kunnat uppstå naturligt. Med en enklare och billigare process är förhoppningen att små och medelstora företag ska gynnas på marknaden, enligt Heléne Ström. – GMO-regelverket är så pass hårt att processen för godkännande tar åratal och kostar multum, så vi har ju stängt ute mindre företag från den här verksamheten. Just nu förhandlas frågan i ministerrådet

eu

Nya EU-regler kring genmodifiering på gång

SVD

https://www.svd.se/a/pQ7oME/

Pausandet av klåfingriga regleringar visar vägen framåt för Europasamarbetet. Vårtecken är falska och opålitliga så här års. Men de är likafullt förebud om ljusare tider, och att en ogästvänlig natur snart nog kan sprudla av liv och färg. Politiska vårtecken är om möjligt än mer otillförlitliga. Inga naturlagar garanterar att de med tiden blir mer än just tecken. De är dock minst lika viktiga att ta tillvara, om vi ska få tillvaron att blomstra. Ett sådant politiskt vårtecken kommer från Bryssel. Redan i början av februari fattade EU-parlamentet ett viktigt beslut om att nästa generations genmodifierade livsmedel inte ska regleras lika hårt som de tidigare. Potentialen i denna lovande teknik ska alltså i framtiden tas tillvara snarare än, som tidigare, regleras bort. Frånvaron av nya regelverk och inskränkningar är redan det en lättnad. Och kanske har EU-kommissionen fått en insikt som sträcker sig bortom det enskilda beslutet. Den europabevakande tidskriften Politico rapporterade i förra veckan (19/2) att ordföranden Ursula von der Leyen radikalt ändrat stil när hon nu meddelat sin kandidatur för ytterligare en mandatperiod. Regleringar av alla de slag pausas och skjuts åt sidan – från fördyrande krav på utfasade bekämpningsmedel till irriterande nya restriktioner för nikotin och obligatoriska varningstexter för att konsumtion av alkohol och kött medför smärre cancerrisker. När hörde ni förresten senast något om massövervakningsförslaget chat control? Frånvaron av nya regelverk och inskränkningar är redan det en lättnad, och förhoppningsvis den valda vägen framåt. Misstanken är förstås att pausen bara är tillfällig, och att regleringsraseriet fortsätter när EU-valet i juni väl är avklarat. Men Europa börjar vakna upp till insikten om att regleringar försvårar tillvaron på fler sätt än dess upphovsmän tänker på. Tidigare i år avslöjade Financial Times att EU:s tänkta ekonomiska stimulanser efter pandemin fastnat i ett komplicerat regelverk (23/1). Till och med EU:s utbetalningar fastnar i den egna byråkratin. För inte så länge sedan handlade Europasamarbetet om att undanröja hinder för samarbete mellan människor och företag. Ibland är konsekvenserna allvarligare. Vid ett panelsamtal om Nils Bildts nyligen utgivna bok ”Rysslands vidriga krig” (Ekerlids) i förra veckan tog Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan upp ”bedövande besvärliga regleringar” som ett hinder i EU för att utveckla militär drönarteknik. Det är alltså inte bara i Sverige som ett omfattande regelverk sinkar teknikutveckling och upprustning. Detta är bara några exempel på hur en växande skuld- och regleringsbörda frusit initiativkraft och experimenterande. Till och med en EU-entusiast som Timothy Garton Ash beskriver i boken ”Europa: en personlig historia” (Historiska Media) ett vintrigt 2000-tal då politiska ledare trott för mycket på sitt eget framgångsprojekt och börjat göra för mycket. Men kanske är våren ändå på väg också till den europeiska politiken. EU har med uppslutningen bakom Ukraina och mot den ryska aggressionen hittat både mening och styrka. Kriget i vår närhet påminner oss om de värden som skapas av fred, handel och samarbete. Vardagens normalitet, och det materiella framåtskridande vi förknippar med den, framstår plötsligt som eftersträvansvärd snarare än steril och tråkig. Och möjligheten att slå tillbaka en stor och våldsam diktatur växer med överlägsen ekonomi och teknik

europa

Europa går mot en ny vår

SVD

https://www.svd.se/a/EQO3W5/

Psykiatrin i Stockholm utredde sexuella övergrepp i fallet Julia. Sen lades ärendet åt sidan. Efter SvD:s granskning kan regionen komma att polisanmäla vårdaren. ”Man bör absolut överväga det”, säger Andreas Carlborg, psykiatrin i södra Stockholm. Vi har berättat om patienten Julia som utsattes för grova övergrepp av vårdaren Joseph. Allting började inne på psykiatriavdelningen i södra Stockholm hösten 2018 när hon var tvångsvårdad. Den interna utredning som vården gjorde långt senare visar att ansvariga i psykiatrin utredde flera sexuella övergrepp. I samma utredning medgav Joseph att han haft en sexuell relation med sin patient. Regionen kan inte visa att man polisanmält fallet. – Enligt det jag känner till och de uppgifterna jag kunnat ta del av, så har det inte gjorts, säger Andreas Carlborg, verksamhetschef för psykiatri södra Stockholm. Är det någonting ni bör göra anser du? – Ja, man bör absolut överväga det, säger Carlborg. Utredde sexuella övergrepp Det finns liknande rättsfall i Sverige. SvD har visat att en annan vårdare dömdes i hovrätten för ett liknande fall. Domstolens resonemang gick ut på att en person som är sjuk eller i beroendeställning till sin personal, inte kan anses delta frivilligt i sexuella handlingar. Den vårdaren dömdes därför för våldtäkt i hovrätten, till tre års fängelse. Övergreppen mot Julia skedde åren 2018–2019, bland annat under tiden hon var patient inom psykiatrin i södra Stockholm. I den internutredning som vården gjorde är det tydligt – man utreder ”sexuella övergrepp” mot patienten. – Nu är inte jag jurist, men om man ska sätta en rubricering på övergreppet, är det väl våldtäkt som ligger närmast, tänker jag. Men det är ju inte upp till mig att göra rubriceringen, säger Carlborg. I ett annat fall i psykiatrin som SvD granskat kunde inte heller Sahlgrenska universitetssjukhuset visa att man gjort en polisanmälan, trots att man tidigare uppgett det för tillsynsmyndigheten Ivo. Det handlade då om en psykolog som utreddes för övergrepp mot tre patienter. Skälen inte tillräckliga Enligt Andreas Carlborg kan det finnas flera orsaker till att regionen inte polisanmält det som hände Julia. – Hypotetiskt kan det finnas olika skäl. Det kan vara så att patienten själv har gjort en polisanmälan och man kanske anser att den redan är gjord. Eller så har man av någon anledning haft en diskussion med patienten som kanske har sagt att man inte vill göra en anmälan. Är de skälen tillräckliga för att inte polisanmäla tycker du? – Utifrån det jag kunnat läsa mig till i det här specifika fallet skulle jag säga att nej, de skälen är inte tillräckliga. Julia och Joseph heter egentligen något annat. Vi har upprepade gånger sökt vårdaren för att han ska få ge sin version av det som hänt, han har inte svarat.

psykiatrin

Psykiatrin utredde sexuella övergrepp – la ärendet åt sidan

SVD

https://www.svd.se/a/Q7V3Kx/

Sex av tio pappor mår sämre under en separation och många fastnar i konflikter med expartnern. ”I samband med separationer vet vi att våld är en riskfaktor”, säger Jens Karberg på organisationen Män. I slutet av november i fjol rapporterade flera medier om domen mot en man som mördat sin fru. Hon hade velat skiljas. De hade en nioårig dotter tillsammans. – I samband med separationer vet vi att våld är en riskfaktor, både att det uppstår och förstärks. Om man tittar på mord på kvinnor så skedde många av dem i samband med en separation, säger Jens Karberg. Han är projektledare för organisationen Män-projektet Pappor i separation, som pågått under ett och ett halvt års tid med stöd av Allmänna arvs­fonden och nu resulterat i under­sökningen ”Pappors upplevelser av att separera”. 1 000 pappor i åldrarna 30–65 år, och som hade separerat inom de senaste tio åren, svarade på enkätfrågor om hur de hade mått under och efter separationen. Projektet följde också upp med intervjuer för att belysa pappors behov av stöd, bland annat för att förebygga våld och destruktiva konflikter som kan påverka barnen. Under 2022 var cirka 58 000 barn med om en separation. I undersökningen svarade sex av tio pappor att deras mående försämrats på grund av separationen, åtta av tio hade konflikter med sin före detta partner efter separationen och en tredjedel upplevde att samarbetet kring föräldraskapet fungerade dåligt det första halvåret. – Undersökningen visar att en grupp pappor fastnar i konflikterna med sin expartner. Vi ser i våra samtalsgrupper med pappor att stöd med att bygga relationen till sitt barn kan flytta fokus och minska den konflikten, säger Jens Karberg. På vilket sätt mår papporna dåligt? – Många nämner sorg, besvikelse och en känsla av ensamhet. Men också ilska, förtvivlan, oro, skuld och skam. Sedan finns det också de som känner lättnad, lugn och glädje. Många känner flera saker samtidigt. Enkäten visar också att hälften av papporna önskade stöd i samband med sin separation, men bara 20 procent hade fått något erbjudande om stöd i den situationen. 20 procent sökte stöd på eget initiativ. Av dem som faktisk hade gått vidare för att få stöd och hjälp upplevde 80 procent att de mådde bättre. Så varför söker inte fler pappor stöd? – Anledningen till att så få söker hjälp är – enligt svaren vi fick – att man inte vet vart man ska vända sig och att det i en krissituation känns extra tungt och svårt att själv ta det steget. I november, på fars dag, lanserade organisationen Män (Män för jämställdhet) sajten pappor.se som syftar just till att informera om stöd, men också ger möjlighet att komma i kontakt med andra i liknande situation, exempelvis via forumet ”pappa till pappa”. Men Jens Karberg efterfrågar också att samhället tar ett större ansvar, och att alla föräldrar borde få veta att det finns stöd att få i samband med en separation. – Att få informationen samlad, enkel och tillgänglig tror vi ökar möjligheten att man tar det steget. På så sätt kan både föräldrar och barn må bättre i separationen. Jenny Knutsson är legitimerad psykolog och har behandlat många par före, under och efter separationer. Hon blir inte förvånad över att så stor andel pappor i separation mår dåligt, men säger också att studien väcker frågor. – Jag undrar till exempel hur jämställd relationen var före separationen. Min uppfattning är att kvinnan ofta drar ett stort lass med hemmet och barnen, att hon ofta har ansvar för de sociala bitarna och för familjens planering. Så när det blir en separation kan det komma som en chock för mannen, för att mycket av jobbet som faktiskt gjorts inte har synts

konflikt

Åtta av tio pappor i konflikt med expartnern vid separation

SVD

https://www.svd.se/a/BWoARg/

Utkastet har hamnat på Hamas bord. Från USA är tongångarna positiva. Än en gång har israelerna lagt fram ett förslag på vapenvila. Men varför skulle det gå i lås nu – och vad händer när en vapenvila tar slut? CIA-chefen satt vid förhandlingsbordet i Paris tillsammans med cheferna för Israels underrättelsetjänst och säkerhetstjänst. Där fanns även medlare från Egypten och Qatar – som i sin tur för dialog med Hamas. Ett utkast om en 40 dagar lång vapenvila uppges nu ha skickats till den terrorstämplade gruppen som ska nagelfara formuleringarna. – Det är höga företrädare vilket pekar på att det är seriöst. Inget är klart förrän allt är klart, men saker och ting förefaller röra på sig, säger Anders Person, expert på Israel-Palestinakonflikten vid Linnéuniversitetet. Han beskriver det som ”intensiva förhandlingar”, inte bara i Paris utan också i Qatar och Egypten. Det är inte första gången en längre vapenvila mellan Israel och Hamas diskuteras, men enligt bedömare sticker några saker nu ut. Viktiga signaler från USA En sådan är signaler från tungviktaren USA med sina nära band till Israel. President Joe Biden var i början av veckan hoppfull om att en överenskommelse kan nås inom en vecka. Enligt utkastet till vapenvila, som Reuters rapporterat om, ska båda sidorna stoppa sina militära operationer under 40 dagar. Under tiden ska ett 40-tal personer som har tagits som gisslan av Hamas bytas mot cirka 400 palestinska fångar i Israel. Hjälptransporterna in i Gaza ska öka och sjukhus och bagerier ska få repareras. Joe Biden uppgav i måndags att eldupphöret kan sträcka sig över den muslimska fastemånaden ramadan som inleds den 10 mars. – Min nationella säkerhetsrådgivare säger att de är nära. De är nära. De är inte färdiga än. Min förhoppning är att vi till nästa måndag har ett eldupphör, sa han då. Från andra håll är tongångarna mer försiktiga. Det finns fortfarande ”stora gap som måste överbryggas”, säger en källa i Hamas till Reuters. Från qatariskt håll heter det att inget genombrott ännu nåtts – men att de ”fortsatt är hoppfulla”. Israeliska källor säger till medier i landet att de var oförberedda på Joe Bidens utspel – och inte förstår ”optimismen”. Expert: Vapenvila är möjlig Anders Persson tror samtidigt att det är fullt möjligt att nå en överenskommelse till ramadan. – Man kommer förhandla in i det sista. Jag utesluter i princip att det blir en deal där hela gisslan släpps, utan det kan bli ett lägre antal ur gisslan mot en kortare period av vapenvila. Att den muslimska fastemånaden närmar sig ses som en särskilt viktig punkt för att nå en överenskommelse. Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, poängterar att ramadan är otroligt viktig för muslimer. Samtidigt utmärks månaden ofta av ökade konfrontationer, inte minst i Jerusalem där den viktiga al-Aqsamoskén ligger. – Om det är någon gång det kan komma till stånd är det inför ramadan. Det ökar påtryckningarna på parterna, säger hon. En annan central punkt är att alla nu är ”väldigt aktiva” i samtalen. Det handlar både om medlare som Qatar, Egypten och USA, och om stridsparterna Israel och Hamas – som tidigare lämnat förhandlingsbordet. – När de satt i Qatar fanns båda parterna, Israel och Hamas, på plats. De var inte i direkta förhandlingar, men båda var representerade där, säger Isabell Schierenbeck. Parallellt med förhandlingarna har den palestinske premiärministern, från partiet Fatah, meddelat sin avgång tillsammans med resten av regeringen. När han lämnade in sin avskedsansökan i måndags sa han att nya politiska metoder krävs på grund av kriget i Gaza

ramadan

Ramadan har nyckelroll i vapenvila mellan Israel och Hamas

SVD

https://www.svd.se/a/GM4oL6/

Det ryktas om att Klarna siktar på börsintroduktion i USA. Betaltjänsten värderas enligt uppgift till 20 miljarder dollar, motsvarande 206 miljarder kronor. Klarna ska enligt uppgifter till Bloomberg ha inlett diskussioner med investeringsbanker i syfte att få en amerikansk börsintroduktion till stånd. Det ryktas om en värdering på cirka 20 miljarder dollar, motsvarande 206 miljarder kronor, något som Klarna avböjt att kommentera. En eventuell notering är tänkt att ske under årets tredje kvartal, men det är något som kan komma att ändras. På Klarna har det på sistone rasat en maktkamp. Den största ägaren – riskkapitalbolaget Sequoia, försökte tidigare i veckan tvinga bort styrelseordföranden Michael Moritz – men de har nu plötsligt ändrat sig. Istället blir det Matt Miller, partner på Sequoia, som lämnar styrelsen, enligt bland andra Financial Times. Om maktstriden har något med Klarnas börsplaner att göra är inte klarlagt. Samtidigt är börsnoteringen något som vd:n Sebastian Siemiatkowski på senare tid pratat allt mer öppet om. Klarna värderades till 45,6 miljarder dollar i samband med en investeringsrunda 2021. Året därpå sjönk värderingen till 6,7 miljarder dollar, vilket bland annat berodde på stigande marknadsräntor.

klarna

Klarna i samtal om börsnotering i USA

SVD

https://www.svd.se/a/dw63qJ/

En av KD:s toppkandidater inför EU-valet har öppnat för att riva upp ett omdebatterat motorförbud. Nu säger Ebba Busch nej. Från och med 2035 förbjuds nya förbränningsmotorer inom EU, vilket i praktiken stoppar all nyförsäljning av bensin- och dieselbilar. Klimatåtgärden klubbades i fjol efter stor politisk turbulens, inte minst inom den tyska regeringen. I EU-parlamentets största partigrupp EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, puttrar fortfarande motståndet. En del vill i EU-valrörelsen driva linjen om att häva förbudet. Det har framgått av ett läckt utkast till valmanifest från EPP. Både M och KD röstade för förbudet, men KD:s andranamn inför valet Ella Kardemark, har uttryckt stöd för att revidera eller riva upp det. – Vi ska inte vara innovationsfientliga. Det finns flera sätt att nå våra mål, även förbränningsmotorn kan vara en del av omställningen, utifrån att den kan drivas med e-bränslen, har hon sagt till SvD. Kardemark har också sagt att ”man måste vara beredd att ompröva beslut” och att hon inte tycker ”att det ska finnas ett förbud mot en viss teknik”. Beskedet välkomnades av Kristdemokraternas ungdomsförbund, vars ordförande Stefan Sarmes skrev på X att det var mycket bra att partiet vill att EU ska vända i frågan. ”Att förbjuda förbränningsmotorer i hela EU är korkat”, skrev han. Men i ett nytt utkast, som tidningen Politico tagit del av, har EPP strukit formuleringen från valmanifestet – som slutligen klubbas i början av mars. Det är i linje med vad Ebba Busch tycker. Partiledaren säger att Kristdemokraterna inte kommer att driva frågan om att revidera eller riva upp förbudet. Hon påstår också att Ella Kardemark inte har öppnat för det heller. – Nej, det har hon inte gjort. Hon har understrukit det som blev slutkontentan om att vi generellt sett vill vara teknikneutrala. Vi är inte ute efter att förbjuda ett specifikt teknikslag, utan utsläppen. I egenskap av energiminister under Sveriges EU-ordförandeskap var det Ebba Busch som tog de svåra förhandlingarna mellan medlemsländerna i mål. Även på hemmaplan märktes frågans sprängkraft. Sverigedemokraterna motsatte sig förbudet och först efter skarpa överläggningar på partiledarnivå, där Jimmie Åkesson till slut gav med sig, kunde regeringen säga ja. – KD:s linje, kandidaternas linje, min linje är glasklar. Vi ska inte riva upp beslutet. Vi ska fortsätta jaga utsläpp – inte specifika tekniker, säger Ebba Busch. Ella Kardemark, i dag kommunalråd i Halmstad, ställer inte upp på någon intervju utan hänvisar till ett inlägg i sociala medier. ”KD:s linje är fortsatt att vi inte ska ha konventionella förbränningsmotorer som släpper ut koldioxid”, skriver hon.

ebba busch

Ebba Busch (KD): EU:s motorförbud ska inte rivas upp

SVD

https://www.svd.se/a/9z5PnE/

En tankemässig försöksballong avsedd att avskräcka, mer än en realistisk förhoppning om att stoppa Ryssland på slagfältet. Uttalandet från Frankrikes president Macron att det inte går att utesluta västsoldater på marken i Ukraina tonas ner av svenska experter. Det var under toppmötet i Paris inför ett 20-tal regeringschefer som värden Emmanuel Macron skärpte tonen: – Det finns ingen konsensus i dag om att skicka marktrupp på ett officiellt sätt. Men ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt som krävs för att se till att Ryssland inte kan vinna detta krig. Presidenten påpekade hur förhållningssättet till Rysslands invasion förändrats under de två åren: – Många runt bordet där vi sitter sa då att vi kunde bidra med hjälmar och sovsäckar. Nu säger samma personer att vi måste skänka fler långdistansrobotar, flygplan och stridsvagnar. Vi måste vara ödmjuka och inse att vi hela tiden varit sex till åtta månader försenade, sa Macron. – Sveriges första bidrag var 20 miljoner kronor till Röda Korset, påminner överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Han tillägger att Macron nu drar ut linjalen så långt det går när det gäller att framhäva hur starkt väst värderar demokratiska värderingar. – Det ska främst ses som en signal till Ryssland om avskräckning och ett sätt att förhindra fortsatt rysk aggression. Det vore dumt att utesluta någonting, inte minst för att påverka Rysslands planeringsperspektiv, säger Joakim Paasikivi. ”Politiska linjer inte alltid raka” Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har sagt att en inblandning är otänkbar. – Den tvehågsne Scholz har donerat avsevärt mer krigsmateriel än Frankrike. Det visar att linjerna inte alltid är raka inom politiken. Natos tidigare generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen luftade tidigt under kriget att allierade styrkor skulle ta över västra Ukraina för att säkra påfyllning av ukrainska soldater österut. – Även en flygförbundszon diskuterades, men avfärdades då det skulle innebära bekämpning av ryskt luftvärn på marken i Ryssland. Det är möjligt att tal om fredsbevarande trupp även i dag är ett för stort steg, säger Joakim Paasikivi. Ökar risken för ett tredje världskrig efter Macrons utspel? – Nej, det han sa har inget med Nato att göra. Det är en senare fråga hur man skulle få ihop en koalition som det varit måttlig entusiasm för. Vad blir Rysslands svar på uttalandet? – Medvedev (Dmitrij, tidigare rysk president och vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd sedan 2020, reds anm) kommer förmodligen framföra ett nytt kärnvapenhot, säger Joakim Paasikivi. En USA-ledd allians sanktionerad av FN utkämpade Kuwaitkriget 1990-91 sedan Saddam Husseins Irak invaderat landet och lagt beslag på landets omfattande oljekällor. – Men det var en mer avgränsad operation och går inte att jämföra med kriget i Ukraina, konstaterar överstelöjtnant Jörgen Elfving. Han kallar Macrons utspel för hypotetiskt, men nämner ett substantiellt nederlag för Ukraina som en möjlig anledning till en ingripande koalition. Uppdelade ryska militärdistrikt Elfving följer kriget på daglig basis och refererar till ett dekret som Vladimir Putin utfärdade samma dag som Sverige blev Natomedlem. Det följer på försvarsminister Sergej Shoigus uttalande från juletid om att ”åtgärder om vedergällning krävs” då de båda nordiska länderna blir medlemmar. – Det västra militärdistriktet blir nu uppdelat mellan Leningrad (som det ännu heter militärt) och Moskva. Den norra flottan och Kaliningrad ska tillhöra Leningrads distrikt och trupputbyggnad utlovas, hur det nu ska gå till, säger han. Jan Hallenberg, expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik, liknar Macrons utspel vid en tankemässig försöksballong, med tillägget att tröskeln är väldigt hög för amerikanskt deltagande

emmanuel macron

Macron utesluter inte marktrupp i Ukraina – Paasikivi om ryska svaret

SVD